Att vÀcka lusten till lÀsning Àr en vÀsentlig del av pedagogens och bibliotekariens viktiga arbete. Syftet med vÄr studie Àr att öka vÄr förstÄelse hur man som pedagog och bibliotekarie motiverar barn och elever till lÀsning och vilka faktorer som Àr betydelsefulla för elevers ambition att lÀsa litteratur. Litteraturen Àr en vÀrdefull kunskapskÀlla och för att kunna ta del av denna kunskap krÀvs det att man vill och kan lÀsa. Vi försöker ocksÄ finna svar pÄ frÄgan om all typ av litteratur - utan hÀnsyn till kvalitetskriterier - lÀmpar sig för att öka barnens motivation.

Att vÀcka lusten till lÀsning Àr en vÀsentlig del av pedagogens och bibliotekariens viktiga arbete. Syftet med vÄr studie Àr att öka vÄr förstÄelse hur man som pedagog och bibliotekarie motiverar barn och elever till lÀsning och vilka faktorer som Àr betydelsefulla för elevers ambition att lÀsa litteratur. Litteraturen Àr en vÀrdefull kunskapskÀlla och för att kunna ta del av denna kunskap krÀvs det att man vill och kan lÀsa. Vi försöker ocksÄ finna svar pÄ frÄgan om all typ av litteratur - utan hÀnsyn till kvalitetskriterier - lÀmpar sig för att öka barnens motivation..

This is a study of democracy on the local level. It?s a comparison between the municipalities of Mo?rbyla?nga and Mo?nstera?s in the region of Kalmar in Sweden based on most similar design. The question is if the structure of the political organisation affects the quality of democracy, with focus on the reorganisaton in Mo?rbyla?nga and the quality of the political process.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka om, hur och varför man kan lÀsa litteratur inom moderna sprÄk, franska, pÄ grundskola senare Är. För att genomföra undersökningen har aktionsforskningsmetoden anvÀnds, vilket innebÀr att forskaren deltog i den process som undersöktes som lÀrare. Studien har alltsÄ tvÄ dimensioner: - Att planera, genomföra och utvÀrdera en verksamhet för en nionde klass som harmoniserar de nationella mÄlen i moderna sprÄk och studien av en litterÀr bok pÄ franska (Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupéry). Att fundera pÄ lÀrarens förhÄllningssÀtt. - Att undersöka elevernas lÀrande, uppfattning, förutsÀttningar, reaktioner och upplevelser genom enkÀter och observationer.

Studiens syfte var att ta reda pÄ hur matematikpraktikerna i förskolan ser ut och att undersöka vilka diskurser som styr dem. Detta gjordes genom diskursanalyser, först av  tidigare forskning och litteratur, sedan av insamlat datamaterial frÄn den intervjustudie vi sjÀlva har utfört. Vi har frÄgat oss huruvida lÀst litteratur och tidigare forskning ger en rÀttvisande bild av hur matematikpraktikerna i förskolan verkligen ser ut och vi gjorde dÀrför en jÀmförelse mellan resultaten i vÄra bÄda analyser. Som datainsamlingsmetod genomförde vi multimodala intervjuer, vilka innefattar flera uttryck. Förutom att muntligt intervjua  förskollÀrare har vi, tillsammans med förskollÀrarna, Àven tittat pÄ den matematiska miljön och dokument.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pa? vilka typer av djuro?gon applicerade pa? en ma?nsklig karakta?r som kan uppfattas som mer eller mindre skra?mmande. Arbetet grundar sig pa? teorier om fiendedesign i skra?ckspel samt o?gonens anatomi. Sex konceptbilder skapades och anva?ndes till 15 semistrukturerade intervjuer.

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

Undersökningens huvudsyfte Àr fÄ en insikt i vilka skönlitterÀra texter som lÀses pÄ högstadiet. LÀrare ifrÄn tre högstadieskolor har medverkat. Litteraturundervisningen Àr en stol del av svenskÀmnet och svensklÀrare har sÄledes ett stort ansvar nÀr det gÀller att vÀlja ut adekvata texter. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ vilka texter som lÀses i sin helhet pÄ högstadiet idag. Tidigare undersökningar Àr frÀmst utförda pÄ gymnasienivÄ och har visat att litteraturundervisningen tenderar att vara starkt styrd av lÀrare och gamla styrdokument samt förmedlar litteratur som ligger lÄngt ifrÄn elevernas litterÀra register.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Vi sla?nger en fja?rdedel av all mat vi ko?per, byter smartphone varje a?r trots att vi inte beho?ver, och spenderar skyho?ga summor pa? att befa?sta osunda sko?nhetsideal som fa?r oss att ka?nna oss va?rdelo?sa. Ett samha?llsklimat pra?glat av kapitalism och o?verkonsumtion go?r det na?stan omo?jligt fo?r oss att leva efter la?ngsiktigare principer. Som designers fo?rslavas vi extra ha?rt under vinstdrivande fo?retag.Med sitt Manifest vill Amanda Jenderba?ck inspirera till en alternativ designerroll, som sa?tter feminism och ekologi i fokus.

Detta examensarbete handlar om höglÀsning och höglÀsning som ett pedagogiskt verktygi skolan. Syftet med arbetet Àr att se om och hur höglÀsning anvÀnds i skolan och hureleverna pÄverkas av höglÀsning. Jag har anvÀnt mig utav kvalitativa intervjuer nÀr jagundersökt hur fyra pedagoger ser pÄ höglÀsningen. Intervjuerna har genomförts pÄ enskola i en mellanstor stad i Sverige. Jag har analyserat och studerat relevant litteratur ochforskning om Àmnet och resultatet visar hur pedagogernas uppfattning förhÄller sig tilllitteraturen och tidigare forskning.

Min uppsats handlar om mottagandet i media av Åsne Seierstads tvĂ„ böcker, Bokhandlaren i Kabul (2002) och Med ryggen mot vĂ€rlden ? Serbiska portrĂ€tt (2004). Jag har gjort en receptionsanalys dĂ€r jag anvĂ€nt recensioner frĂ„n olika media som material. Min teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r frĂ„n ett vĂ€sterlĂ€ndskt perspektiv och har stĂ€mt vĂ€l med mitt resultat av undersökningen..

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om Àmnet. Dagens allmÀnt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nÀmner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nÀmner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion Àr oklar och fokus sÀtts aldrig pÄ Àmnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nÀmner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istÀllet för att som i denna uppsats ge bilden av att Àven andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

VÄr uppsats har som syfte att undersöka om mellanstadiebarn uttrycker behov av organiserad fritidsverksamhet. Uppsatsen tar upp vilka behov mellanstadiebarn har i denna Älder. Genom litteratur kommer vi att pÄvisa barns starka behov av vuxenstöd under hela dagen. Mellanstadiebarn har fÄtt svara pÄ frÄgor i en enkÀtundersökning pÄ hur det Àr att vara ensam hemma och vilka kÀnslor de har för detta. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod i vÄr empiriska del.