Sök:

Sökresultat:

22121 Uppsatser om Alkohol- och drogförebyggande arbete - Sida 41 av 1475

Hot och vÄld mot ambulanspersonal - Skillnader mellan storstad och glesbygd

Att den prehospitala personalen utsÀtts för hot och vÄld framkommer i ett flertal studier som har gjorts inom detta omrÄde. Man ser tydligt att antalet arbetsolyckor till följd av hot och vÄld har ökat drastiskt. Skillnaden i hot och vÄld mellan storstad och glesbygd Àr dock mindre vÀldokumenterad. DÀrför vill vi undersöka förekomst av och orsaker till hot och vÄld i jÀmförelse mellan glesbygd och storstad. Studien bedrivs som en kvantitativ enkÀtundersökning.

MÀtning av tjÀnstekvalitet inom ?skyddat arbete?: en
fallstudie pÄ Samhall Gotland

I dagens konkurrensutsatta samhÀlle Àr det viktigt med hög kvalitet, oavsett om man Àr verksam inom produktbranschen eller tjÀnstemarknaden. Den hÀr uppsatsen handlar om tjÀnstekvalitet i företag inom begreppet ?skyddat arbete?. Skyddat arbete, innebÀr att tjÀnster utförs av personer med nÄgot slags arbetshandikapp. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa kvalitetsbegrepp och kvalitetsbetydelse hos företag som anlitar tjÀnsteleverantörer, som sysselsÀtter personer inom begreppet ?skyddat arbete?.

Pedagogisk utformning av ANT-programmet ?Steg-för-Steg?

Abstrakt Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för ANT-programmet Steg-för-Stegs pedagogiska upplÀgg. Genom att: ? Analysera programmets pedagogiska utformning ? Studera nÄgra ledares syn pÄ det pedagogiska upplÀgget. Metod: Denna uppsats Àr grundad i en hermeneutisk ansats eftersom intresset var att studera innebörden och dess betydelse och dÀrigenom finna förstÄelse. Texttolkning av programmets kursmaterial har anvÀnts för att kunna se vilken pedagogisk utformning programmet har och intervjuer har anvÀnts för att fÄ kunskaper i tre ledares syn pÄ programmets upplÀgg. Resultat: Sammanfattningsvis visar resultatet att det finns tvÄ pedagogiska utformningar pÄ Steg-för-Steg program.

Att arbeta med hypertonipatienter. N?r livsstilen kr?ver f?r?ndringar

SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

Depression hos mÀn : Symtom och beteenden hos mÀn som bör uppmÀrksammas inom sjukvÄrden

Bakgrund: Depression Àr en global sjukdom och kan drabba vem som helst, Är 2020 berÀknas depression vara den nÀst största sjukdomsbördan i vÀrlden. Skillnader mellan mÀn och kvinnors symtom och beteenden vid depression kan vara en förklaring till att mÀn med mild depression lÀtt förbises av lÀkare. MÀn kan dÀrmed bli utan den behandling som Àr nödvÀndig. Syfte: Att beskriva mÀns symtom och beteende vid depression. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats.

Psykisk ohÀlsa bland ungdomar i Sverige

Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa bland ungdomar i Sverige.Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien Ă€r baserad pĂ„ 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda förĂ€ldrar Ă€r en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar har en större risk att drabbas av depression, Ă„ngest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa var fetma hos ungdomar och lĂ„g socioekonomisk status hos förĂ€ldrar.Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar Ă€r en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Även fetma hos ungdomarna och dĂ„lig socioekonomisk status hos förĂ€ldrar kan leda till psykisk ohĂ€lsa hos ungdomar.

Attityder till arbete: en studie om studenters attityder till arbete och LuleÄ kommun som arbetsgivare

Denna uppsats Àr skriven i samverkan med LuleÄ kommuns personalkontor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka attityder studenter vid LuleÄ tekniska universitet har till LuleÄ kommun som potentiell arbetsgivare samt att undersöka vilka attityder studenterna har till arbete. Detta har gjorts genom en enkÀtstudie. Under perioden 2001-2011 behöver Sveriges kommuner till följd av bland annat pensionsavgÄngar nyrekrytera en stor mÀngd personal. Bara inom LuleÄ kommun mÄste cirka 6600 personer rekryteras under denna period.

LÀkarstudenters patientsÀkerhetsmÀssiga erfarenheter

Bakgrund: Yrkesrelaterad stress har ökat markant under de senaste tio Ären. VÄrdyrken anses vara bland de arbeten som Àr mest tyngda av stress. LÄngvarig stress kan ge individen fysiska sÄvÀl som psykiska problem och kan leda till utbrÀndhet. För att kunna faststÀlla en god och sÀker vÄrd krÀvs stressförebyggande ÄtgÀrder, eftersom kraven pÄ sjuksköterskor höjs allt mer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera arbetsrelaterad stress.

Faktorer som pÄverkar hÀlsan hos personer som arbetar skift: En systematisk litteraturstudie

Globala förÀndringar inom ekonomi och arbetsliv medför ett allt snabbare tempo och krav pÄ skiftgÄng. Det kan dÀrav uppstÄ obalans i arbetslivet mellan intensiva och tÀta arbetspass i förhÄllande till ledighet och ÄterhÀmtning. Skiftarbete finns huvudsakligen i varianter, tvÄ- respektive treskift. HÀlso- och sjukvÄrd, handel och industri Àr de omrÄden som har flest skiftarbetare. Med nattskiftinslag Àr skiftarbetet förenat med en rad negativa effekter pÄ hÀlsa och sÀkerhet.

HÀlsofrÀmjande arbete i förskolan

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förskolans hÀlsofrÀmjande arbete ser ut i dagslÀget, och vilka förbÀttringar som kan göras. Arbetet Àr inriktat mot kost och fysisk aktivitet. Ett delsyfte Àr att se om det finns skillnader beroende pÄ vilken förskola barnen gÄr pÄ. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer pÄ fyra olika förskolor dÀribland en idrottsförskola. Undersökningen kompletterades Àven med observationer av de olika förskolegÄrdarna.

Ad hoc-arbete i lÀrarvardagen med IKT som intention och realitet

LÀrares vardagliga arbete utförs under stÀndig press frÄn olika berörda aktörers förvÀntningar pÄ verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger pÄ de intentioner som finns angÄende IKT i skolan. SÀrskilt intresse Àgnas Àven det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lÀrares anvÀndande eller icke-anvÀndande av IKT kan förstÄs utifrÄn detta. Data Àr hÀmtad frÄn en observationsstudie gjord hos fem olika lÀrare i deras vardagliga arbete frÄn Är 4 i grundskolan till Är 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar pÄ hur den stora andelen ad hoc-arbete pÄverkar lÀrares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT.

Reglera Mera

Uppsatsen undersöker alkoholens pris- och inkomstelasticiteter i Sverige, för att pÄ sÄ vis undersöka om det svenska alkoholmonopolet genom Systembolaget ger den eftersökta effekt pÄ alkoholkonsumtionen i landet, dvs konsumtionsminskning genom prisreglering. För att renodla elasticiteterna sÄ mycket som möjligt studeras i första hand JÀmtlands, VÀsterbottens och VÀsternorrlands lÀn, detta dÄ Systembolagets stÀllning pÄ marknaden Àr som starkast dÀr dÄ inga andra förskaffningsmöjligheter som t ex egenimport eller köp av smuggelsprit existerar i nÄgon större utstrÀckning i de lÀnen. De resultaten kompareras sedan med en nationell skattning för att se hur det ter sig pÄ nationell nivÄ. Resultaten visade att det föreligger en negativ priselasticitet pÄ alkohol pÄ den regionala analysnivÄn sÄvÀl som pÄ den nationella. Elasticiteterna pÄ nationell nivÄ Àr dock avsevÀrt starkare.

Hur har de nationella mÄlomrÄdena för folkhÀlsa implementerats i SkÄnes kommuner?

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga hur SkÄnes 33 kommuner har implementerat de nationella mÄlomrÄdena för folkhÀlsa. Studien har genomförts som en enkÀtundersökning samt intervjuer med folkhÀlsosamordnare i ett urval av dessa kommuner. Resultaten i studien visar att prioriteringen av mÄlomrÄdena primÀrt ligger pÄ strukturella faktorer. Dock Àr mÄlomrÄde 11 (Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhÀlle fritt frÄn narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande) det mÄlomrÄde som Àr högst prioriterat i SkÄne. KartlÀggningen visar att 18 av SkÄnes kommuner har en anstÀlld folkhÀlsosamordnare. Resultatet visar att 17 av SkÄnes kommuner har en verksamhetsplan/folkhÀlsoplan, varav 14 av dessa kommuner har en anstÀlld folkhÀlsosamordnare. Större delen av dessa har Àven implementerat de nationella mÄlomrÄdena för folkhÀlsa i kommunens folkhÀlsoplan.

Destination: Åland : Åland som resmĂ„l: tankefigurer och marknadsföringsstrategier

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie om erkÀnnande i ideellt arbete. Studien utgÄr frÄn Ätta intervjupersoners uppfattningar och upplevelser av sitt ideella arbete i den ideella föreningen Friskis&Svettis Karlstad, om de upplever att de fÄr erkÀnnande i sitt ideella uppdrag och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Syftet med studien Àr att undersöka ideellt arbete inom ramen för Friskis&Svettis Karlstad, kopplat till erkÀnnandets mellannivÄ, solidaritet. Tidigare forskning inom omrÄdet Àr knapphÀndig och befinner sig till största del inom fÀltet för arbete, enligt normen om att arbete Àr lönearbete. Den forskning som finns visar pÄ att erkÀnnande pÄ arbetsplatsen bidrar till vÀlbefinnande och ökad motivation. Anledningar till varför mÀnniskor vÀljer att engagera sig ideellt Àr bland annat en social aspekt, vilket lÀgger en grund till att erkÀnnande Àr intressant att koppla ihop med ideellt arbete. Studiens intervjupersoner upplever att ideellt arbete Àr att betrakta som arbete, beroende pÄ tidsÄtgÄng, uppgifternas karaktÀr och hur professionellt de genomförs.

Jag Àr absolut inte mitt jobb

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av mÀnniskors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primÀra syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. VÄrt sekundÀra syfte har varit att se om det gÄr att urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive mÀn upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter dÄ det gÀller arbete och utbildning. Resultatet av vÄrt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->