Sök:

Sökresultat:

1296 Uppsatser om Allmänna handlingar - Sida 26 av 87

Men vÀnta nu, hur fÄr vi bete oss egentligen? - Ett utvecklingsarbete dÀr traditionella könsmönster utmanas.

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och syftar till att utveckla ett jÀmstÀlldhetsarbete i förskola och skola. Vi upplever att barns handlingar begrÀnsas av stereotypa könsuppfattningar och dÀrför har vi i vÄr studie intagit ett genusperspektiv. Med leken som metod har vi skapat förutsÀttningar för att ge barnen fler valmöjligheter till utveckling och lÀrande. Samlek, gemensamma lekÀventyr och fokus pÄ den fysiska miljön har varit vÄr strategi i utvecklingsarbetet.Resultatet av vÄr studie Àr att utvecklingen handlar frÀmst om oss sjÀlva som forskande lÀrare, att det Àr vi som skapar nya möjligheter eller sÀtter hinder. Vi fann att arbetet med jÀmstÀlldhet inte Àr enkelt eftersom det ligger hos den enskilda individen att tolka lÀroplanens formulering av att bryta traditionella könsmönster.

FMT och motivation : Metoden som ger lust till eget handlande

Motivation Àr en kraft som driver oss framÄt mot ett mÄl. För att komma fram till mÄlet, krÀvs det energi, ofta i form av rörelse, som leder till handling. Personer med funktionsnedsÀttning i nÄgon form, kan ha svÄrighet att hitta den rÀtta energin. Med stöd av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, finns möjlighet att locka fram spontana handlingar som leder till ökad helhetsutveckling hos individen.Under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund i Arvika, som tillhör Karlstads universitet, har jag haft praktik med tvÄ barn med diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsÀttning.

Chefsarbete i en organisationsförÀndring : Ett kulturperspektiv pÄ struktur, system och arbetsklimat

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn ett kulturellt perspektiv studera hur den verkstÀllande chefens instÀllning till parametrarna system, struktur och arbetsklimat formar hens chefsarbete i en organisationsförÀndring och att genom ett kulturperspektiv bidra till en förstÄelse för hur de tre parametrarna kan pÄverka ledarens handlingar i process, mÄl och resultat av förÀndringen. Metod: Empiri har samlats in genom personliga intervjuer med öppna svarsalternativ, genom fyra respondenter som samtliga har positionen chef nÀrmast de anstÀllda och samtliga har genomfört en organisationsförÀndring. Slutsats: I studien har vi kommit fram till att den verkstÀllande chefens instÀllning till parametrarna pÄverkar hens chefsarbete vid en organisationsförÀndring genom att hen formar sitt chefsarbete beroende pÄ vilken parameter som Àr mest betydelsefull för individen. Vad den verkstÀllande chefen vÀrderar högst i sitt ledarskap skapas genom tidigare erfarenheter, instÀllning och auktoritet..

Triggers for Innovative Actions : Hur triggas vi till nytÀnkande? En uppsats i möjlighetssökande

Kurs: KIN 180 Examensarbete i innovationsteknikHandledare: Magnus HoppeExaminator: Tomas BackströmAvsnittslÀrare: Magnus HoppeFörfattare: Hampus SvenbladSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att utforska och diskutera begreppet triggers i ett innovationssammanhang. En text formats som berör vad som krÀvs för att en individ skall Àndra sitt handlingsmönster för att en innovationsprocess ska pÄbörjas.FrÄgestÀllning: Hur triggas vi till nytÀnkande?UtgÄngspunkt: Studien har sin utgÄngspunkt i ett abduktivt förhÄllningssÀtt.Metod: Studien kommer att vara explorativ, baserat pÄ hermeneutistisk grund med ett abduktivt förhÄllningssÀtt till frÄgestÀllningen.Empirisk grund: Studiens empiriska grund bygger pÄ halvriktade interjuver och öppet riktade frÄgeformulÀr.Slutsats: Studiens slutsats Àr att begreppet triggers gÄr att tillÀmpa pÄ Àmnet innovation. Samt att det finns handlingar en individ kan utföra för att underlÀtta sin egen idéutvecklingsprocess..

Högskolestudenters motivation : Har sjÀlvkÀnsla och locus of control nÄgon betydelse?

Motivation Àr en viktig drivkraft för individers beteende. Den har betydelse för att handlingen sÄvÀl pÄbörjas som uppehÄlls. Forskning inom omrÄdet har konstaterat att motivation uppkommer av bÄde inre och yttre faktorer samt att en del handlingar Àr relativt omotiverade. Den hierarkiska modellen för inre och yttre motivation anger Àven att motivation förekommer pÄ flera nivÄer inom individen. Studien undersökte relationen mellan högskolestudenters kontextbundna motivation, globala sjÀlvkÀnsla och generaliserade locus of control.

Tragedi som underhÄllning

Syftet med studien Àr att undersöka hur tvÄ verklighetsbaserade Hollywoodfilmer, Pearl Harbor och World Trade Center, framstÀller det amerikanska folket samt dess fiender nÀr landet blir attackerat.VÄr studie Àr baserad pÄ en kvalitativ kritisk diskursanalys förankrad i hermeneutiken, Vi vÀljer ut tvÄ filmer som vi sedan granskar och analyserar.Analysen visar att trots filmerna skiljer sig i handling och nÀr de utspelar sig, sÄ har de mÄnga gemensamma faktorer. Det framstÄr som att USA blir oskyldigt attackerat eftersom det inte redogjorts i filmerna nÄgra bakomliggande faktorer till vad som hÀnt. Genom symboler, handlingar, musik och tal speglas en pÄtaglig amerikansk patriotism i bÄda filmerna, det amerikanska folket framstÀlls som hjÀltar, bÄde uniformsbeklÀdda och privatpersoner. Fienden Àr en anonym makt som publiken aldrig fÄr chans att identifiera sig med och framstÀlls som hjÀrtlös och kall genom musik, fÀrger och bildberÀttande..

EU:s nya utrikes- och sÀkerhetspolitik- Orsaker till Europeiska konventets förÀndringsförslag i upprÀttandet av en konstitution för Europa

Uppsatsens resultat bestÄr i att vi har kommit fram till att det finns en rad faktorer som föranlett de Àndringar som i konstitutionen föreslÄs rörande EU:s yttre förbindelser. Dessa faktorer har sin grund i de handlingar som konventets arbetsgrupp VII har lagt fram. HÀr framkommer problematik i det nuvarande systemet samtidigt som en rad förÀndringar föreslÄs. Problematiken berör i samtliga fall ineffektivitet och osamstÀmmighet i institutionerna, men ocksÄ avsaknaden av gemenskap och solidaritet medlemsstaterna emellan. Arbetet utgÄr sÄledes frÄn en tudelad frÄgestÀllning och metod, dÀr uppsatsens första del Àr empiriskt beskrivande medan den andra delen har en mer analyserande och utredande karaktÀr.

Val av redovisningsvaluta : en undersökning av svenska och danska börsnoterade företag

Möjligheten till val av redovisningsvaluta i Sverige och Danmark har funnitssedan Är 2001 respektive Är 1999. En undersökning som gjordes Är 1997 iSverige visade behov för företagen att redovisa i annan relevant valuta. HurmÄnga som idag gÄtt över till annan valuta och varför finns det ingenundersökning pÄ och vÄrt syfte med uppsatsen Àr att förklara företagens val avredovisningsvaluta.Vi har gjort en dokumentundersökning som omfattar företag pÄ StockholmsochKöpenhamnbörsen med sÀte i respektive land. Institutionell teori liggertill grund för de hypoteser som bildas. Den informella pÄtryckningen Àr frÄnintressenter vilka pÄverkar företagen pÄ olika vis och olika mycket.

Att inte kunna representera den svenska husmanskosten - En diskursanalys av vardagsrasism ur ett postkolonialt perspektiv

UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att synliggöra erfarenheter av rasifiering som de upplevs i vardagen. Uppsatsen erbjuder en vidare förstÄelse av rasismens mekanismer och lÄter sig inte begrÀnsas av den vedertagna definitionen av vad rasism innebÀr. Det empiriska materialet utgörs av tre reflexiva intervjuer med tre unga kvinnor i SkÄne som kretsar kring deras personliga erfarenheter av vardagsrasism. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys och postkolonial teori för att öka förstÄelsen för hur den strukturella rasismen prÀglas av asymmetriska maktförhÄllanden. Den rasistiska diskursen positionerar kvinnorna och tillskriver dem egenskaper utifrÄn förestÀllda kulturella skillnader.

Att undervisa om derivata : en fallstudie av en lÀrares kunskap, mÄl och orientering

Det hÀr Àr en kvalitativ fallstudie av hur en lÀrare undervisar om derivata i en klass pÄ det naturvetenskapliga programmet och en pÄ teknikprogrammet. Studiens syfte Àr att undersöka vilka mÄl, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som anvÀnds. Uppsatsens teoretiska ramverk bestÄr av SchoenfeldŽs teori om mÄlorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lÀrare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gÄnger. Resultatet visar att lÀraren har flera olika specialiserade matematiska innehÄllskunskaper nÀr han undervisar.

En biologisk översyn av tvÄ vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande

Följande uppsats utgör en litteraturstudie över tvÄ vanliga konsumtionsvalsteoretiska antagande och deras biologiska rimlighet. De antagande som testas Àr: (A) En ekonomisk agent handlar som om hon maximerar en nyttofunktion. (B) Individen Àr sjÀlvisk. AngÄende (A) dras slutsatsen att denna kan antas uppfylld. Antagande (B) Àr mer komplicerat.

Relationen mellan spelberoende och kriminalitet : en kvalitativ studie med fem före detta spelberoende med kriminell bakgrund

Ett spelberoende kan pÄverka en person pÄ olika plan men syftet med denna uppsats Àr att studera hur relationen mellan ett spelberoende och ingÄngen till kriminalitet ser ut. För att beskriva denna relation har fem kvalitativa intervjuer utförts med fem före detta spelberoende med kriminell bakgrund. UtifrÄn Bourdieus teori om habitus och fÀlt samt normer och normalitet som en social konstruktion förklaras ocksÄ en spelberoendes vÀg in i kriminalitet. Resultatet visar att personer med ett spelberoende ofta vistas i en miljö dÀr kriminella handlingar inte ses som nÄgot avvikande och att det dÀrför blir enklare att bryta mot samhÀllets normer. Utöver det framgÄr det att spelberoendet i vissa fall har försvagat informanternas band till samhÀllets institutioner vilket har lett till en normupplösning.

Upplevelsen av möten med vÄrdpersonal hos kvinnor med anorexia

Studiens syfte: Har varit att beskriva upplevelser av möten med vÄrdpersonal hos patienter med anorexia. Studien Àr en litteraturstudie som Àr baserad pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker. Bakgrund: Anorexia Àr en vanlig förekommande sjukdom dÀr flickor drabbas oftare Àn pojkar. Lidande och vÀlbefinnande Àr tvÄ vanliga inslag i sjukdomen. Mötet och bemötandet mellan vÄrdpersonal och patient Àr viktigt dÄ ett misstag frÄn personalen kan leda till stor skada.

En scout lÀr kÀnna och vÄrdar naturen?

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad ungdomar upplever att de lÀr sig i scouterna om natur och miljö samt hur denna kunskap omsÀtts till handling. UtifrÄn tre fokusgrupper med scoutkÄrer i SkÄne lyfter vi fram scouternas perspektiv och funderingar. VÄr undersökning har visat att ungdomarna i scouterna inte upplever att de lÀr sig speciellt mycket om natur och miljö. Kunskapen de fÄr inom natur och miljö Àr till stor del AllemansrÀtten, att inte skrÀpa ner och förstöra naturen samt olika arter. Ungdomarna anser inte att den kunskap de fÄr omsÀtts till nÄgra konkreta handlingar för natur eller miljö, med undantag frÄn att de vÀrnar om naturen under vistelsen dÀr.

Projektmetodiken SCRUM ? sedd ur individens och teamets perspektiv

I de flesta projekt som drivs, inte bara inom IT branschen, görs alltid en projektutvÀrdering avom projektet blivit lyckat, om man lyckats att hÄlla den finansiella budgeten, om tidsplanenhÄllit och om man faktiskt fÄtt det system eller den produkt som man bestÀllt och trott sig fÄ.SÀllan utvÀrderas sjÀlva projektmetoden och de mÀnskliga resurser som befinner sig iprojektet och som egentligen Àr viktigast för att hela projektet skall lyckas komma i hamn.Syftet med denna uppsats Àr att belysa projektmetodiken Scrum ur individens perspektiv.FrÄgestÀllningen jag i denna studie sÄledes fokuserat pÄ Àr dels hur individen pÄverkas,motiveras och drivs av att tillhöra ett Scrumteam, dels hur denna processmetod kan relaterastill gruppdynamiken.Studiens empiriska material, utgörs av semistrukturerade intervjuer och en fÀltstudie. För attfÄ en sÄ bred spridning av respondenterna som möjligt valde jag att intervjua medarbetareifrÄn fyra helt olika företag, dock alla verksamma inom mjukvaruutveckling. Företagen skiljersig Ät bÄde med hÀnsyn till storlek och i hur lÀnge de har anvÀnt sig av Scrum somprojektmetod. FÀltstudien genomfördes vid ett av dessa fyra företag.Generellt var alla respondenter positiva till Scrum som projektmetodik. I princip allarespondenter upplevde att de fÄtt större ansvar, blivit mer delaktiga i helheten samt blirbetrodda som de som vet mest.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->