Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Från och med den 1 januari 2005 ska alla noterade företag inom den Europeiska Unionen (EU) tillämpa internationellt enhetliga redovisningsstandarder (IFRS) vid upprättandet av koncernredovisning. Ett område där förutsättningarna har förändrats väsentligt rör redovisning av företagsförvärv enligt IFRS 3. De nya reglerna ställer betydligt högre krav på redovisning av företagsförvärv än tidigare normgivning och avsikten med de strängare reglerna är att underlätta bedömningen av företagsförvärv för utomstående. Uppsatsens syfte är att redogöra för de förändringar som övergången av redovisningsregler från RR 1:00 till IFRS 3 har haft för svenska börsnoterade företag. Vår ambition är att redogöra för övergången till IFRS i fyra företag som genomfört företagsförvärv under 2005.

Bakgrund och problem: IASB arbetar för en internationell harmonisering av redovisningen.I Sverige skall noterade företag följa IAS/IFRS redovisningsregler från och med 2005. Redanfrån 2002 implementerades RR 17 svensk redovisning, denna rekommendation bygger på IAS36 och behandlar nedskrivningar. Det som är den största skillnaden med RR 17 och IAS 36jämfört med tidigare normgivning är att här skall tillgångarna värderas till verkligt värde.Syfte: Att kartlägga de eventuella skillnader som införandet av RR 17 och IAS 36 har medförtför svenska fastighetsföretag. Vilka är dessa skillnader, har sättet att värdera på förändrats ochhar det slutligen resulterat i en mer rättvis bild av fastighetsföretags fastighetsbestånd.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på fastighetsföretaget som är noterade och ett urvalatt titta närmare på tre stycken företag har genomförts. Fokus i undersökningarna ärföretagens årsredovisningar samt så intervjuer genomförts med samtliga fallföretag.

Inledning: Enligt IAS 19 ska diskonteringsräntan för bestämmande av pensionsskulden bestämmas utifrån räntan på företagsobligationer. Om det saknas en fungerande marknad för företagsobligationer ska räntan på statsobligationer användas. Efter finanskrisen år 2008 ökade räntespreaden mellan dessa två räntor och det uppstod ett problem för länder utan en fungerande marknad för företagsobligationer, däribland Sverige.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska börsbolags diskonteringsräntenivå har påverkats av finanskrisen år 2008. Samt vad detta har för konsekvenser på boalgens finansiella rapporter och dess annvändare.Metod: Undersökningen studerar korrelationen som sambandsmått för att mäta hur diskonteringsräntan förhåller sig till soliditeten i svenska börsbolag som redovisar förmånsbestämda pensionsplaner.Referensram: Denna del av undersökningen består av en genomgång av relevanta delar av regelverket (IFRS) samt centrala redovisningsbegrepp och principer.Teori: Teorin består av teoretiska resonemang kring accounting choice, accounting disclosure och earnings management.Resultat & analys: Undersökningens resultat visar att det finns en svag korrelation mellan och diskonteringsränta hos svenska börsbolag med förmånsbestämda pensionsplaner. Dessutom visar resultatet att svenska börsbolag inte längre har en diskonteringsränta i nivå med statsobligationsräntan.Diskussion: Diskussion förs kring hur svenska bolag förhållit sig till regelverket och redovisningsprinciper vid beräkning av sina pensionsskulder samt hur detta har påverkat intressenterna av den finansiella rapporten.Slutsats: Utifrån funna resultat kan slutsats dras att efter finanskrisen har bolag med en låg soliditet valt en högre diskonteringsränta.

Ordet hållbarhetsredovisning härstammar från begreppet hållbar utveckling som per definition innebär att ?tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Idag upprättar flera företag så kallade hållbarhetsredovisningar där de tar ställning till sitt sociala, ekonomiska och miljömässiga ansvar. Den svenska staten beslutade den 29 november år 2007 att alla statligt ägda bolag från och med den 1 januari år 2008 ska upprätta hållbarhetsredovisningar som redovisas enligt Global Reporting Initiative?s (GRI) riktlinjer.

Earnings management är ett fenomen som enligt studier har ökat i omfattning under senare tid tack vare förändringar av redovisningsprinciper. Detta har gett företag möjligheten att med ökad subjektivitet bedöma värdet på sina tillgångar, vilket kan utnyttjas för att manipulera redovisning och justera resultat i önskad riktning.Den här studien syftar primärt till att undersöka om det finns ett samband mellan variablerna earnings management och pressade resultat bland de noterade bolagen på Nasdaq OMX Stockholm, även kallad ?Stockholmsbörsen?. Det sekundära syftet är att undersöka om detta eventuella samband är vanligare förekommande bland mindre företag samt om någon bransch är överrepresenterad. En kvantitativ metod har använts där data från bolagens årsredovisningar har hämtats och sedan granskats.

Många stora svenska företag har nått sina positioner genom att bearbeta innovatörers uppfinningar på ett sätt så att företaget växer i sitt kunskapsförsprång. Detta uppnås genom att investera i forskning och utveckling (FoU). Förespråkare för aktivering av immateriella resurser såsom utvecklingsutgifter påstår att aktiveringen av utvecklingsutgifter är svårbedömd, eftersom det i de immateriella investeringarna alltid finns en osäkerhet, då utgifterna inte alltid kan leda till en slutprodukt och ge framtida nytta för företagen.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska börsnoterade företag går tillväga för att uppfylla kriterierna i IAS 38 (International Accounting Standard) och aktivera utvecklingsutgifter samt förstå företagens resonemang för bedömning och beslut vid en aktivering. Vilka redovisningsprinciper som är relevanta vid detta beslut ska även undersökas.De utvalda företagen som ingick i undersökningen är Atlas Copco, Scania och AstraZeneca. För att kunna studera en avgränsad aspekt av ett problem på djupet under en begränsad tidsrymd använder sig forskarna av en fallstudie.

Bakgrund: Konventionell r?ntgen st?r f?r omkring h?lften av alla genomf?rda radiologiska unders?kningar i Sverige. Ett m?jligt problem inom konventionell r?ntgen ?r att en viss andel av alla r?ntgenbilder kommer att avvisas, vilket inneb?r att r?ntgenbilderna inte kommer att bidra till n?gon diagnostisk information men kostar ?nd? v?rden resurser och uts?tter patienter f?r en st?rre str?ldos ?n n?dv?ndigt. I m?nga ?r har studier och f?rb?ttringsarbeten utf?rts f?r att f? st?rre inblick i omfattningen av andelen avvisade r?ntgenbilder inom radiologin och hur problemet kan motverkas.

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

Vid upprättandet av finansiella rapporter sker ett omfattande bokslutsar-bete där företag måste beakta stora mängder av information. Den infor-mation som skall beaktas utgörs inte endast av det som vid räkenskaps-årets utgång var känt utan hänsyn skall även tas till händelser som inträf-fat efter balansdagen, men innan undertecknandet av de finansiella rap-porterna. Gällande rätt om händelser efter balansdagen regleras i 2 kap 4 § p. 3 b) ÅRL. ÅRL är av ramlagskaraktär varför utfyllnad till lagen skall sökas i kompletterande normgivning.

Studien syftar till att undersöka om den information som lämnas i noterade företags finansiella rapporter idag uppfyller de behov som finansanalytiker i Sverige har. Därmed ämnar studien klarlägga hur användbar informationen är, om informationsinnehållet är tillfredsställande samt vad finansanalytiker anser om utvecklingen av de finansiella rapporterna. Metoden bygger på en deduktiv ansats som har använts kombinerat med ett deskriptivt syfte. Utifrån tidigare forskning har en hypotes formulerats som därefter har testats gentemot insamlad empiri. En kvalitativ små-N-studie, där ett mindre antal enheter studeras mer djupgående, har genomförts genom intervjuer med tio sell-side analytiker.

SammanfattningSydsvenskan (2012) skriver i en artikel att Sverige är det land som urbaniseras snabbast i Europa vilket får till effekt att befolkningen flyttar från landsbygd till städer. Detta innebär att antalet invånare på mindre orter i landet minskar vilket kan medföra att mängden tomma förvaltningsfastigheter ökar. Hedemorabostäder är exempel på ett företag som tvingats skriva ned sina fastigheter till följd av tomma lokaler.Med detta som bakgrund syftar denna uppsats till att undersöka hur banker ställer sig till att låna ut pengar till en förvaltningsfastighet på mindre orter och om en högre risk är kopplat till detta. Vi har även undersökt om kundens relation till banken kan ha betydelse då en vakans uppstår i en förvaltningsfastighet. Dessutom har vi studerat hur revisorer bedömer ett nedskrivningsbehov på tomma förvaltningsfastigheter och vad som anses vara en bestående värdeminskning då en fastighet står tom för att sedan kunna se om en viss försening kan förekomma av nedskrivning på tomma förvaltningsfastigheter.Metoden som valts för denna uppsats är av kvalitativ art där öppna individuella intervjuer har använts för att få en bättre förståelse för problemet.Då området vi valt att undersöka är relativt outforskat tar den teoretiska referensramen först upp en referensram med redovisningsprinciper, lagtext och rekommendationer som sedan följs av teori där tidigare forskning och redovisningsteori presenteras som sedan kommer att användas i analysen.

Miljö är ett aktuellt ämne världen över som engagerar politiker, företag och vanliga medborgare. I dagsläget finns det många katastrofer som uppmärksammats och den negativa uppmärksamheten dessa katastrofer har fått i media kan innebära stora konsekvenser för företagen. Därför väljer allt fler företag att upprätta så kallade hållbarhetsredovisningar där de beskriver sitt miljöarbete och sitt samhällsansvar.Syftet med uppsatsen är att klarlägga och förstå företagens avsikter med hållbarhetsredovisningar och till vilka målgrupper de vänder sig samt klarlägga och förklara skillnader mellan tillverknings- och tjänsteföretag. De särskilt viktiga forskningsfrågor som därmed genereras formuleras enligt följande; För vem och i vilket syfte hållbarhetsredovisar de svenska företagen? Finns det skillnader mellan de valda branschernas redovisningar och i så fall vilka? Hur uppfattar intressenterna hållbarhetsredovisningen och hur används den av intressenterna?För att förstå fenomenet användes intressentteori, legitimitetsteori och institutionell teori samt GRI:s ramar och riktlinjer.

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation ? ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig på redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, är jämförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jämförbarheten. Det skäl som anges baserar sig på regler stipulerade i IFRS.