Bakgrund och problemdiskussion: Med bakgrund i regeringens mÄl i att minska de administrativa kostnader för företag, beslutade BokföringsnÀmnden 2004 att Àndra inriktning pÄ den praxis som dÄ fanns för redovisning. Detta genom att ta fram nya och samlade regelverk för noterade och icke-noterade företag. Regelverken delades upp i fyra kategorier baserat pÄ företagsform och storlek K1-K4. I dagslÀget finns olika regelverk och rekommendationer att tillÀmpa, vilka ges ut av olika organisationer. Förenklingarna för företagen i K2 kategorin bestÄr i att alla redovisningsregler ska finnas i ett samlat dokument, samt att det inte ska vara möjligt att vÀlja olika alternativa redovisningsprinciper.

Background: The international accounting standard regarding goodwill gives opportunities to several accounting procedure choices, as goodwill is a complex, intangible asset. The valuation of goodwill affects equity/asset ratio and income statement, which gives that the stakeholders? impression of the group?s financial statement is affected by the valuation of this asset. It has been pointed out that difficult economic times bring impairment loss to the fore. During financial crisis, equity/asset ratio may be significant as the economy of the groups is expected to be strained.Purpose: The purpose of this essay is to explain the appearance of the possible relationship between a group?s impairment loss for goodwill and their equity/asset ratio, during financial straits.

FrÄn 1 januari 2010 skall byggbranschen tillÀmpa nya redovisningsregler gÀllande redovisning av intÀkter frÄn försÀljning av fastigheter. Denna regel, eller rÀttare sagt lagtolkning heter IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet och har till syfte att göra redovisningen mer enhetlig mellan företag och lÀnder. Tidigare var det tillÄtet att i högre grad tillÀmpa successiv vinstavrÀkning, vilket innebÀr att intÀkter och tillhörande kostnader redovisas successivt under arbetsprocessen i takt med fÀrdigstÀllandegrad. Numera kommer det bli allt vanligare att försÀljningsintÀkten redovisas först nÀr de betydande riskerna har övergÄtt till köparen, vilket normalt sammanfaller med tilltrÀdet till fastigheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de fyra största svenska byggbolagen pÄverkas av den nya lagtolkningen.

Bakgrund och problem: Varje Är investeras det stora summor i den forskningsbaserade lÀkemedelsindustrin. Investeringarna innebÀr stora risker dÄ det Àr fÄ lÀkemedel som genererar tillrÀckligt stora vinster för att tÀcka kostnaderna. Sedan Är 2005 har svenska koncerner tillÀmpat IFRS, vilket har medfört större krav pÄ redovisningen av FoU. Valet att aktivera eller kostnadsföra utgifterna för FoU har debatterats mycket och valet pÄverkar företagets finansiella stÀllning. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur redovisningen av FoU och patent ser ut hos lÀkemedelsföretag i Sverige som anvÀnder sig av IAS 38 och hur redovisningsvalen har pÄverkats av införandet av IFRS.

Bakgrund: Redovisningsprinciper gÀllande goodwill krÀver att börslistade företag nedskrivnings prövar redovisad goodwill Ärligen. Prövningen ska enligt normgivarna IASB och FASB baseras pÄ framtida ekonomisk försÀmring av kassaflöden. SÄledes bör de nedskrivningar som görs i enlighet med regelverken reflekteras i framtida kassaflöden. Olikheter i regelverk mellan lÀnder kan tillsammans med kulturella och institutionella skillnader ge upphov till att nedskrivningar av goodwill avspeglas annorlunda i framtida kassaflöden i olika lÀnder.Syfte: Uppsatsen Àmnar undersöka om nedskrivningar av goodwill utförda av amerikanska och svenska börsbolag avspeglas i förvÀntade framtida kassaflöden i enlighet med rÄdande regelverk om finansiell redovisning av goodwill. Rapporten studerar Àven om det finns skillnader gÀllande hur nedskrivningar av goodwill reflekteras i kassaflöden i företag listade i USA respektive SverigeAvgrÀnsningar: Undersökningen fokuserar enbart pÄ den amerikanska och svenska marknaden.

Inledning: Sedan i januari 2005 Àr alla bolag som Àr noterade pÄ börsen inom EU skyldiga att upprÀtta sin koncernredovisning i linje med IFRS. KoncernmÀssig goodwill skall inte lÀngre avskrivas enligt plan utan istÀllet bör en nedskrivningsprövning utföras varje Är enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lÄgkonjunktur vi befinner oss i idag, Àr en effekt av en tidigare vÀrldsomspÀnnande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser frÀmst pÄ kapitalmarknaden i USA. PÄ grund av USA:s ledande position inom mÄnga omrÄden har detta satt djupa spÄr i hela omvÀrlden.Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning gjorde vi ett antagande att frÄgan om en eventuell nedskrivning av koncernmÀssig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden. Syfte: VÄrt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmÀssig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009. Metod: VÄrt slutliga urval blev 60 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.

InledningFrÄn att vÀrdera förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvÀrde öppnades 2005 möjligheten för fastighetsbolag att vÀlja mellan att vÀrdera fastighetsbestÄndet till avskrivet anskaffningsvÀrde eller till verkligt vÀrde. IASBs förestÀllningsram har som kvalitetskrav att redovisningen skall vara jÀmförbar mellan bolag. FrÄgan vi stÀllt oss Àr: om utformningen av IAS 40 leder till att bolag presenterar en redovisning som tillÄter anvÀndare av redovisningsinformation att pÄ ett adekvat sÀtt jÀmföra bolags fastighetsvÀrderingar med varandra.SyfteSyftet Àr att analysera huruvida företags val av redovisad information om fastighetsvÀrdering Àr jÀmförbar utifrÄn tillÀmpning av IASBs förestÀllningsram och IAS 40.Referensram och teoretisk utgÄngspunktStudiens referensram bestÄr av IASBs förestÀllningsram och standarden IAS 40. Vi har valt att se den information som bolag redovisar i sina externredovisningar utifrÄn agentteorin som kan förklara varför företagsledningar kan gynnas av att inte redovisa all tillgÀnglig information. Kapitlet utmynnar i vÄr teoretiska utgÄngspunkt dÀr vi tar avstamp i att företagsledningens förhÄllande till sitt informationsövertag har effekt pÄ begripligheten i redovisningen och sÄledes pÄ jÀmförbarheten.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie i tvÄ delar.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

ProblemVi anser att det största och mest intressanta problemet angĂ„ende pĂ„gĂ„ende arbete pĂ„ löpande rĂ€kning Ă€r huruvida de ofakturerade beloppen vid bokslutsperioden's slut skall aktivera's som en tillgĂ„ng eller ej. För företagen innebĂ€r en aktivering att vinsten ökar, vilket kan vara intressant för aktieĂ€gare och andra intressenter. Samtidigt ökar Ă€ven företaget's beskattningsbara inkomst, vilket medför att konsekvenserna av att företagen vill visa en rĂ€ttvisande bild, blir att de behöver betala en högre skatt. Även om problemet har behandlat's i en del artiklar och tolkat's i olika böcker, finn's det inget entydigt svar pĂ„ frĂ„gan. Vi vill dĂ€rför stĂ€lla de olika föresprĂ„karna's Ă„sikter mot varandra och mot vĂ„ra Ă„sikter för att fĂ„ svar pĂ„ hur redovisningen av pĂ„gĂ„ende arbeten pĂ„ löpande rĂ€kning skall redovisa's för att ge en rĂ€ttvisande bild av företaget's stĂ€llning samtidigt som man följer god redovisningssed och grundlĂ€ggande principer samt lagar och rekommendationer.

Bakgrund och problem: International Accounting Standard 19 har fram till 2005 angivittvĂ„ alternativa redovisningsprinciper gĂ€llande aktuariella vinster och förluster, redovisningdirekt via resultatet eller korridorregeln. År 2006 publicerade IASB ett tillĂ€gg i IAS 19 sominnebar en möjlighet att redovisa via eget kapital, det hĂ€r medförde att företag somredovisade pensionsskulder enligt IAS 19 stod inför ett val mellan tre redovisningsprincipergĂ€llande aktuariella vinster och förluster. TillĂ€gget i standarden resulterade i att svenskaföretag kunde nĂ€rma sig de amerikanska och brittiska redovisningsstandardena gĂ€llandeaktuariella vinster och förluster.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka hur svenska börsnoterade företag som tillĂ€mparIAS 19 redovisar aktuariella vinster och förluster. Vidare Ă€r syftet att undersöka motiv ocheffekter av ett byte av redovisningsprincip frĂ„n korridorregeln till redovisning via eget kapitalrespektive motiv till en fortsatt tillĂ€mpning av korridorregeln.Metod: Uppsatsen baseras pĂ„ bĂ„de kvantitativa och kvalitativa studier. Den kvantitativastudien bestĂ„r av en granskning av 85 svenska börsbolags Ă„rsredovisningar.

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Goodwill Àr ett kontroversiellt begrepp och har varit mycket omdiskuterat inom redovisningslitteraturen. PÄ senare Är har andelen redovisad goodwill ökat och blivit en betydande post i företagets balansrÀkningar. Enligt IFRS 3 ska anskaffad goodwill berÀknas som skillnaden mellan köpeskillingen och identifierbara tillgÄngar och skulder. Eftersom goodwill ofta baseras pÄ ett restvÀrde och att bÄde IFRS 3 och IAS 36 uppmanar anvÀndarna att göra subjektiva bedömningar skapas utrymme för manipulation i redovisningen. Anledningen till det Àr att redovisningsdata ofta anvÀnds som underlag för att mÀta chefers prestation.

Bakgrund och problem: IASB har utvecklat ett internationellt regelverk för att uppnÄ enenhetlig redovisningspraxis genom en harmonisering av redovisningsprinciper. EU harfaststÀllt att frÄn och med 1 januari 2005 ska medlemslÀndernas noterade företag tillÀmpasamtliga standarder som antagits. Standarderna har fokus pÄ marknadsorienterad redovisningoch stÀller mer omfattande krav pÄ upplysningar till aktiemarknaden. IFRS 3 RörelseförvÀrvhar som mÄlsÀttning att skapa mer enhetliga spelregler för redovisning av förvÀrv. StandardenÀr en av de mest diskuterade dÄ den medför fler subjektiva inslag i redovisningen och utökadeupplysningskrav.

Bakgrund och problem: Företag i alla storlekar och inom alla sektorer utnyttjar möjligheten att leasaeller hyra tillgÄngar. Det finns i nulÀget tvÄ olika typer av leasingavtal; operationella och finansiella.AnvÀndningen mellan de tvÄ avtalen bidrar till olika utfall i leasetagarens finansiella rapporter.Operationella leasingavtal Àr den mest anvÀnda finansieringsformen eftersom den inte redovisas ileasetagarens balansrÀkning vilket sÄledes bidrar till goda vÀrden pÄ deras nyckeltal. Effekten avdetta har bidragit till försÀmrad jÀmförbarhet med de företag som anvÀnder finansiella avtal. IASBhar dÀrför utarbetat ett utkast om förslag till ny standard dÀr olikheterna mellan avtalen eliminerasgenom att samtliga avtal redovisas i balansrÀkningen. Förslagets utformning har varit mycketkontroversiellt dÄ den innehÄller komplexa redovisningskrav och bidrar till försÀmrade nyckeltal.

Beslutsfattande Àr nÄgot som ofta förekommer i företag, inför 2014 mÄste en del aktiebolag ha tagit ett beslut om de ska redovisa enligt K2- eller K3-regelverket. Dessa regler har arbetats fram för att kunna förtydliga, underlÀtta och förbÀttra företags redovisning. I och med dessa nya redovisningsregler blir det viktigt att titta pÄ vilka aspekter som Àr viktiga att beakta och som pÄverkar valet inför implementeringen. Detta har lett oss in pÄ vÄr problemformulering som lyder: Hur vÀljer företag mellan K2 och K3-regelverket? Och dÀr syftet med studien Àr att försöka skapa en större förstÄelse för vilka aspekter det Àr som pÄverkar företag i valet av regelverk.