Bakgrund. Elever som tränar ofta på fritiden har bättre matvanor än de som inte tränar. Med bra matvanor blir skolresultaten och hälsan i stort bättre. Skolans uppdrag är att lära eleverna om bra matvanor i samband med fysisk aktivitet och hälsa. Föräldrarnas attityd har stor inverkan på barnens matvanor.

Titel: Var det bättre förr eller sämre nu? En kvantitativ studie om hur skolanframställts och beskrivits i Göteborgs Posten då och nuFörfattare: Pernilla Bodefjord & Linda GustavssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK 1500,Institutionen för journalistik och masskommunikation vid GöteborgsuniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Jan StridExaminator: Karin FogelbergSidantal: 57 inklusive bilagor och 50 exklusive bilagorSyfte: Syftet är att undersöka och jämföra hur skolan framställs i GöteborgsPosten 1977 och 2007Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Göteborgs Posten, mars, maj och oktober 1977 samt mars och oktober 2007Huvudresultat: Resultatet visar att Göteborgs Posten både 1977 och 2007 skrev övervägande negativa nyhetsartikar om skolan. Nyhetsrapporteringen har blivit mer negativ 2007 än den var 1977. De största skillnaderna är att det 2007 skrevs mer om bråk, vandalisering, trakasserier och mobbning. Mobbning förekom inte i någon artikel från 1977.

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö.I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har ledningen på skolan intervjuats.

Vi genomförde vårt utvecklingsarbete på en skola i Nya Zeeland i en klass med 34 elever mellan tio och tolv år. Vårt syfte var att undersöka om skolan kan påverka elevernas människosyn genom att göra dem medvetna om hur de tänker om sig själva och andra människor. Vi arbetade med olika övningar för att stärka elevernas självkänsla, få dem att uppskatta varandras likheter och olikheter, samt öka deras förståelse för fördomars uppkomst och negativa konsekvenser. Undersökningen genomfördes under sex veckor höstterminen 2002. För att se om någon utveckling skett hade vi två övningar som vi genomförde både i början och slutet av undersökningen.

Studiens huvudsakliga syfte är att se hur konfirmationsundervisningen ser ut ur pedagogisk synvinkel, vad den har för mål, innehåll och hur undervisningen bedrivs. Antalet femtonåringar som konfirmeras i Svenska kyrkan har sjunkit drastiskt sedan 1970 och därför ville jag även se vad kyrkan gör för att locka till sig fler ungdomar till läsning. Jag valde därför att intervjua fem präster för att få en djupare förståelse över fenomenet. Jag kom fram till att målet med konfirmandarbetet är att ge ungdomarna ett eget andligt liv, få en bra livssyn och ge dem en bra relation till den kristna tron. För att nå dit får konfirmanderna diskutera olika livsfrågor, lära sig om bibelns olika berättelser samt besöka gudstjänster.

Idén om att skolbarnsomsorgen skulle samarbeta med skolan föddes för mer än ca 40år sedan. Denna idé ledde senare till att skolbarnsomsorgen expanderade samtidigt som samverkan mellan de två parterna aktualiserades på mitten av 70- talet. Efter att integreringen av de två verksamheterna påbörjats, för snart 30 år sedan, har lärandet i skolan förstärkts medan lärandet på fritidshemmet försvagas. Yrket som fritidspedagog har gått från att vara inriktat på barnens fritid till att bli hjälplärare i skolan. Tanken bakom samarbetet mellan fritidshemmet och skolan var och är att barnen ska ha en samlad skoldag, där läraren och fritidspedagogen arbetar tillsammans i ett arbetslag och följer barnen under hela dagen..

Syftet med min uppsats är att undersöka ifall det överhuvudtaget är rimligt att begära att en muslimsk elev ska integreras i den svenska skolan. Min uppsats är ur ett främst muslimskt, men också ur ett svenskt perspektiv. För att få svar på min fråga har jag valt följande frågeställningar:- Hur skiljer sig ett muslimskt samhälle och muslimska normer från det svenska samhället?- Vilka ?problemområden? finns för muslimska elever som går i en svensk skola?- Hur ser det ut ute i skolorna? Existerar dessa problem i verkligheten?Min slutsats av min undersökning är att det inte är rimligt att begära att endast muslimska elever ska integreras i den svenska skolan. Det handlar snarare om att skapa större förståelse, bland elever överhuvudtaget, för varandra.

Syftet med vårt arbete var att undesöka pojkars upplevelser av skolan och dess betydelse inför fortsatta studier. Vi har valt att tolka pojkarnas upplevelser i termer av trivsel, relationer/kontakter med lärare, intresse av skolämnen och om lärandet utgått ifrån deras kontext. Vi har använt oss av en enkätundersökning som besvarats av 34 pojkar. Därefter genomförde vi en gruppintervju bestående av fyra pojkar. Detta gjorde vi i Luleå kommun bland pojkar som gick tredje året på en praktisk yrkesutbildning.

Fokuseringen på sexuella kränkningar som riktar sig mot tjejer i skolan, både i massmedia och i samhälls diskussioner, har gjort könshierarkin mellan elever i skolan synlig. Ett av de mest använda förolämpningarna i omlopp är ordet hora. Då jag tror att användandet av ord som hora är mer komplex än bilden som ges i media, väljer jag att undersöka användandet av ordet utifrån Bourdieus teori om symboliskt våld och Skeggs teori om respektabilitet. Syftet med min uppsats är att se om ett ord som hora, som länge förknippats med en förolämpning mot en kvinna, kan få en betydelse som associeras med något positivt. Min uppsats visar att ord som hora inte alltid uppfattas som kränkande, och att även tjejer använder ord som hora.

I detta forskningsproducerande examensarbete undersöks ungdomars attityder till poesi i svenskämnet. Hur ser attityderna ut och ger de speciella förutsättningar för poesiundervisning? Bakgrunden till undersökningen är författarens examensarbete i svenska där forskningens syn på poesi i svenskämnet behandlades. Där framkom att poesi för en undanträngd tillvaro i svenskämnet. Flera goda argument finns för att låta poesi spela en större roll.

Arbetet handlar om de resultat jag fått fram av min empiriska studie i form av en enkätundersökning bland ett antal elever ur år 9 och gymnasieelever. Eleverna har fått beskriva vad de helst läser när de gör egna fria val. Viktiga slutsatser är att 84 % av eleverna är positivt inställda till att läsa det de själva väljer men är däremot negativt inställda till det som de läser i skolan. Läsningen i skolan beskriver de som tvångsmässig och tråkig medan det de läser på fritiden beskrivs som lättsamt, intressant och frivilligt..

Vår kandidatarbetstid har resulterat i nio stycken småfilmer som är till för att ge mer information om BTH och regionen för nyfikna. Fyra av dessa filmer innerhåller lite mer information om region, boende/kommunikationer, skolan och det studiesociala. Syftet med dessa fyra filmer är att blanda in BTH på olika sätt, att man sätter skolan som en röd tråd även i region och bostadsfrågorna. Vi gjorde även fyra stycken studentintervjuer, för att visa vad nuvarande studenter tycker om bostadsmöjligheterna och det studiesociala mm. Vi ville även visa att det finns folk från Kiruna i norr till Lund i Söder, som går på skolan, och att det finns många olika typer av människor som du får möjlighet att lära känna om du börjar studera här.

I dagens samhälle visar många rapporter på att allt fler elever får diagnosen ADHD, vilket gör att skolan ställs inför problem då lärarna inte anses ha kunskapen om hur de ska bemöta eleverna med ADHD. Med tanke på den bristande kunskapen hos lärarna, vill vi med vår studie ta reda på hur elever med ADHD och deras föräldrar upplever/upplevt bemötandet i skolmiljön. Vi intervjuade fyra elever och fyra föräldrar till tre av eleverna och de berättade öppenhjärtigt om deras upplevelser om bemötandet i skolan. Genom respondenternas berättelser och aktuell litteratur gällande ADHD och skolmiljön blev resultatet utifrån vårt syfte tydligt. Många av eleverna och föräldrarna kände en brist från skolan när det kom till bemötandet utifrån diagnosen.

Syftet med detta arbete har varit att få en inblick i hur en samverkan mellan hem och skola kan fungera samt hur man som lärare kan bemöta föräldrar i olika sorters samtal. Frågeställningar som legat till grund för arbetet är följande: - Hur och i vilket syfte samverkar lärare med hemmet?- Hur kan samarbetet med hemmet påverka klasrumssituationen?- Hur kan man som lärare nå fram till alla föräldrar? - Vad bör man som lärare tänka på i olika sorters samtal med föräldrarna? Genom litteraurstudier har jag utökat mina kunskaper på området och genom en undersökning i form av intervjuer har jag fått en inblick i hur lärare kan se på familjesamverkan i skolan. Undersökningarna visade att lärare samarbetar med hemmet dels i syfte att informera om klassrumsverksamheten, dels för att skapa en god kontakt mellan hem och skola. I kontakten med hemmet var lärarnas attityd ödmjuk och deras inställning var att föräldrarna kunde ses som en tillgång för att skapa en trygghet för eleverna i skolan.

Syftet med studien var att utreda om det fanns kvantitativa och kvalitativa skillnader i elevers upplevelser av hur meningsfullt livet i allmänhet och skolan är, vad som är meningsfullt i skolan samt om de har långsiktiga mål med sin framtid och om det skiljer sig åt mellan elever på en Kunskapsskola och en skola utan liknande arbetsformer. Syftet med studien var också att undersöka om det fanns något samband mellan elevernas upplevelser av meningsfullhet i livet och i skolan. Kunskapsskolan valdes ut som skola av intresse för studien då eleverna på skolan planerar, genomför och följer upp sina personliga mål, vilket i tidigare studier visat sig ha positiv påverkan på upplevelsen av mening. De teoretiska utgångspunkterna som anammades var begreppet meningsfullhet inom Antonovskys teori om känslan av sammanhang, KASAM, samt ungdomars innehav och strävan efter mål och mening i livet enligt teorin om Youth purpose. I studien användes en kvantitativ och en kvalitativ delstudie.