Sökresultat:
23607 Uppsatser om Alla lärares ansvar - Sida 58 av 1574
Integrering av elever med AD/HD i 'en skola för alla'
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken instÀllning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrÄn ett lÀrarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger pÄ tre olika skolor; tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebÀra för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna anvÀnder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhÄller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? skola för alla.
Corporate Social Responsibility - Lost in Translation? : Hur CSR som idé tas emot i offentlig sektor
A?r 2007 uppma?rksammades de oegentligheter som fo?rekom i produktionen av de varor som landstingen ko?pte in till den svenska sjukva?rden vilket medfo?rde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Da? CSR fra?mst kopplas ihop med fo?retag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie underso?ka hur CSR som ide? har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om fo?r att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell o?versa?ttningsteori samt teorin om inramning.
En enad förort : En ethosanalys av Megafonens tal i samband med Husbykravallerna 2013
En undersökning över hur ordet "ansvar" anvÀnts i svensk politik 1991-2013 och den förÀndring ordet genomgÄtt i avsende pÄ argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister..
Om man ej behöver svÀra, varför ska man göra det dÄ
Sammanfattning
Uppsatsen handlar om ungdomars sprÄkvanor pÄ en grundskola. Vi har genom intervjuer undersökt hur ungdomar anvÀnder svordomar i olika situationer och om det finns nÄgra skillnader pÄ pojkars och flickors sprÄk nÀr det gÀller bruket av dessa. Vi har ocksÄ tittat pÄ hur viktigt det Àr för ungdomar att anvÀnda samma sprÄk. Vidare har vi tagit reda pÄ vilka attityder pedagogerna har mot svordomar, men Àven vilket ansvar de anser sig ha nÀr det gÀller sprÄket i klassrummet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod d v s man studerar enbart en eller nÄgra fÄ miljöer - i vÄrt fall en skola.
HÀstens betydelse för tjejers motivation under gymnasietiden : Vad har hÀsten haft för betydelse i val av kompisar, skola, frigörelsen frÄn förÀldrar och motivationen.
Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om hÀstens betydelse för tjejerna under studietiden och hur viktiga Naturbruksskolorna Àr för mÄnga elever och dÄ framförallt tjejer. Har hÀsten betydelse för motivationen till studierna? Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer dÀr jag valt fem elever som gÄr eller har gÄtt pÄ Naturbruksgymnasium med inriktning hÀst. Inom detta omrÄde har det varit svÄrt att finna tidigare studier och det har forskats mycket lite inom detta omrÄde. I mitt resultat har det framkommit att hÀsten har betydelse för val av skola men den har ocksÄ betydelse för att frigöra sig frÄn förÀldrarna.
Att samverka : En studie om elevhÀlsoteamets arbete kring psykisk ohÀlsa
Syftet med studien Àr att förstÄ vad det finns för uppfattningar kring psykisk ohÀlsa i tvÄ olika elevhÀlsoteam samt hur dessa samverkar och ser pÄ ansvaret som skola för att arbeta med och förebygga psykisk ohÀlsa. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och insamlandet av empiri har skett genom individuella intervjuer med medlemmar i tvÄ elevhÀlsoteam. Empirin har analyserats med hjÀlp av en innehÄllsanalys. Resultatet har visat pÄ att oklarheter finns i arbetet kring psykisk ohÀlsa och hur svÄrt det Àr att veta hur lÄngt skolans ansvar strÀcker sig. Det har framkommit delade Äsikter om synen pÄ psykisk ohÀlsa och hur samverkan ska fungera vilket visar att elevhÀlsoteamen har olika uppfattningar om hur de ska samverka och arbeta med psykisk ohÀlsa.
Vad gör arbetsterapeuten i primÀrvÄrden pÄ sin arbetstid nÀr han/hon inte trÀffar patienter?
MÄlet med arbetsterapeutens arbete Àr att möjliggöra utförandet av vardagliga aktiviteter. Arbetsterapeuternas arbetstid innefattar bÄde patient- och icke-patientrelaterad tid. Den icke-patientrelaterade tiden Àr tid som upptar en stor del av arbetsterapeutens arbetstid men som inte syns. Denna studie bygger pÄ en enkÀtstudie som avsÄg att lyfta fram och tydliggöra arbetsterapeuternas patient- och icke-patientrelaterade tid. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad arbetsterapeuten i primÀrvÄrden gör pÄ sin arbetstid nÀr han/hon inte trÀffar patienter.
Lissabonfördraget: hur förÀndras de överstatliga och mellanstatliga maktrelationerna vid en ratificering?
Den Europeiska Unionen Àr menad att fungera som en representativ demokrati, men de rÄder meningsskiljaktigheter om huruvida EU Àr demokratiskt. EU:s nya fördrag, Lissabonfördraget, Àr en institutionell reform av samarbetet. Representativ demokrati kan ses som en rad lÀnkar i en kedja av kollektivt beslutsfattande, dÀr varje lÀnk prÀglas av relationen mellan huvudmÀn (principaler) och uppdragstagare (agenter). I varje lÀnk delegeras makt frÄn principalen till agenten, vilket innebÀr ett ansvar för agenten inför den man representerar. Syftet med denna uppsats var att analysera hur en eventuell ratificering av Lissabonfördraget förÀndrar de över- och mellanstatliga maktrelationerna i EU:s sammanlÀnkade statsskick, utifrÄn principal-agentteori.
Intressentdialogen i fokus : En studie om interaktionen mellan företag och ideella organisationer angÄende ansvar- och hÄllbarhetsfrÄgor
Studien Àmnar undersöka hur intressentdialogen initieras och vad som sker mellan ett vinstdrivande företag och ideella organisationer, Àven kallade NGOs. Företag har idag en stor pÄverkan pÄ samhÀllet, dÀr NGOs Àr en av företagens viktigaste intressenter. NGOs kan utöva pÄverkan pÄ företag genom dialoger och företagen kan med framgÄng ta hjÀlp av NGOs i arbetet med ansvar- och hÄllbarhetsfrÄgor, Àven benÀmnt som CSR. Med utgÄngspunkt i teorin om intressenter och Triple Bottom Line visar studien, via tre olika intressentdialoger, hur dialogen initieras, vad syftet Àr samt vilka frÄgor som diskuteras. Vidare identifieras vilka frÄgor det rÄder konsensus och i vilka det kan uppstÄ konflikter.
Frihet under ansvar : - var Äterfinns medarbetarens motivation i distansarbete?
Denna studie underso?ker hur medarbetarens motivation i arbetet pa?verkas av ledarskap pa? distans samt vilka mo?jligheter och sva?righeter detta inneba?r, sett utifra?n ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansa?g vi vara av intresse da? vi fann att majoriteten av publikationerna inom omra?det var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgo?rs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin na?rmsta ledare pa? distans.
Personers upplevelser av egenvÄrd vid diabetes : En litteraturstudie
Diabetes Àr en kronisk och progressiv sjukdom som medför ett stort folkhÀlsoproblem vÀrlden över. För att kunna hantera sjukdomen krÀvs en individuell anpassningsförmÄga dÀr utbildning inom egenvÄrd Àr en viktig del för att upprÀtthÄlla en god livskvalitet. Att implementera egenvÄrden i det dagliga livet Àr en individuell process dÀr personen sjÀlv fÄr möjlighet till att hitta individuella lösningar för att hantera sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka personers upplevelser av egenvÄrd vid diabetes. Totalt analyserades 12 artiklar med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.
Lön, kön och hÀrkomst. : En studie om löneskillnader och lönediskriminering mellan kvinnor beroende pÄ hÀrkomst.
Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrÄn tvÄ huvudteorier, förstÄelsestyrning med tillÀmpning av modellerna vÀrdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillÀmpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. DÀrefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt sprÄk som underlÀttar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör Àven för olika roller som personalen pÄ ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi lÀst lÀmplig litteratur som innehÄller de senaste teorierna och modellerna pÄ omrÄdet ekonomisk styrning samt skriftliga kÀllor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner pÄ motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet Àr att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt pÄ Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utstrÀckning, och till vilken grad, de tillÀmpar teorierna ansvar och förstÄelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjÀlp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt sprÄk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger pÄ att producera motorer endast för egna interna kunder.
Semesterns positiva effekter pÄ arbetet ? En kvalitativ studie om faktorer som Àr betydelsefulla i arbetet
Semester Àr en tid som Àr avsatt för ÄterhÀmtning och det Àr viktigt att individer fÄr denna ÄterhÀmtning under sin semester. Syftet med denna rapport Àr att undersöka de positiva effekterna i arbetet av semester och varaktigheten av dessa effekter. Vi vill Àven studera vilkafaktorer i arbetet som pÄverkar varaktigheten och om dessa i sÄ fall Àr tÀnkbara att förÀndra sÄ att de positiva effekterna varar lÀngre. Empiri till undersökningen har tagits fram genom Ättakvalitativa intervjuer som gjorts med individer med olika positioner pÄ tvÄ skilda företag i VÀxjö. Resultatet frÄn det empiriska materialet visar att semester Àr en tid för att ladda batterierna, bli utvilad och Äterfinna kreativiteten och energin pÄ arbetet igen.
Hur skapar man en god lÀrmiljö i en skola för alla?
Uppsatsen handlar om en god lÀrmiljö och en skola för alla.Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad nÄgra pedagoger anser om en god lÀrmiljö och en skola för alla och hur dom arbetar för att uppnÄ det. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, lÀste vi litteratur som var relevant för Àmnet och intervjuade pedagoger ute i verksamheten.Vi anvÀnde oss av intervjumetoden, nÀr vi stÀllde frÄgorna till pedagogerna. De vi intervjuade var tvÄ rektorer, sex pedagoger, en speciallÀrare och en specialpedagog. Vi tog kontakt med pedagogerna och förklarade frÄgorna och syftet med uppsatsen. Vid nÀsta steg genomförde vi intervjuerna.
Som alla andra?
Syfte: Undersöka hur svenska journalister tycker att Sverigedemokraterna ska bevakas. Vi ville Àven veta hur vanligt förekommande det Àr med en sÀrskild policy för SD och vilken instÀllning journalisterna har till sÄdana policys..