Denna C-uppsats behandlar den immateriella tillgÄngen goodwill pÄ koncernnivÄ. International Accounting Standards Board (IASB) publicerade den 31 mars Är 2004 ett förslag om nya redovisningen av goodwill, vilken EU beslutade skulle trÀda i kraft den 1 januari Är 2005. Publiceringen avser att förbÀttra kvaliteten pÄ den finansiella rapporteringen och att skapa mera internationella och enhetliga redovisningsregler. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för vad konsekvenserna blir för svenska börsnoterade företag vid införandet av IFRS Är 2005. Vilka konsekvenser det fÄr för redovisningen av goodwill och hur vÀl de nya reglerna harmoniserar med redan rÄdande redovisningsprinciper som rÀttvisande bild.

The main aim of this paper is to consider the possible effects of a transition to a new accounting standard for goodwill. According to IASBs Exposure Draft of Proposed Amendments to IFRS 3 Business Combinations there is an inconsistency in the currently used purchased goodwill method. The full goodwill method is considered to be a superior alternative and is therefore suggested to become the standard from 2007. This paper comprises a quantitative study of the effects on certain key ratios for companies listed on the Stockholm Stock Exchange, arising due to the proposed transition. The period examined is 2004 and 2005.

Introduktion: FrÄn och med januari 2005 ska alla noterade moderbolag inom EU ha anpassat sig till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Syftet med IFRS Àr att med hjÀlp av internationella regler skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv europeisk kapitalmarknad. I och med övergÄngen till IFRS Àr EU nu vÀrldens största region med gemensamma redovisningsprinciper. Syftet med studien Àr att identifiera och klarlÀgga om merarbete har uppkommit för svenska noterade företag i och med anpassningen till de nya IFRS-standarderna samt att ge en generell bild av posten IAS 19, ErsÀttningar till anstÀllda.Metod: För att uppnÄ syftet med vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ inriktning i form av intervjuer. De fyra företagen som intervjuats finns i Jönköpingsregionen.Teoretisk referensram: Teorin presenteras i tre större avsnitt; harmonisering, IFRS samt IAS 19.

Syfte och frÄgestÀllning:K3 Àr ett principbaserat regelverk och dÀrför finns det ont om riktlinjer frÄn lagstiftaren ochnormgivande organisationer. Fastighetsbranschen har pÄ egen hand fÄtt reda ut hurkomponentmetoden skall tillÀmpas i praktiken. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denpraktiska övergÄngen till komponentmetoden kan göras. Samt att belysa effekten som enförÀndring av redovisningsprinciper har pÄ resultat och balansrÀkning.Metod:En kombinerad literaturstudie med en kvalitativ intervju om implementeringen avkomponentmetoden.AvgrÀnsning:Studien begrÀnsas till allmÀnnyttiga bostadsbolag som har sin huvudsakliga verksamhet somuthyrare av bostÀder. Fokus kommer att ligga pÄ de kommunalt Àgda bostadsbolagen inomStockholms stad, med stor tyngd hos FamiljebostÀder.Slutsattser:Uppsatsen identifierar ett antal valmöjligheter som finns vid övergÄngen till K3.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av de tvÄ olika pensionsplaner som anvÀnds av företag, förmÄns- och avgiftsbestÀmd. Studien Àmnar undersöka om förmÄnsbestÀmda och avgiftsbestÀmda pensionsplaner skiljer sig Ät frÄn varandra i Ärsredovisningens utformning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa skillnader pÄverkar anvÀndaren. Empirin visar genom en studie av Ärsredovisningar hur pensionsplanerna redovisas i dessa. För att sedan analysera hur detta ter sig för anvÀndaren anvÀnds redovisningens kvalitativa egenskaper i kombination med vedertagna redovisningsprinciper. Analysen utvÀrderar respektive redovisningsmetod för pensionsplanerna utefter modellens kvalitativa egenskaper och principer.

Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p? semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation, ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna mellan socialtj?nsten och allm?nheten.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Syfte: Syftet Àr att analysera konsekvenserna av nedskrivningstestet och om detta kommer att leda till en mer rÀttvisande bild. För att uppnÄ detta ger vi en deskriptiv bild av förslaget samt redogör för skillnaderna gentemot det rÄdande redovisningssÀttet i Sverige. Metod: För att fÄ en förstÄelse för uppsatsomrÄdet har vi utgÄtt frÄn befintlig teori, genom att huvudsakligen undersöka lagar, rekommendationer samt förslaget ED 3. Vi har Àven gjort intervjuer med personer som har kunskap inom omrÄdet. Intervjuerna gjordes med utgÄngspunkt frÄn en kvalitativ metod pÄ grund av att uppsatsen i första hand föresprÄkar ett förstÄende syfte.

Den traditionella pÄlÀggskalkylen har kritiserats för att ofta ge ett bristfÀlligt beslutsunderlag med schablonmÀssiga kostnadsfördelningar. ABC- kalkylen utvecklades för att ge mer detaljerade och rÀttvisande kalkyler och dess anvÀndningen har blivit omfattande bland företagen. Ofta anvÀnds dock ABC-kalkylen som ett separat system utan att integreras med företagets andra system. Man fortsÀtter att anvÀnda den traditionella metoden till externa rapporter. Detta innebÀr att företaget mÄste administrera tvÄ parallella system, vilket ofta förvirrar och irriterar beslutsfattarna.

Bakgrund: Digitala v?rdm?ten har blivit en alltmer integrerad del av prim?rv?rden, vilket har f?r?ndrat sjuksk?terskans arbetsuppgifter och interaktionen mellan sjuksk?terska och patient. Trots denna utveckling finns det brist p? en ?vergripande f?rst?else f?r sjuksk?terskans erfarenheter av digitala v?rdm?ten. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av digitala v?rdm?ten med patienter inom prim?rv?rden efter covid-19 pandemins start.

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

A1211FrÄn och med den 1 januari 2005 ska noterade koncernbolag redovisa enligt IFRS/IAS. Detta innebÀr ett paradigmskifte dÀr traditionella redovisningsprinciper mer eller mindre kastas överbord. De nya reglerna medför ökad volatilitet i bÄde resultat- och balansrÀkning, vilket skulle kunna fÄ effekter för företagens prognosmöjligheter. Prognoser baseras ofta pÄ antaganden om att vissa samband Àr relativt konstanta, vilket nu kanske inte lÀngre kommer att vara fallet.Syftet med denna studie Àr att utreda om, och i sÄ fall hur, företagens prognosmöjligheter förÀndras pÄ grund av IFRS/IAS. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka om de eventuella förÀndringarna skiljer sig Ät mellan olika branscher.

Bakgrund: Företag Àr beroende av en mÀngd olika intressenter som alla har ett behov av att de tillgÄngar som redovisas Àr korrekt vÀrderade Detta gÀller inte minst fastighetsbolag vars tillgÄngsmassa till största del bestÄr av fastigheter vilka ligger till grund för vÀrderingen av bolaget. RR 17 innebÀr att företagen inför varje rapporttillfÀlle mÄste göra en bedömning av sina tillgÄngar och nÀr det redovisade vÀrdet överstiger ÄtervinningsvÀrdet ska det skrivas ned. Rekommendationen Àr mycket omfattande och innehÄller bland annat riktlinjer för hur berÀkning av ÄtervinningsvÀrdet ska ske.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett redovisningsperspektiv genomföra en kritisk granskning av RR 17. TillvÀgagÄngssÀtt: HÀr redogör vi för varför vi valt fastigheter. Vi beskriver hur vi har sökt information, gjort urval bland bolag och personer samt hur vi har lagt upp och genomfört vÄra intervjuer.