Sökresultat:
23379 Uppsatser om Alla människors lika värde - Sida 33 av 1559
PersonalomsÀttning ? En studie av ett mindre IT-företag
Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur vÄrt fallföretag Jayway, gÄr tillvÀga för att möjliggöra sitt högt uppsatta mÄl om att ha en personalomsÀttning lika med noll. Vi vill dÀrigenom med denna studie försöka fÄ en bild av hur mindre företag kan göra för att minimera sin personalomsÀttning. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och genomfört ett flertal intervjuer med vÄrt fallföretag. Teoretiskt perspektiv: För att förstÄ grunden till problemet att behÄlla personal för mindre företag har vi tagit till oss teorier om personalomsÀttningen och dess relation till stora och smÄ företag. Empiri: VÄrt fallföretag Jayway Àr ett IT-baserat företag under expansion.
Integration och dramapedagogik- en dialog?
Integration Àr ett komplext begrepp som kan ses utifrÄn flera perspektiv och synvinklar. Dramapedagogik emellertid utgÄr frÄn olika typer av vÀrdeord baserade i en gemensam vÀrdegrund. Centrala begrepp i detta Àr demokrati, acceptens och alla mÀnniskors lika vÀrde. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga, systematisera och problematisera forskning om hur drama kan anvÀndas, eller har anvÀnts i integrationssyfte. Hur ser dialogen ut inom forskningsfÀltet drama och integration? Vad sÀger det om dramapedagogikens betydelse i integrationsprocesser? Kan man urskilja nÄgra teman och i sÄ fall vilka?Som metod anvÀnds en litteraturstudie med en kvalitativ ansats som vilar pÄ utvalda begrepp som ingÄr i en integrationsprocess.Resultatet visar fyra olika kategorier dÀr drama anvÀnds som metod i integrationsprocesser.
TvÄsprÄkighet hos vuxna- en intervjustudie
Mitt syfte med denna uppsats Àr att belysa effekterna av tvÄsprÄkighet hos vuxna. Mina frÄgestÀllningar Àr om tvÄsprÄkigheten ökat den lingvistiska medvetenheten och om informanterna ofta vÀxlar mellan sprÄken. Jag har Àven frÄgat om intervjupersonerna kÀnner sig bikulturella lika mycket som de Àr tvÄsprÄkiga samt om de upplevt positiva eller negativa attityder till tvÄsprÄkighet. Som metod har jag valt att genomföra intervjuer med informanterna. Jag har intervjuat sex personer.Resultatet visar att tvÄsprÄkigheten medför ett sprÄkintresse och en ökad sprÄklig medvetenhet.
Matematik i förskolan : En studie av mÄltidssituationer
SammanfattningLÀrares kompetens att genomföra kartlÀggningar som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser Àr en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa och lindra matematiksvÄrigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur klasslÀrare för Ärskurserna 1-3 i VÀrmland gÄr tillvÀga nÀr de kartlÀgger och följer upp elever i matematiksvÄrigheter. Jag vill Àven veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och pÄ skolan. Metoden som jag anvÀnt för att samla in data Àr kvantitativ i form av en enkÀt som 71 klasslÀrare anstÀllda pÄ skolor i 15 av 16 VÀrmlÀndska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslÀrarna anvÀnder lÀromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. HÀlften av klasslÀrarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nÀstan lika mÄnga svara att resultaten inte pÄverkar undervisningen.
Kan genus speglas i skrift? : Om manliga och kvinnliga tidskriftstexter
Huvudsyfte med vÄr rapport var att ta reda pÄ hur lÀrare ser och anvÀnder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill ocksÄ undersöka hur de ser pÄ kunskap och hur de tror eleverna lÀr sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de anvÀnder sig av grupparbete.I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa djupintervjuer, dÀr vi har intervjuat tre högstadielÀrare om vad de har för syn pÄ grupparbete och hur de anvÀnder sig av grupparbete.VÄrt resultat visar att lÀrarna hade bÄde en positiv och en negativ syn pÄ grupparbete. LÀrarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot Äsikter frÄn andra. Denna lÀrdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lÀrarna. NÄgon poÀngterade att det Àr positivt att elever som Àr lite svagare kan med hjÀlp av grupparbete öppna sig och lÀttare ta till sig kunskap.
Att göra reklam för reklamen : Reklambranschens opinionsbildning 1965-1977
Föreliggande uppsats syftar till att, utifrÄn relevanta teorier, beskriva, analysera och jÀmföra marknadsföringen av och genomslaget hos tvÄ konsertserier pÄ Kulturhuset i Stockholm. För att se hur arbetsprocessen skiljer sig Ät utifrÄn olika faktorer, Àr analysobjekten valda med tanke pÄ deras skillnader i musikgenre och omfattning. "The CriticŽs Choice" Àr fyra konserter med nutida konstmusik, "Konserter att pausa till" Àr tre konserter inom singer/songwriter-genren. DÄ internt samarbete ses som en allt viktigare faktor för en lyckad extern insats, har jag ocksÄ tittat nÀrmare pÄ hur produktions- och marknadsenheterna förhÄller sig till varandra. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr sÄledes hÀmtade ur forskningsomrÄdena intern kommunikation, marknadsföring och publicitet.Uppsatsen anvÀnder sig utav kvalitativ fallstudiemetodik, och baserar sig frÀmst pÄ enskilda intervjuer med fem anstÀllda pÄ Kulturhuset: de bÄda producenterna för respektive projekt, programchefen, marknadschefen samt den informationssekreterare som Àr marknadsansvarig för programavdelningen.Resultaten visar att det allmÀnt rÄder vissa meningsskiljaktigheter mellan enheterna, vilket kan förklaras med att de olika enheterna har olika slags kompetenser, erfarenheter och syn pÄ marknadsföring.
Vad sÀger bilden?
Kan dagens elever analysera och reflektera kring bilder? Med hjÀlp av bilder som
analyserats av elever har vi försökt komma fram till detta. Efter intervjuerna med
eleverna har vi med hjÀlp av litteratur kring Àmnet bildanalys kommit fram till att
eleverna saknar erfarenheten och trÀningen som krÀvs för att analysera bilder. Med hjÀlp av analysen har vi undersökt hur dagens elever ser pÄ mÀnniskors religionstillhörighet. Det vi kom fram efter vi tittat pÄ elevernas svar, Àr att eleverna har fördomar och att de ofta baseras pÄ att de har otillrÀckliga kunskaper om religionerna.
E-Rekrytering - Idag och imorgon : PÄ vilket sÀtt kan smÄ och medelstora företag (SME) skapa och förbÀttra affÀrsnyttan med IT-lösningar i rekryteringsprocessen
E-rekrytering Àr idag ett framgÄngsrikt verktyg för att rekrytera dem bÀst lÀmpade för organisationen. Dessa verktyg vÀxte fram under senare delen av 90-talet och anvÀnds idag av alla stora företag. Verktygen har dock haft svÄrt att kunna etableras bland SME. Detta beror pÄ att dessa organisationer ej kan finansiera dyra system, de har ej specifik kunskap om rekrytering samt att dem inte rekryterar lika ofta som större organisationer. Under 2000-talet vÀxte internet med dess nyutvecklade teknologier vilket gjorde att e-rekrytering flyttades ut till webben mer eller mindre fullstÀndigt.
Sinnenas Skola
I grundskolans vÀrld möts vi alla, sÄvÀl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats dÀr alla vÄra sinnen stimuleras och stÀrks. En plats dÀr funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats dÀr produkten Àr resultatet av vad elever och lÀrare faktiskt sjÀlva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur nÀrma sig denna vÀrld sÄ att alla sinnen fÄr utrymme att stimuleras och dÀrmed ges möjlighet att stÀrka varandra. Sinnenas Skola Àr dÀrför grundskolan för alla..
Diagnos - hjÀlpmedel eller hinder?
Skollagen (1985:1100), pÄtalar att alla barn ska ha lika tillgÄng till utbildning oavsett förutsÀttningar. Skolan har ett stort ansvar att tillgodose alla individers behov, vilket bland annat skapar diskussioner angÄende diagnosens betydelse och anvÀndande. Tack vare att styrdokumenten ger dessa intentioner samt att mÀngden av diagnostisering ökar uppstod ett intresse att granska den pedagogiska verksamheten och hur den pÄverkas av diagnosens betydelse. Syftet med denna uppsats Àr att skildra debatten om specialpedagogik och diagnosens betydelse i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger pÄ att belysa diagnosens betydelse utifrÄn olika perspektiv pÄ specialpedagogik och undersöka om dessa synpunkter speglas i skolans verksamhet.
"... utgÄ inte frÄn att dom Àr pÄ ett visst sÀtt. FrÄga dom rakt ut vad som funkar för dom." : En studie om lÀrares pedagogiska strategier för elever med ADHD
Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier lÀrare arbetar med nÀr det kommer till elever med ADHD. Studien grundar sig i en kvalitativ metod i form av intervjuer, dÀr sju högstadielÀrare intervjuades. Alla intervjuer spelades in, för att sedan transkriberas och analyseras. Tydliga mönster i studien visade pÄ att lÀrare anpassade sin undervisning i den mÄn de ansÄg vara nödvÀndig. Beroende pÄ lÀrare och Àmne, sÄg detta olika ut.
Attityder till fult sprÄk : En kvantitativ studie bland gymnasieungdomar
Man kan frÄga sig vad som Àr fult sprÄk och vad det Àr som gör att ett visst sprÄk eller ett visst ord uppfattas som fult. Andersson (1985:35) menar att det Àr ett ords betydelse och innehÄll som gör det fult. Det ter sig föga sannolikt att mÀnniskor blir upprörda över att andra mÀnniskor kÀnner till ord sÄsompiss, skit och röv. Det Àr snarare mer troligt att mÀnniskor anser det vara konstigt om man inte kÀnner till ord som dessa. Det fula uppstÄr dock nÀr orden kommer till anvÀndning.
En ny nyans av grönt : Stockholms grönstruktur i förÀndring
Stockholm Àr en stad dÀr grönstrukturen i stadens nÀrförorter lÀnge har haft en
roll som ett stadsdelsskiljande, sammanhÀngande grönt nÀt och dÀr stadens
inriktning har varit att bevara denna struktur. I förtÀtningens era i den starkt
vÀxande staden mÄlas grönomrÄdena nu istÀllet upp som den mark som ÄterstÄr
att bygga pÄ, dÀr det gröna nÀtet Àr ett hot mot en sammanhÀngande stadsstruktur.
I detta arbete behandlades frÄgestÀllningen om det hade det skett en
förÀndring i Stockholms stads beskrivning av grönstruktur i den översiktliga
planeringen. Metoden som anvÀndes var att jÀmföra Stockholms översiktsplan
1999 med översiktsplan 2010 efter ett antal frÄgor om grönstruktur. Varje frÄga
besvarades med sammanfattningar eller citat frÄn de bÄda översiktsplanerna och
en efterföljande analys. Resultatet tyder pÄ att en förÀndring har skett i stadens
beskrivning av grönstruktur, den gröna strukturen har inte en lika central roll i
den nya översiktsplanen och har inte lÀngre ett eget kapitel eller karta.
Feedback och uppmuntran - vilka elever fÄr det? : En studie om hur idrott? och hÀlsolÀrare ger feedback och uppmuntran till sina elever
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur och i vilken utstrÀckning lÀrare i skolÀmnet idrott och hÀlsa ger feedback pÄ elevers prestationer och beteenden under lektionerna. Metoden som anvÀnts i studien har varit observationer och intervjuer med idrott? och hÀlsolÀrare som Àr verksamma pÄ högstadiet och gymnasiet.Studien har kommit fram till att feedback inte Àr lika frekvent förekommande i alla idrottshallar. Skillnader finns bÄde i hur lÀrare ger feedback och till vilka som fÄr feedback.Kvinnor och mÀns feedback ter sig olika bÄde till form och till mÀngd. Anledningar till detta finns det mÄnga olika aspekter pÄ men inget som helt kan avgöras.Undersökningen visar att feedback och kommunikation upplevs som viktiga och centrala delar av undervisningen.
LÀrarstuderandes instÀllning till de naturorienterande Àmnena
För mig som blivande lÀrare Àr det viktigt att veta hur man pÄ bÀsta sÀtt fÄr eleverna att utveckla nyfikenhet och lust att lÀra, vilka lÀraregenskaper Àr viktiga? Min litteraturgenomgÄng visar att intresse för Àmnet Àr viktigt och dÀrför har jag undersökt vilken instÀllning lÀrarstuderande har till de naturorienterande Àmnena. Jag har anvÀnt mig av en enkÀt och intervjuer för att fÄ svar pÄ mina frÄgor. Undersökningen visar att en stor del av de lÀrarstuderande tycker att biologi Àr det viktigaste NO-Àmnet och att moment som mÀnniskokroppen (biologi), mekanik (fysik) och experiment/laborationer (kemi) anses viktiga. Min undersökning visar ocksÄ att de lÀrarstuderande tycker att mycket av tiden i NO-Àmnena ska Àgnas Ät praktiska moment.