Sök:

Sökresultat:

1503 Uppsatser om Allmänna intressen - Sida 19 av 101

Naturvetenskap i förskolan : En studie av förskollÀrares arbete med naturvetenskap

I vÄr undersökning har Ätta förskollÀrare intervjuats i syfte att fÄ reda pÄ hur de uppfattar att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten, samt vilket syfte de har med det. Vi har Àven undersökt hur den reviderade lÀroplanen har pÄverkat deras arbetssÀtt med naturvetenskap i verksamheten. Resultatet visar att samtliga intervjuade förskollÀrare anser att det Àr viktigt att arbeta med naturvetenskap i verksamheten, syfte och tillvÀgagÄngssÀtt har dock varierat en del. NÄgra generella mönster gÄr emellertid att utlÀsa av intervjusvaren. Dessa Àr att förskollÀrarna försöker utgÄ frÄn barnens intressen och arbeta konkret med naturvetenskap i verksamheten.

Vad lÀser 10-12 Äringar? En undersökning av elevers lÀsvanor

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad 10-12 Äringar lÀser. Det Àr av stor vikt Àr att se vilka orsaker som pÄverkar valet. Det Àr Àven av intresse att se hur pedagoger kan motivera och inspirera ett fortsatt lÀsande. Forskningslitteraturen belyser vikten av att lÀsa och hur pedagoger och andra vuxna bÀst kan stimulera elevers lÀsintresse. En enkÀtundersökning pÄ 126 elever i Ärskurs fyra och fem har anvÀnts för att fÄ reda pÄ mer om elevers lÀsvanor.UtifrÄn resultatet kom vi fram till att elevernas individuella intressen styr lÀsvalet och att i stort sett alla tillfrÄgade lÀser kapitelböcker minst ett par gÄnger i veckan.

Konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning. ChimÀr eller realitet?

Den pÄgÄende skuldkrisen i Europa, och den dÀrav föranledda starka tendensen till vÀrdeminskning av olika placeringar i finansiella instrument, har gett frÄgan om effektiviteten i konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning förnyad aktualitet. I svensk media har pÄ senare tid stark kritik riktats mot sÄvÀl utformningen av det regelverk som Àr avsett att skydda konsumenter vid sÄdan rÄdgivning, som dess pÄstÄtt otillrÀckliga praktiska genomslag. Den lÄga andelen konsumenter som fÄr gehör för sina klagomÄl angÄende finansiell rÄdgivning i allmÀnna reklamationsnÀmnden, samt den omstÀndigheten att lagen om finansiell rÄdgivning (2003:862) aldrig blivit föremÄl för prövning i Högsta Domstolen, kan möjligtvis vara symptom pÄ att systemet för konsumentskydd pÄ detta omrÄde Àr behÀftat med vissa brister. En nÀrmare studie av det preventiva och reparativa konsumentskydd som lagen om finansiell rÄdgivning tillhandahÄller ger vid handen att det torde finnas en viss sanningshalt i de anmÀrkningar som framförts i media. Ett flertal svagheter existerar bÄde i de regler som skall minimera risken för förekomst av vÄrdslös finansiell rÄdgivning till konsumenter, och i de regler som tar sikte pÄ konsumentens möjligheter att erhÄlla kompensation för ekonomisk skada som orsakats genom oaktsamt utförande av rÄdgivningsuppdraget.

Film, ett lÀromedel? : Hur ett antal lÀrare ser pÄ anvÀndandet av film i engelskundervisningen

Den hÀr studien handlar om hur ett antal lÀrare anvÀnder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrÄgade lÀrarnas hÀnvisningar till styrdokumenten och de olika delar av lÀroplanen de vÀljer att citera. För att belysa lÀrarnas syn pÄ olika lÀromedel innehÄller arbetet ocksÄ en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör anvÀnda lÀromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring lÀromedel och variation av undervisningen diskuteras ocksÄ lÀrarnas syn pÄ motivation och elevernas intressen. LÀrarnas syn pÄ arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr samtalets och gruppens betydelse för inlÀrning diskuteras..

Miljö- och naturarbete i förskolan : en studie om hur pedagoger genomför miljö- och naturarbetet i förskolan

Syftet med denna undersökning var att undersöka och beskriva hur arbetet med miljö och natur kan genomföras i förskolan. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio stycken pedagoger frÄn fem olika förskolor, i en kommun i VÀstsverige. Resultatet av undersökningen visar att det finns mÄnga olika sÀtt att arbeta med miljö och natur i förskolan, sÄvÀl praktiska som teoretiska. Att arbeta med Ätervinning, kompostering och samtala om bevarandet av resurser, var nÄgra av de aktiviteter som undersökningens pedagoger brukade göra. Det framkom ocksÄ i undersökningen att det i arbetet med miljö- och natur finns vissa hinder som t.ex.

Strandskydd: ett skydd för framtida intressen - eller ett hot mot glesbygdens utveckling

Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för gÀllande rÀtt avseende strandskydd i Sverige. I uppsatsen identifieras ocksÄ ett antal problem med dagens regler. För att se vilka problem som uppstÄr vid tillÀmpningen av de nuvarande reglerna, samt för att se möjliga lösningar pÄ dessa problem har jag fört en givande dialog med ett antal utvalda lÀnsstyrelser och kommuner. I arbetet berörs ocksÄ NaturvÄrdverkets rapport "KartlÀggning m.m. av strandskyddsbestÀmmelserna", samt svaren frÄn ett flertal av NaturvÄrdsverkets remissinstanser.

FörskollÀrares reflektioner kring litteraturanvÀndning i förskolan

Syftet med denna uppsats var att undersöka förskollÀrares reflektioner kring litteraturanvÀndning i verksamheten. Studien var uppbyggd utifrÄn tre frÄgestÀllningar. Dessa frÄgestÀllningar har fokus att ta reda pÄ hur lÀrare reflekterar kring höglÀsning, boksamtal och litteratur. Vi anvÀnde oss av enkÀtundersökning för att fÄ fram denna information. Antalet medverkande var 5 förskolor och det samlades in 12 enkÀter frÄn förskollÀrare.

Barns medverkan inom detaljplanering

Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets detaljplanering. Arbetet utgÄr ifrÄn FN:s Barnkonvention om barnens rÀtt till att fÄ höras och uttala sig i frÄgor som berör dem och hur konventionen implementeras i den kommunala detaljplaneringen. UtifrÄn det grundar sig problematiken pÄ att barn Àr anvÀndare av de flesta miljöer men har ingen eller endast liten förutsÀttning att pÄverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir dÀrmed att, i samtida detaljplaner dÀr man uttryckligen haft som mÄl att implementera barnkonventionens mÄl, analysera hur barn faktiskt medverkar och till vilken grad. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken Àr indelad i tre olika forskningsomrÄden, detaljplaneprocessen, demokrati samt pedagogik. Analysverktyg som belyses i denna del Àr Hart?s delaktighetsstege för att mÀta barnens delaktighet i detaljplaneprocesser och Gunilla Halldéns definition av barnperspektiv samt barns perspektiv.

Kommunala bolags sponsring av idrott

Syftet med denna uppsats var att belysa kommunala bolags anvÀndning av sponsring av idrott. Valet att undersöka kommunala bolags sponsring av idrott baserades pÄ bristen av tidigare forskning inom detta omrÄde samt vÄra personliga intressen. För att besvara syftet skrevs tre forskningsfrÄgor. SkellefteÄ Kraft valdes som fallstudieobjekt dÀr det genomfördes tre intervjuer. Resultatet frÄn denna studie visade att kommunala bolag anvÀnde sponsring av idrott frÀmst som ett kommunikationsverktyg för att skapa medvetenhet kring varumÀrket och erhÄlla goodwill.

Migrationsverket och bitrĂ€dena. Är de offentliga bitrĂ€dena sjĂ€lvstĂ€ndiga i asylprocessen?

Flyktingar som söker uppehÄllstillstÄnd i Sverige klassas i regel som asylsökande. Asylsökande befinner sig ofta i en utsatt situation och riskerar att utsÀttas för en ingripande tvÄngsÄtgÀrd i form av utvisning. PÄ grund av detta har asylsökande en lÄngtgÄende rÀtt till rÀttsligt bistÄnd i form av ett offentligt bitrÀde som ska tillvarata den asylsökandes intressen i asylprocessen.Det Àr Migrationsverket som prövar asylansökningar som första instans och Àr dÀrför ocksÄ den myndighet som förordnar asylsökandes offentliga bitrÀden. Om den asylsökandes ansökan nekas kan denne överklaga beslutet till migrationsdomstolen, dÀr Migrationsverket blir den överklagandes motpart i processen. I asylprocessen har dÀrför Migrationsverket dubbla roller; bÄde som den asylsökandes motpart och förordnare av dennes offentliga bitrÀde.

Pedagogers arbete med barns inflytande i förskolan

Titeln pÄ arbetet Àr Pedagogers arbete med barns inflytande i förskolan. Vi har undersökt hur pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskoleverksamheten, vilket ocksÄ Àr syftet med arbetet. De frÄgor vi utgÄtt ifrÄn Àr: Hur arbetar pedagoger med inflytande i förskolan? Finns det nÄgra möjligheter och begrÀnsningar med att arbeta med barns inflytande? Vi har anvÀnt oss utav tidigare forskning som handlar om inflytande i förskolan, lÀroplanens historia och pedagogernas olika arbetsformer. VÄr studie visar att de medverkande pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet genom att ta tillvara pÄ barns intressen och Äsikter.

Den trojanska hÀsten i WTO - En fallstudie av EU: s roll i Doharundan

Doharundan inleddes pÄ initiativ av EU i samband med ministerkonferensen i Doha 2001. Utvecklingen i rundan har varit begrÀnsad, frÀmst pÄ grund av EU: s roll som försvare av egna intressen. Unionens roll har lett till framsteg pÄ mÄnga omrÄden. EU har i rollen som ledare varit pÄdrivande för en ny och ambitiös runda samt gÄng pÄ gÄng förmÄtt övriga parter att Äterkomma till förhandlingsbordet. Dock har ett försvar av unionens jordbrukspolitik orsakat en rollkonflikt i EU.

Elevinflytandet i klassrummet : Elevinflytandets progression i Ärskurs 1,3 och 5

Vi har valt att undersöka progressionen i elevinflytandet i en verksamhet pÄ en skola i Mellansverige, dÀr vi har fokuserat pÄ elevens perspektiv och lÀrarens roll. Vi har undersökt progressionen i Ärskurserna 1, 3 och 5 för att se skillnader och likheter i elevinflytandet. VÄrt syfte Àr att undersöka om eleverna har det inflytandet som de Àr berÀttigade till utifrÄn styrdokumenten. Vi har anvÀnt oss av bÄde intervjuer med elever och lÀrare och av observationer. Resultatet visar att elever, oberoende av vilken Ärskurs som de befinner sig i, vill ha ett ökat elevinflytande utifrÄn intressen och idéer.

Genusmedvetenhet i förskolan : FörskollÀrares tankar kring hur genusmedvetenhet synliggörs i förskolan

Syftet med vÄr studie Àr att synliggöra hur förskollÀrare kan arbeta genusmedvetet iförskolan. Studien innefattar en kvalitativ forskningsansats dÄ intervjuer genomförts.Resultatet visar att förskollÀrare synliggör det genusmedvetna arbetet i förskolan genomatt tÀnka pÄ hur de anvÀnder sprÄket, de lÀgger vikt vid vilket material som finnsoch hur miljön utformas, mÄnga vÀljer att se till individens behov och intressen istÀlletför till könet och att de lÄter barnen vÀlja fritt i leken. Det framkom ocksÄ att nÄgraav förskollÀrarna har ett genusperspektiv i likabehandlingsplanen, medan andra intehar en godkÀnd likabehandlingsplan. De slutsatser vi fÄtt fram Àr att förskollÀrarearbetar olika med genus beroende pÄ vilken fortbildning de fÄtt och att det Àr viktigtatt ledningen ser att genusarbetet mÄste vidareutvecklas..

Magister Fröken : hur sex mÀn ser sin situation som lÀrare i skolans första tre Är. MÀn reflekterar över sitt yrke i förhÄllande till sina kvinnliga kollegor

Uppsatsen undersöker och beskriver hur sex manliga lÄgstadielÀrare upplever sitt yrke och omgivningens reaktioner pÄ detsamma. MÀnnen som Àr i minoritet i yrkeskÄren fÄr komma till tals och ge sin syn pÄ hur de uppfattar och tycker sig uppfattas av kollegor, elever och elevers förÀldrar. Uppsatsen beskriver en manlighetsnorm som Àr upp till de enskilda lÀrarna att leva upp till eller förkasta i det egna identitetsskapandet och förhÄllningssÀtt gentemot yrket. Grunden ligger pÄ olika institutioners intressen och önskemÄl om fler mÀn i skolans tidigare Är, hur och varför detta skall uppnÄs..

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->