Syftet Àr att granska hur gÀllande normering och vÀgledning pÄ intÀktsomrÄdet efterlevs av IT-företag, samt att undersöka hur vÀgledningen upplevs av de företag den frÀmst riktar sig till. Vi har undersökt 56 IT-företag som samtliga finns listade pÄ A- respektive O-listan. Vi har jÀmfört deras Ärsredovisningar med RR 10 och RR 11 samt Stockholmsbörsens vÀgledning för intÀktsredovisning i IT-företag, för att se hur efterlevnaden Àr. För att undersöka hur de företag som vÀgledningen frÀmst riktar sig mot upplever denna, har vi genomfört intervjuer via e-post med redovisningsansvariga pÄ företagen. Intervjuerna har varit standardiserade, dÄ vi pÄ förhand bestÀmt samtliga frÄgor och dÄ samma frÄgor har stÀllts till samtliga respondenter.

A1211FrÄn och med den 1 januari 2005 ska noterade koncernbolag redovisa enligt IFRS/IAS. Detta innebÀr ett paradigmskifte dÀr traditionella redovisningsprinciper mer eller mindre kastas överbord. De nya reglerna medför ökad volatilitet i bÄde resultat- och balansrÀkning, vilket skulle kunna fÄ effekter för företagens prognosmöjligheter. Prognoser baseras ofta pÄ antaganden om att vissa samband Àr relativt konstanta, vilket nu kanske inte lÀngre kommer att vara fallet.Syftet med denna studie Àr att utreda om, och i sÄ fall hur, företagens prognosmöjligheter förÀndras pÄ grund av IFRS/IAS. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka om de eventuella förÀndringarna skiljer sig Ät mellan olika branscher.

En av de mest grundlÀggande och viktiga grundsatserna i redovisningsteorin Àr den som behandlar fortlevnadsprincipen, företagets fortsatta drift. Enligt tidigare forskning har man kommit fram att going concern assumption inte har haft nÄgon viktig funktion vid formulering av redovisningsprinciper, Àven om den har ansetts som det mest ?heliga? antagandet.NÀr en revisor gör ett uttalande om ett företags fortsatta drift kan det fÄ negativa konsekvenser, dÄ intressenter baserar sina beslut pÄ Ärsredovisningen och revisionsberÀttelsen. Ett negativt yttrande i revisionsberÀttelsen kan leda till en sjÀlvuppfyllande profetia, vilket kan göra det intressant att utreda huruvida revisorerna upplever nÄgra svÄrigheter kring bedömningen av den fortsatta driften. Vidare Àmnar vi undersöka om RS 570 ger tillrÀcklig vÀgledning i samband med revisionen, samt om det rÄder allt för stor försiktighet vid bedömningen.

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt vÀrde och hur fastighetsbolag i VÀstra Götaland skulle gÄ tillvÀga vid framtagandet.1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket Àr framtaget av bokföringsnÀmnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som Àr principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, dÀrför finns det en osÀkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvÀrde, K3 regelverket krÀver att fastighetsbolagen Àven skall redovisa verkliga vÀrdet i not.För att ta reda pÄ vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes bÄde en intervju- och enkÀtundersökning.

Bakgrund: Kontrastmedelsinducerade allergiska reaktioner inom radiologin ?r s?llsynta men kan orsaka allvarlig v?rdskada. D? allvarliga allergiska reaktioner (AAR) ?r ovanliga har r?ntgenpersonal inom radiologin begr?nsad erfarenhet av att hantera dessa situationer. Syfte: Syftet var att identifiera kompetensh?jande insatser och hj?lpmedel samt vilken inverkan de har p? r?ntgenpersonalens beredskap inom radiologin att hantera AAR i samband med administrering av kontrastmedel.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera den frivilliga redovisning som börsföretag lÀmnar i Ärsredovisningen, samt att identifiera egenskaper som kÀnnetecknar företag som publicerar samma typ av frivillig redovisning och skillnader mellan företag som vÀljer olika typer av frivillig redovisning.Vi avser vidare att teoretiskt förklara företagens motiv för att publicera frivillig redovisning.VÄra slutsatser Àr att företagen lÀmnar stora mÀngder frivillig redovisning av olika typer, men innehÄllet och formen varierar. Vi kan inte konstatera nÄgra generella mönster som kopplar redovisningstyper till företagsspecifika karakteristika. Praxis kan konstateras i den mening att mÄnga företag publicerar en viss typ av redovisning, men det finns ingen praxis för vad denna redovisning ska innehÄlla och hur den ska utformas. GrundlÀggande redovisningsprinciper som tillförlitlighet, jÀmförbarhet och vÀsentlighet Àr applicerbara pÄ frivillig redovisning och bör gÀlla. Företagen tenderar att vara försiktiga med att redovisa detaljer om den interna verksamheten.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

Sedan Ärsskiftet 2005 ska börsnoterade bolag inom EU följa internationell redovisningsstandrad, IFRS och IAS. En förÀndring frÄn tidigare redovisning Àr reglerna för goodwill. FörvÀrv ska redovisas enligt IFRS 3 och hÀr ingÄr goodwill. Numera skrivs inte lÀgre goodwillposten av utan istÀllet prövas den varje Är, enligt reglerna i IAS 36, om det föreligger nÄgot nedskrivningsbehov. Andra förÀndringar Àr ett ökat upplysningskrav vid förvÀrv och att identifierbara immaterilela tillgÄngar ska separeras frÄn goodwillposten och redovisas för sig.

Tidigare forskning som studerat om politiska beslut ?verensst?mmer med medborgares vilja har p?visat att politiken b?ttre ?terspeglar h?ginkomsttagares ?sikter ?n medel- och l?ginkomsttagares. N?gra studier har teoretiserat att denna form av oj?mlik politisk representation kan katalyseras av ekonomisk oj?mlikhet. Studierna har d?rf?r testat om ?kad inkomstoj?mlikhet f?rstorar gapet i representation mellan h?g- och l?ginkomsttagare, men har inte producerat n?gra signifikanta resultat.

Denna studie undersöker framförallt god redovisningssed och rÀttvisande bild samt vilka konsekvenser dessa begrepp fÄr för byggbranschen. Det visar sig att det trots detaljerade regelverk ÀndÄ finns utrymme i lagen för tolkning och subjektiva bedömningar vid entreprenader, varulager och avyttring av fastighet. ArbetsgÄngen inleddes med en teoristudie för att göra en fördjupning och inblick i Àmnet. Olika redovisningsprinciper i tillÀmpliga delar har studerats. Liksom Àven de internationella regelverken Àven om uppsatsen har begrÀnsats till svenska förhÄllanden.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera svÄrigheter, risker och möjligheter angÄende den kompletterande normgivningen som tillÀmpas vid periodiseringsfrÄgan.Metod: I uppsatsen anvÀnds en kvalitativ ansats för att uppfylla det formulerade syftet. En rÀttsfallsstudie anses ge den bÀsta utgÄngspunkten för att svara pÄ problemstÀllningen. Denna rÀttsfallsstudie har gjorts pÄ fem prejudicerande rÀttsfall. Utöver denna empiriinsamling har referensramen utvecklats genom en rÀttsdogmatisk metod ur ett företagsekonomiskt perspektiv med hjÀlp av gÀllande rÀtt, doktrin och vetenskapliga artiklar.Resultat: Studien visar att realisationsprincipen och rÀttspraxis har den största inverkan för argumentationen vid domsluten. Principerna mÄste sÀttas i ett sammanhang för att möjliggöra att beslut kan fattas i varje enskilt fall.

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.