Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i Ärskurs nio har för uppfattning om begreppet hÀlsa. Ambitionen Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur elever tÀnker och resonerar kring begreppet hÀlsa.FrÄgestÀllning:Vad har elever i Ärskurs nio för uppfattning kring begreppet hÀlsa?MetodDenna studie bygger pÄ ostrukturerade intervjuer utifrÄn den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, tvÄ killar och tvÄ tjejer i Ärskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfÀllen med samma deltagare alla gÄnger.ResultatFrÄn resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstÀmmiga i uppfattningen om vad begreppet hÀlsa innebÀr.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka de möjligheter som personer med spelberoende har till att fÄ hjÀlp frÄn socialtjÀnsten. Vi vill ocksÄ fÄ en förstÄelse för socialtjÀnstens ansvar och deras agerande i sammanhanget. Resultatet som vi fÄtt fram har vi analyserat utifrÄn ekologisk systemteori. VÄr studie har genomförts i en mellanstor kommun och i en liten kommun i vÀstra Sverige. Resultatet av studien visar att det Àr svÄrt för en person med spelberoende att fÄ hjÀlp.

Enligt Socialstyrelsens FolkhÀlsorapport Är 2009 har brukandet av alkohol ökat de senaste 15 Ären. Detta har gjort att kontakten med patienter med alkoholproblem har ökat inom hÀlso- och sjukvÄrden de senaste Ären, vilket stÀller krav pÄ sjuksköterskans bemötande och kompetens i mötet med denna patientgrupp. Syftet var att belysa sjuksköterskans förhÄllningssÀtt och bemötande av patienter med alkoholproblem i somatisk vÄrd. Metoden i litteraturstudien utgick frÄn artikelsökning i databaserna Scopus, Cinahl och Pubmed. Arbetet har följt Fribergs rekommendationer för uppsatsskrivning och kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes.

I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för mÀnniskor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men Àven mÀnniskor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och dÀrmed Àr accepterade och inrÀknade som en del av samhÀllet. MÀnniskor med missbruksproblem stÄr utanför samhÀllet, de har inte en plats som mÀnniskor som lever ?normalt?. MÀnniskor med missbruksproblem har Àven svÄrt att bli accepterade av samhÀllet och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig fÄr en chans att komma tillbaka.Jag valde att anvÀnda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sÀtta sig in i den andres livsvÀrld.

ABSTRACTTitle: Senses strategic importance to the customer experience in dressing roomAuthors: Anna Andersson & Alexandra LundqvistTutor: Dr. Bertil Hultén, Associate Professor Linneaus School of Business and Economics Linnaeus UniversitySubject:  Bachelor thesis 15 hp. Business Economics C, Marketing. Linnaeus University, spring 2011Presentation of the question: Is it possible for companies to enhance customers experience in dressing rooms by strategically working with the senses?Purpose: The purpose of this paper is to describe and analyze the senses relevance to the customer experience in the dressing room and create an understanding of the dressing room from a customer and business perspective.

Vi har i vÄrt examensarbete undersökt om det finns nÄgon skillnad pÄ fritidspedagogens arbete idag och för 20 Är sen. Vi har stÀllt oss frÄgan hur fritidspedagogens arbete förÀndrats under en 20 Ärs period. I litteratur delen börjar vi med en historisk bakgrund sedan en beskrivning av fritidspedagogens arbete pÄ 1980-talet och 2000-talet. I forsknings delen tar vi upp intervjuer med fritidspedagoger angÄende deras arbete pÄ 1980-talet och 2000-talet. Resultatet visar att fritidspedagogens yrkesroll har förÀndrats till viss del gentemot barnen, och att det finns en viss förÀndring i mötet med skola/lÀrare.

The purpose of this study was to explore the connection between substance abuse and completed/attempted suicide. Central questions were who the substance abusers who commit suicidal actions were. The study also tries to find out which factors that contributes to this behaviour and why it is so common amongst substance abusers. All from the point of view of three scientist and three persons working with treatment of addicts who were interviewed. The results of these interviews were analysed on an individual level with a psychological theory.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare inblick i hur en kvinna kan pÄverkas som barn men Àven som vuxen av att vÀxa upp i en familj dÀr den ena förÀldern Àr alkoholmissbrukare. IntresseomrÄdet Àr att studera uppvÀxtförhÄllanden samt hur dessa pÄverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt. DÄ tidigare forskning i huvudsak fokuserar pÄ hur pojkar och mÀn pÄverkas av att vÀxa upp i familjer dÀr en förÀlder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie pÄ kvinnor. För att fÄ en djupare inblick i problemomrÄdet valdes en kvalitativ metod dÀr fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, sÄ som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar nÀr ekonomstudenter vÀljer sin första arbetsgivare.Uppsatsens teoridel bygger pÄ tre delar. I den första delen beskriver vi hur individen pÄverkas av sin omgivning nÀr han/hon vÀljer sin första arbetsplats. Andra delen tar upp arbete och motivation och kopplingen mellan motivationsfaktorer och val av arbete. Sista delen handlar om hur individer kan pÄverkas av företag vid val av arbetsplats.Den empiriska delen innefattar en enkÀtundersökning och tvÄ intervjuer som har utförts pÄ ekonomikum vid Uppsala Universitet.Vi har i vÄr studie kommit fram till att det finns flera olika faktorer som pÄverkar ekonomstudenternas val av arbete. PÄverkan kan ske dels frÄn omgivningen och dels frÄn företagen, men Àven faktorer kring arbete och miljö spelar in..

Antologin bestÄr av tre bidrag som studerar betydelsen av arbete och arbetslöshet ur olika perspektiv. TvÄ av de tre bidragen inriktar sig pÄ lastbilschaufförer och privatrÄdgivares upplevelser av deras arbeten. Det tredje bidraget fokuserar pÄ hur det Àr att vara ung och leva utan arbete, samt vilka konsekvenser det fÄr för individen. I anslutning till vÄra frÄgeteman rörande arbete och arbetslöshet har vi genom mindre omfattande fÀltarbeten och kvalitativa intervjuer samlat in material till studien, som dÀrefter analyserats med hjÀlp av Grundad teori-metoder. Analysen av materialet har bidragit till att olika teorier kring bland annat livsvillkor, sociala interaktion med andra, samt arbetsrelaterad stress, blivit centrala för antologin.

Syftet med studien Àr att undersöka institutionsplacerade ungdomars situation betrÀffande missbruk, kriminalitet och psykisk hÀlsa samt belysa deras syn pÄ institutionsvistelsen, ett Är efter utskrivning. Följande frÄgestÀllningar berörs i uppsatsen:- Hur ser ungdomarnas bruk av alkohol och droger ut vid inskrivnings- respektive uppföljningstillfÀllet?- Har ungdomarnas kriminella beteende förÀndrats vid uppföljningstillfÀllet?- Har ungdomarnas psykiska hÀlsa förÀndrats sedan inskrivning?- Hur ser ungdomarna sjÀlva pÄ institutionstiden?FrÄgestÀllningarna har besvarats genom ett fÀrdigstÀllt intervjumaterial (ADAD), omfattande inskrivnings- och uppföljningsintervjuer med 105 ungdomar som varit placerade vid tvÄ SiS-hem.Resultatet jÀmförs med den tidigare publicerade svenska ADAD- uppföljningen och diskuteras mot bakgrund av Levins (1997; 1998) och Andreassens (2003) resonemang om institutionsvÄrd samt mot annan forskning inom omrÄdet.Slutsatser som kan dras utifrÄn undersökningen Àr att situationen för de undersökta ungdomarna har förbÀttrats nÄgot och att majoriteten av ungdomarna har positiva upplevelser av institutionstiden. Trots detta har mÄnga fortfarande beteendeproblem och emotionella svÄrigheter. Ingen av ungdomarna har slutat missbruka, 84 procent Àr fortfarande brottsaktiva och mÄnga mÄr psykiskt dÄligt.

Syftet med mitt arbete Àr att presentera ett tematiskt arbete dÀr skönlitteratur har en central roll. Syftet med arbetet Àr Àven att ge elever möjlighet att röra sig mellan olika förestÀllningsvÀrldar genom muntliga och skriftliga metoder. Min undersökning bygger mycket pÄ Judith A. Langers lÀsteori men Àven andra forskares syn pÄ skönlitteratur i undervisningen. Historiemedvetande Àr ocksÄ nÄgot som diskuteras men Àr inte det huvudsakliga syftet med detta utvecklingsarbete.

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ mer inblick samt bidra till ökad kunskap kring de barn i förskolan som lever i hem med alkoholmissbruk. För att nÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i förskolan. De resultat som framkommit i studien Àr att övervÀgande av de intervjuade pedagogerna har mött barn som lever i hem med alkoholmissbruk. UpptÀckterna gjordes frÀmst genom förÀldrar som luktat vid hÀmtning eller lÀmning. Bland de barn som nÀmns i intervjuerna Àr det bara ett som sjÀlv berÀttat för en pedagog.

NÀr en svÄr hÀndelse gör det besvÀrligt eller omöjligt att leva ett normalt liv kan det röra sig om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syndromet kan utvecklas efter att man blivit utsatt eller bevittnat en traumatisk hÀndelse som orsakat fysiska eller psykiska skador eller dÄ en person kÀnt sig allvarligt hotad. Vi har i vÄr studie undersökt om poliser kan ge uttryck av samma symtom som uppvisas dÄ en person diagnostiseras av Posttraumatiskt stressyndrom. Vi har tagit del av en mÀngd litteratur och artiklar samt gjort en enkÀtstudie pÄ nÄgra poliser dÀr resultatet visade att poliser kommer i kontakt med pÄfrestande hÀndelser som ibland lÀmnar efterverkningar. I arbetet har vi dÀrefter diskuterat om det kan föreligga en koppling mellan kriminalitet och PTSD Àven hos poliser sÄ som tidigare studier har uppgett föreligga som orsak till vissa brott.