Sökresultat:
705 Uppsatser om Allmän princip - Sida 2 av 47
Efter de nya spelreglerna : vem ansvarar för bostadsbyggandet?
Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet dĂ€r tvĂ„ aktörer, en offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett bostadsbyggande som omges av komplexa lagar och strukturer. Stadsbyggnad handlar om hur, var och nĂ€r. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar (2004) hur Stockholm Stad anvĂ€nder tre principer för att bygga stad;princip 1) LĂ„t gĂ„ principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och marknaden dĂ€r det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnĂ„ höga byggsiffror pĂ„ kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör exempelvis LUX- omrĂ„det pĂ„ Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Ă
rstadal.
Konfliktorsaker i skolan - nÀr och varför de uppstÄr : En kvantitativ studie kring konflikters uppkomst i idrott och hÀlsa
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:VÄr studie syftar till att undersöka orsaker till konflikter i idrott och hÀlsa.1. Hur ser fördelningen ut i antal konflikter mellan de olika konfliktorsakskategorierna i Àmnet idrott och hÀlsa för Är 1-2? (Princip, objekt och situation)2. Vilka Àr de vanligaste konfliktorsakerna inom Àmnet idrott och hÀlsa för Är 1-2?3.
à terhÀmtningsplan, grönbok och ökad kontroll: ett framtida institutionellt och ekologiskt hÄllbart arrangemang för förvaltningen av östersjötorsken?
De tvĂ„ torskbestĂ„nden i Ăstersjön har minskat markant sedan mitten av 1980-talet. Uppsatsens syfte var att försöka klargöra om förvaltningen av östersjötorsken kan anses vara ett institutionellt och ekologiskt hĂ„llbart arrangemang, och om EU:s Ă„terhĂ€mtningsplan och grönbok för torskfisket i Ăstersjön kan anses bidra till att förbĂ€ttra förvaltningen av torsken. Förvaltningen av östersjötorsken analyserades utifrĂ„n Elinor Ostroms Ă„tta designprinciper för institutionellt hĂ„llbara arrangemang, som innebĂ€r att om designprinciperna uppfylls, sĂ„ kan arrangemanget anses vara hĂ„llbart. Ett teoretiskt syfte med uppsatsen var ocksĂ„ att studera om dessa principer kan appliceras pĂ„ geografiskt stora och komplexa gemensamma resurser, likt torskfisket i Ăstersjön. En slutsats som kunde dras var att principerna tycks fungera dĂ„ligt att applicera pĂ„ torskfisket.
Regel- eller principbaserade standarder? En komparativ studie
Syftet med studien Àr att undersöka BFNs uttalande att K3 Àr ett principbaserat regelverk, genom att visa hur princip- eller regelbaserat regelverket Àr i förhÄllande till IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs och K2. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie dÀr vi klassificerar redovisningsregelverken utifrÄn ett princip- och regelperspektiv. Studien har utförts pÄ regelverkens klassificeringar av tillgÄngar, skulder samt omsÀttnings- och anlÀggningstillgÄngar. Undersökningen Àr relevant dÄ de senaste redovisningsskandalerna medfört en debatt kring regel och principbaserade standarder. Enligt vÄr vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare dÀr en bedömning av varje enskild bestÀmmelse görs huruvida den Àr regel- eller principbaserad och dÀr omfattningen av regel- eller principbasering av enskilda normer sÀtts i relation till andra regelverk.
Efter de nya spelreglerna - vem ansvarar för bostadsbyggandet?
Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet dÀr tvÄ aktörer, en
offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett
bostadsbyggande som omges av komplexa
lagar och strukturer.
Stadsbyggnad handlar om hur, var och nÀr. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar
(2004) hur Stockholm Stad anvÀnder tre principer för att bygga stad;princip 1)
LÄt gÄ principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och
marknaden dÀr det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnÄ höga
byggsiffror pÄ kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör
exempelvis LUX- omrĂ„det pĂ„ Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Ă
rstadal.
Culpa in contrahendo : ett prekontraktuellt skadestÄndsansvar
SammanfattningDenna framstÀllning har till syfte att utreda den kontraktsrÀttsliga principen culpa in contrahendo, med utgÄngspunkt enligt följande frÄgestÀllningar;1. Vilken innebörd har den rÀttsliga principen culpa in contrahendo?2. Under vilka förutsÀttningar och med vilka kriterier utdömer rÀtten skadestÄndsansvar med stöd i denna rÀttsprincip?3.
Engelskundervisning i tidiga Äldrar : En kvalitativ studie om nÄgra lÀrares uppfattningar om tidig engelskundervisning och barns kognitiva sprÄkinlÀrning
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:VÄr studie syftar till att undersöka orsaker till konflikter i idrott och hÀlsa.1. Hur ser fördelningen ut i antal konflikter mellan de olika konfliktorsakskategorierna i Àmnet idrott och hÀlsa för Är 1-2? (Princip, objekt och situation)2. Vilka Àr de vanligaste konfliktorsakerna inom Àmnet idrott och hÀlsa för Är 1-2?3.
En matematisk modell av slÀggkastets rotationsfas
Med vÄr uppsats visar vi hur det med hjÀlp av Lagranges metod gÄr att tafram en matematisk modell av rotationsfasen i ett slÀggkast. SlÀggkastarenoch slÀggan utgörs i uppsatsen av en sammansatt stelkroppsmodell. Vi tarfram kastarens rörelseekvationer vilka vi fÄr genom Lagranges ekvation. Iuppsatsen har vi hÀrlett Lagranges ekvation genom Newtons andra lag ochHamiltons princip. Resultatet av modellen presenteras i form av en plot iMatlab av slÀgghuvudets position under olika tider under rörelsen..
FÄr jag vara med? : Relationen mellan elev? elev och elev- lÀrare, sett ur ett genusperspektiv
SyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka pojkar och flickors relation till varandra ur ett genusperspektiv under idrottslektionerna. Jag kommer Àven att undersöka hur lÀrarens interaktion ter sig gentemot eleverna ur genusperspektivet. Vad grundar sig dessa relationer i och varför ser de ut som de gör?Jag har valt att fokusera pÄ frÄgestÀllningen:Hur ser interaktionen mellan flickor och pojkar ut under idrott- och hÀlsalektionerna?I och med att jag kommer att se detta utifrÄn ett genusperspektiv blir Yvonne Hirdmans begrepp Ätskiljandets princip och vÀrderandets princip aktuellaMetodJag har valt att undersöka problemomrÄdet bÄde ur ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv. Ansatsen blir i större omfattning kvalitativ dÄ de metoder jag anvÀnt mig av pÄ sÀtt och vis kan uppfattas som kvalitativa beroende pÄ informationen som framkommit.
OmöjlighetslÀran i svensk rÀtt
AvtalsrÀtten vilar pÄ principen att avtal skall hÄllas. Den som vÀgrar att uppfylla sitt avtalslöfte kan tvingas att fullgöra sina skyldigheter och betala skadestÄnd genom tvÄngsÄtgÀrder av myndighet. Men precis som för principer i allmÀnhet, sÄ har Àven denna princip ett flertal undantag. En teoretisk motivering för att befrias frÄn en avtalsförpliktelse Àr den tyska OmöjlighetslÀran som vÀxt fram pÄ grundval av den romerska rÀttsgrundsatsen - impossibilum nulla obligatio est. Denna lÀra föresprÄkar attvid förekomst av objektiv ursprunglig omöjlighet, dvs.
IsÀrhÄllande strategier : en studie om samverkan mellan hemmet och skolan ur ett elevperspektiv
Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur Àldre elever i grundskolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och skolan. Att hemmet och skolan ska ha en nÀra och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort pÄ omrÄdet dÀr de tvÄ sfÀrerna samverkar har mestadels utgÄtt ifrÄn antingen ett lÀrarperspektiv eller ett förÀldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv pÄ samverkan mellan dessa sfÀrer Àr, i jÀmförelse med de andra tvÄ nÀmnda perspektiven, sÀllsynt. Studier som Àr gjorda ur ett elevperspektiv visar att nÀr dessa sfÀrer nÀrmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att vÀrna om sin integritet och för att stÀrka sin autonomi.
Bolags etableringsfrihet inom EU
MĂ„nga medlemsstater inom EU tillĂ€mpar idag sĂ€tesprincipen. Denna princip innebĂ€r att bolag lyder under den bolagsrĂ€ttsliga lagstiftning som gĂ€ller dĂ€r bolaget har sitt sĂ€te (styrelse, huvudkontor, huvudsaklig verksamhet etc.) Vissa medlemsstater tillĂ€mpar dock registreringsprincipen vilken innebĂ€r att ett bolag lyder under den bolagsrĂ€ttsliga lagstiftning som gĂ€ller i den medlemsstat dĂ€r det Ă€r registrerat oavsett var bolaget bedriver sin verksamhet. MotsĂ€ttningarna mellan dessa principer har tidigare inneburit att bolags etableringsfrihet varit begrĂ€nsad. Denna frĂ„ga har de senaste Ă„ren aktualiserats i ett antal förhandsavgöranden frĂ„n EG-domstolen bl a Segers, Daily Mail, Centros, Ăberseering och Inspire Art. Syftet med denna uppsats Ă€r att analysera vad EG-domstolens rĂ€ttspraxis har för konsekvenser för bolags etableringsfrihet inom EU.
Incitamentsprogram - till gagn för Àgarna?
ErsĂ€ttningar och sĂ„ kallade incitamentsprogram till verkstĂ€llande direktörer och ledande befattningshavare har sedan en tid tillbaka varit föremĂ„l för en offentlig debatt. Ă
sikterna om behÄllningen av incitamentsprogram gÄr isÀr. Ett argument som ofta anvÀnds pÄ bolagsstÀmmor för att fÄ aktieÀgare att godkÀnna bonusprogram Àr att dessa i slutÀndan kommer att gynna dem genom att de fÄr en högre avkastning. Hur mycket sanning ligger det dÄ i att bolag som lockar med bonusprogram fÄr sina anstÀllda att arbeta mer med resultatet att bolagen utvecklas bÀttre Àn konkurrenter som inte har bonusprogram?Syftet med denna uppsats Àr att förklara hur sambandet mellan bolag som har aktierelaterade incitamentsprogram, bolag som saknar sÄdana program och respektive bolagskategoris vÀrdeutveckling utifrÄn specifika nyckeltal ser ut för att dÀrigenom kunna verifiera eller förkasta följande hypotes:?Företag som har aktierelaterade incitamentsprogram har en bÀttre vÀrdeutveckling Àn företag som inte har det.Med vÀrdeutveckling avses omsÀttningstillvÀxt och avkastning pÄ eget kapital.En kvantitativ studie har gjorts utifrÄn ett positivistiskt förhÄllningssÀtt och ett analytiskt perspektiv.
Ledningsinnehavares kontraheringsplikt avseende anvisad leverantör enligt naturgaslagen : Hur förhÄller sig bestÀmmelsen till avtalsfriheten och den allmÀnna kontraheringsplikten?
Den svenska naturgasmarknaden regleras genom naturgaslagen. Enligt 7 kap. 8 a § naturgaslagen föreligger en skyldighet för innehavare av naturgasledningar att ingÄ avtal med en gasleverantör pÄ marknaden om att denne ska agera anvisad leverantör i fall dÄ gasförbrukaren inte har ett giltigt avtal med en leverantör. Enligt bestÀmmelsen har dock gasleverantörerna pÄ marknaden ingen skyldighet att ingÄ avtal med ledningsinnehavaren om att bli anvisad leverantör.Inom avtalsrÀtten Àr en fundamental princip avtalsfrihet. Principen innebÀr en rÀtt för individer att pÄ egen hand avgöra huruvida avtal ska ingÄs, med vem avtal ska ingÄs och pÄ vilka villkor.
Ett rikare lÀrande med variationsteorin som vÀgledande princip!? : En Learning study om det vita ljuset och dess fÀrgspektrum.
UtifrÄn arbetsmodellen Learning study, med variationsteorin som utgÄngspunkt har forskning genomförts i tvÄ klasser i Sverige med syftet att försöka identifiera kritiska aspekterna för elever i Ärskurs nio inom ÀmnesomrÄdet det vita ljuset och dess fÀrgspektrum. Studien Àr en vidareutveckling av en tidigare genomförd studie i Hong Kong och har dÀrför Àven haft till syfte att undersöka om de identifierade kritiska aspekterna Àr generaliserbara frÄn en skolkontext till en annan kontext.Den svenska skolan styrs nationellt utifrÄn styrdokument, skollag, lÀroplan och kursplan för skolÀmnet och lÀraren har Àven riktlinjer för att fÄ en yrkesetisk förankring. Dessa delar Àr viktiga att lÀraren tar i beaktning inför planering av undervisningen. Elevernas bakgrund och förkunskaper i Àmnet Àr av stor vikt för lÀraren att ta hÀnsyn till för att de ska kunna ta till sig undervisningen om det som lÀraren har tÀnkt att de ska lÀra sig.I denna studie kunde Ätta kritiska aspekter identifieras i de tvÄ klasser som undersökningen genomfördes i. Fem av de kritiska aspekterna var redan identifierade i Hong Kong.