Vuxenutbildningens utmaning idag är att skapa ändamålsenliga miljöer för individer som kommer från marginaliserade grupper och som av olika anledningar inte deltagit i formella utbildningar efter den obligatoriska skolan. Eftersom tidigare forskning visat att vuxenutbildning bidragit till att öka klyftan mellan olika samhällsgrupper måste nya pedagogiska modeller till för att undvika snedrekrytering. I Lindesbergs kommun kom Öppna skolan att bli en innovativ lärmiljö för individer med underlägsenhetskänslor gentemot skolan.Det övergripande syftet med studien var att genom en fallstudie skapa förståelse för verksamheten genom att studera måldokument och hur lärare och deltagare talar om den. Tre lärare och fyra deltagare har intervjuats och genom tillämpning av E.L.Dales modell inom olika kompetensområden har utsagorna tolkats och analyserats. Samband mellan lärares handlingar, deltagares lärprocesser och verksamhetsmålen har studerats.Undersökningens resultat visar att undervisningen i Öppna skolan framstår som didaktisk rationell.

Syftet med min studie är att beskriva och förstå ungdomars perspektiv på skolk i relation till skolan som social kontext. Under hösten 2008 har Sveriges utbildningsminister ett förslag till att stoppa skolket då man anser att den svenska skolan är i kris på grund av skolk och sena ankomster. Enligt tidigare forskning kan skolk kopplas till riskbeteenden som droganvändning och brottslighet. Utgångspunkten i denna studie är att skolan är mer än en plats där läroplaner bedrivs, det är också en plats för ungdomarnas socialisationsprocesser. I studien har jag undersökt hur ungdomar ser på skolk och om skolan som social interaktionsarena har någon betydelse för deras beteenden.

ADHD och dyslexi är ett frekvent och existerande funktionshinder hos barn och vuxna. Eftersom ADHD och dyslexi är i visa fall ett dolt funktionshinder, får barnen inte alltid rätt bemötande från omgivningen. Med detta arbete vill vi diskutera hur föräldrar till ett barn med diagnosen ADHD och dyslexi och barnen själv upplever sitt funktionshinder i skolan. De frågorna som är relevanta för oss och som arbetet bygger på är: Hur upplever ett barn sina inlärningssvårigheter i skolan? Hur upplever föräldrarna till detta barn hans inlärningssvårigheter i skolan? Utifrån en fallstudie av ett barn som är 14 år gammal och hans familjs erfarenheter kommer vi att undersöka hur hans skolgång har varit för honom och familj.

Ungdomar påverkas av astma på flera olika sätt; de har en högre skolfrånvaro än andra och är begränsade i sina fysiska aktiviteter, vilket påverkar skolgången. Syfte: Att beskriva hur astma påverkar ungdomars vardag i skolan, deras fysiska aktivitet och förvärrande faktorer i skolmiljön. Metod: Tvärsnittsdata från OLINs prospektiva barnstudie år 2003 har analyserats med en kvantitativ ansats. Deltagarna var 270 ungdomar med astma i årskurs 8-9. Resultat: Astman påverkade vardagen i skolan genom att ungdomarna var hemma från skolan, symtomen förvärrades i skolmiljön och de upplevde att deras dagliga aktiviteter påverkades.

Syftet med detta arbete har varit att lägga en teoretisk grund till ämnet elever i sorg samt att med utgångspunkt från denna, jämte analyser av befintliga krishanteringsplaner och en enkät kring krisberedskap, konstruera ett förslag till en krishanteringsplan som kan fungera som ett konkret verktyg för skolans personal när deras elever drabbas av sorg. Vi kan i detta arbete konstatera att elever i sorg är i behov av att i skolan möta personal som är utbildad i krishanteringsfrågor. Detta är viktigt då elevernas naturliga och individuella sorgeprocesser inte kan separeras från deras vardag i skolan. Vi har kunnat se att det bland de undersökta skolorna finns ett behov av att utbilda personalen i dessa frågor. Vi har också kunnat konstatera, utifrån en bedömning av planernas tydlighet beträffande stoff och struktur, att endast två av sex granskade krishanteringsplaner i sin helhet fungerar som konkreta arbetsverktyg samt att ytterligare förbättringar av samtliga planer, med enkla medel, är genomförbart..

Skadliga nivåer av stress och därtill relaterade sjukdomar är ett väl belagt fenomen bland svenska lärare. Dock finns det ingen likartad forskning om svenska förskolepedagoger. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om arbetstillfredsställelse, stressupplevelse samt empatisk förmåga i arbetet uppvisade samband hos förskole­pedagoger. En enkätundersökning gjordes där förskole­pedagoger fick besvara frågor angående arbetstillfredsställelsen, stressupplevelsen och empatisk förmåga. För att mäta dessa tre variabler användes ett svenskt instrument Satisfaction with Work Questionnaires samt en empatiskala om vilka känslor de kände för ett barn i tre fiktiva berättelser.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare år resonerar kring begreppen läsning och text, vad de läser på sin fritid och vilken inställning de har till läsning i skolan. För att få svar på dessa frågor genomfördes 12 kvalitativa intervjuer av elever i årskurs 7 och 9. Resultatet visar att eleverna inte har någon vana att resonera om läsning och begreppet text och att de till stor del förknippar läsning med böcker och skönlitteratur. Det vidgade textbegrepp som skolverket vill föra in i skolan var inte förankrat hos eleverna. När det kommer till elevernas läsning på fritiden så visade det sig att de möter en mängd olika texter som skiljer sig mycket från det de får läsa i skolan.

Denna studies syfte är att undersöka vilken uppfattning särbegåvade individer har av det svenska skolsystemet. Anser de att skolan gör det som krävs för att hjälpa dessa individer eller borde de få stöd från skolan i högre grad? Är det accepterat att vara särbegåvad i den svenska skolan eller kan det rentav vara till nackdel? Är det viktigt att man får utnyttja sin potential eller är det viktigare att alla elever uppnår samma mål? För att få fram vad de särbegåvade individerna tycker om detta har jag valt attgenomföra en enkät bland medlemmar i Mensa (en förening som samlar personer som presterat ovanligt bra på intelligens­test) för att sedan sammanställa resultaten och försöka koppla dem till vad som sägs i den pedagogiska litteraturen om dessa frågor. Studien visar att de särbegåvade individerna generellt sett anser att skolan i väsentligt högre grad skulle kunna stödja sådana elever. De anser dock inte att detta får ske på bekostnad av andra elever, utan att det är viktigare att de svaga eleverna får möjlighet till hjälp att uppnå skolans mål.

Detta arbete handlar om de kontaktformer som förekommer mellan skolan och hemmet. Syftet med arbetet var att studera vilka former av kontakter som förekommer idag och vad föräldrar och lärare anser om dessa. I arbetet presenteras det litteratur som behandlar ämnesområdet, i denna del tas bland annat upp läroplanens riktlinjer inom undersökningsområdet. I arbetets empiriska del redogör vi för våra undersökningar. Dessa genomfördes med enkäter till en grupp föräldrar och intervjuer med två lärare.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar flickors och pojkarssjälvkänsla i skolan, samt att finna eventuella genusskillnader. En kvantitativ metod i form aven enkätundersökning användes, där eleverna i årskurs 8 på en högstadieskola i VästraGötalands län deltog. Studien visar att flickorna har lägre självkänsla än pojkarna i skolan.Flickorna skattar sin egen kunskapsnivå lägre än pojkarna, trots att de har högre betyg änpojkarna. Flickor har svårare än pojkar att få fram sina åsikter i skolan. Flickor tycker det ärsvårare än pojkar att prata i helklass.

Arbetets syfte har varit att få fram de orsaker, som skapar eller kan skapa motivation och inspiration för eleverna i skolan idag och för deras fortsatta utbildning, samt vad jag som lärare kan göra för att möjliggöra/skapa denna motivation. Genom elevintervjuer och genomgång av litteratur har jag sökt svaren på mina frågeställningar. Resultatet visar att kompisar står som den största motivationskällan, men även framtida utbildning och yrke motive-rar eleverna. En del elever känner sig dock inte motiverade alls utan hävdar att det enda skälet till att de går i skolan beror på att"man måste". Det som påverkar elevens lust att lära är, förutom ovannämnda orsaker, läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, ämnet i sig, lektionsupplägg, miljö samt elevens egen dagsform.

Många katastrofer drabbar oss i vår värld och många barn är med om dessa händelser. I många fall är det barn som mister föräldrar och skolan får därmed delta i processen med att hjälpa dessa barn genom sorgen som följer efter krisen de upplevt. Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur krissituationer och bemötande av elever i sorg hanteras i skolan. Undersökningens litteraturgenomgång är utformad efter tre nivåer. Dessa är det enskilda barnet, klassen och skolan, som alla hanterar krisen på olika vis.

Syftet med detta arbete var att belysa huruvida elever på en specifik gymnasieskola utvecklat negativa attityder till verksamheten. Om så var fallet, ämnade studien vidare söka svar på till vad inom skolans verksamhet eleverna var negativt inställda, samt vilka förväntningar de hade på skolan i nuet såväl som inför framtiden. För att söka svar på detta genomfördes en kvalitativ enkätundersökning bland elever på studieförberedande- (SP) respektive yrkesförberdande program (YP). I redovisningen av elevsvaren togs i vissa fall även hänsyn till kön. Elevsvaren indikerade att en viss grad av negativa attityder existerade på skolan, samt att det förelåg skillnader mellan programinriktningarna beträffande vad som utgjorde bäst respektive sämst med skolan.

Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? på den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan.Min utgångspunkt är att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och något som de måste ?gå av?..

Denna studie syftar till att belysa elevperspektiv på språkintroduktionsprogrammet. Elevernas perspektiv är därmed kärnan i studien. Vikten ligger på elevernas uppfattning om sin tid på introduktionsprogrammet samt introduktionsprogrammets betydelse för elevernas framtida utbildningsval. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer vilket har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Resultatet visar att eleverna är enade i sin syn på språkintroduktionsprogrammet och dess funktion för vidareutbildning.