Sökresultat:
8815 Uppsatser om Alfa-skolan - Sida 27 av 588
Att bedöma MIM med Emotional InteractionStyle-assessment : En studie med syfte att mäta interbedömarreliabilitet och användbarhetmed EIS - assessment
För att undersöka interbedömarreliabiliteten i Emotional Interaction Style ? assessment (EIS ? assessment), vid bedömningar av Marschak Interaction Method (MIM), har tre inspelade MIM filmer skattats av sju bedömare. Reliabiliteten beräknades med intraklasskorrelationskoefficient (ICC). I bakgrunden har en teoretisk genomgång gjorts av aktuell forskning gällande barns utveckling och samspel mellan barn och föräldrar. Vidare har bakgrunden till MIM och EIS-assessment redovisats.
Lärares syn på skolan som mångkulturell mötesplats
Studien utfördes med syfte att belysa lärares syn på skolan som mångkulturell mötesplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna;Vilka uppfattningar har lärare i grundskolans senare år om vad som kan påverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?Hur uppfattar lärare i grundskolans senare år innebörder av mångkulturell undervisning?Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade fem lärare i grundskolans senare år. Den undersökta skolan har större andel elever med utländsk bakgrund än det nationella genomsnittet. De intervjuade lärarna hade olika undervisningsämnen, och även skilda erfarenheter av mångkulturell undervisning.Resultaten av intervjuerna visade att lärarna berörde liknande teman när vi samtalade om skolan som mångkulturell mötesplats.
Individuella programmet : en socialpsykologisk studie baserad på elevers och lärares erfarenheter
Individuella programmet är ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte läser något av de nationella programmen. Syftet med vår studie är att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in på något av gymnasieskolans nationella program. För att få svar på syftet kommer kulturen på utvald skola att belysas, vilken påverkan har denna på elevernas skolgång? Vi vill även undersöka hur eleverna upplever sin skolgång på den studerade skolan, samt jämföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat på. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig själva som avvikare på grund av individuella svårigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig själv på skolan i fråga, samt tidigare skolor de studerat på.
Demokrati i skolan : en studie av skolans styrdokument från 1878 till 1994
Demokrati i skolan har en framskjuten plats i dagens skoldebatt, vilket gör det intressant att följa hur begreppet demokrati använts och tolkats idag men också historiskt sett. Jag har valt att studera begreppet demokrati i skolan och söka svar på frågor om hur demokrati uttryckts i de olika styrdokument som funnits för den obligatoriska skolan bakåt i tiden också hur den demokratiska fostran väntats gå till samt vad i samhället som påverkat demokratisträvandena för skolans del under olika tidsperioder. För att svara på frågorna har en dokumentstudie gjorts, där styrdokument för skolan från slutet av 1800-talet och fram till idag samt annan utbildningshistorisk litteratur gåtts igenom. Med hjälp av denna senare litteratur har en allmän historisk bakgrund givits. De uttryck för demokrati somjag funnit i de studerade styrdokumenten har tolkats efter ett schema vilket kombinerar två dimensioner av begreppet nämligen form-funktion och kollektiv-individ.
Film i skolan ? plikt eller passion? En studie av lärares och elevers förhållningssätt till film i skolan
Denna uppsats är en kvalitativ studie av lärares och elevers förhållningssätt till användningen av film i skolsammanhang. Texten är gjord av blivande lärare för (blivande) lärare. Därför utgår studien från en pedagogisk syn som baserar sig på konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv. Tolv respondenter på två gymnasieskolor intervjuades ? sex lärare och sex elever.
Hur användbar är epiduralanestesi inom dagens smådjursmedicin?
Syftet med denna litteraturstudie är att ge en överblick i hur epiduralanestesi utförs och vilka risker och fördelar som tekniken medför.
Epiduralanestesi är en typ av lokalanestesi och central nervblockad. Anestesimedlet injiceras extraduralt, det vill säga i epiduralrummet utanför den hårda hjärnhinnan (dura mater) vilken omger ryggmärgen. Användning av lokalanestetika vid ryggmärgens slut resulterar i förlust av viljestyrda rörelser och i upphörd känsel i områden innerverade av de påverkade känsel- och motorneuronen. Epidural administration av morfin ger långvarig (6-24h), effektiv analgesi som ej associeras med känsel-, sympatisk- eller motorblockad.
Epiduralanestesi används framförallt för tre typer av patienter och situationer: Häst och ko (vid vaginal prolaps och kejsarsnitt), känsliga smådjur (nedsatta patienter som riskerar att inte överleva generell anestesin och vid kejsarsnitt) och postoperativ smärtlindring (patienter i behov av långvarig smärtlindring efter kirurgiska ingrepp i bakben, bäcken och kaudala delar av buken). Inom smådjurspraktiken läggs epiduralanestesi oftast i foramen lumbosacale (mellan L7 och S1) Området lokaliseras genom att fram höftbenskammarnas (crista iliaca) högsta punkt.
Att förebygga mobbning i skolan
Syftet med detta examensarbete är att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att motverka mobbning. Insamlandet av empiriskt material till undersökningen har skett på en kommunal skola i en mellanstor skånsk kommun. Biträdande rektor samt två lärare på skolan har medverkat som intervjupersoner. 64 elever från skolår 3 och skolår 6 har medverkat genom att delta i enkätundersökning. Av dessa medverkade fyra elever från respektive skolår även som intervjupersoner.
De frågor som vi sökt svar på i syftet att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbing är:
- Hur kan man i skolan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbning?
- Går det att utläsa effekt av skolans metod i form av trivsel och god gemenskap i klasserna?
- Hur uppfattar elever skolans arbete mot utanförskap och mobbning?
- Hur skulle skolan, enligt eleverna, mer effektivt kunna arbeta för att främja gemenskap och minska risken för utanförskap och mobbning?
Genom vår undersökning har vi kommit i kontakt med metoderna rastvakter, kamratstödjare och kompissamtal.
Elevers tankar om samverkan mellan hem och skola
Mitt syfte med arbetet var att beskriva, analysera och förstå elevers tankar om samverkan mellan hem och skola. För att ta reda på detta har jag utfört kvalitativa intervjuer, där jag har tillämpat en hermeneutisk ansats. För att fånga informationen vid intervjuerna valde jag att spela in dem med diktafon, dessa intervjuer skrev jag sedan ner för att kunna arbeta med dem. Arbetet har fokuserat på eleverna och deras tankar om samverkan. De medverkande eleverna i undersökningen var mellan sju och nio år.
Konflikter i skolan : En kvalitativ studie om hur pedagoger uttalar sig om konflikthanteringsarbete i skolan
Vårt syfte med detta arbete är att synliggöra vilka konflikthanteringsmetoder sex pedagoger på skolor i en mellanstor kommun i sydöstra Sverige säger sig arbeta med. Pedagogerna är verksamma inom årskurs 1-3 samt fritidshemmet. Syftet är också att redogöra för pedagogernas erfarenheter och åsikter om den konflikthanteringsmetod som möjligtvis används. Vi vill även synliggöra vilka faktorer som kan bidra till konflikter i skolan. De forskningsfrågor vi arbetar utefter är: Vilka konflikthanteringsmetoder används? Upplever pedagogerna att arbetet ger resultat? Vilka slags konflikter upplever pedagogerna finns mellan elev/elev och elev/pedagog i skolan?Arbetet ger en översikt av hur konflikthantering kan se ut i skolan, vilka faktorer som kan påverka konflikter och dess uppkomst samt hur man som pedagog arbetar med konflikthantering i skolan.
Törs dom? Bör dom? Får dom?: brott och ordningsproblem i
skolan - lärarens befogenheter och ansvar
Syftet med studien var att ge en beskrivning av hur lärarna uppfattar sitt uppdrag när det gäller ordningsproblem och brott i skolan. Vi försökte även ta reda på om lärarna är medvetna om vilka befogenheter de har att ingripa vid ordningsproblem, enligt Sveriges Lagar, tidigare Sveriges Rikes Lag. Studien genomfördes på sju olika skolor i en kommun i norra Sverige. Studien visade att det finns en stark vilja att ingripa vid brottsliga handlingar, men det framkom även en rädsla för att bli skadad, polisanmäld eller utsatt för repressalier. Vi kunde även se att det saknas en enighet om vad som ingår i lärarens uppdrag.
Budgetlös styrning - Kejsarens nya kläder?
Syftet är att kartlägga ekonomistyrningen i stora svenska företag, som i olika utsträckning säger sig ha slutat att använda budget som styrverktyg, och speciellt analysera hur de ersatt budgetens traditionella roller och syften. Detta har gjorts genom fallstudier av Ahlsell, Alfa Laval, Atlas Copco, Bergman & Beving, Ericsson, Handelsbanken, Trelleborg och Vattenfall. Metoden har utgått från en deduktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Budgetens traditionella syften visar sig variera i betydelse och i den roll de ges mellan de olika företagen. Vissa framstår som enklare att ersätta i en del företag, medan de i andra fyller ett större behov och därför kan tänkas utgöra ett hinder för en styrning helt utan budget.
Social ångest: arbetssätt och redovisningsformer i skolan
Denna uppsats handlar om social ångest hos elever i skolan relaterat till skolans arbetssätt och redovisningsformer. Vårt syfte var att undersöka lärares uppfattningar huruvida skolans arbetssätt och redovisningsformer kan medföra eller motverka att social ångest framkallas hos eleverna. Syftet var även att undersöka elevers åsikter om arbetssätt och redovisningsformer i skolan. Utifrån resultatet av enkätundersökningen, intervjuerna och det som tidigare forskats fram i ämnet drog vi slutsatsen att skolans arbetssätt och redovisningsformer både kan medföra och motverka att social ångest framkallas hos eleverna. Detta beroende på vilken hänsyn som tas till problem med social ångest i skolans vardagliga arbete..
Att bjudas in men inte hela vägen fram : - En kartläggning av fritidshemmets kvalitetsdiskurs
I Sverige pågår en omfattande yrkeslegitimationsreform inom skolan. Legitimation har presenterats som en kvalitetssäkring av skolan, som ett bevis på att den som arbetar har rätt kompetens till att utföra det pedagogiska arbetet. Fritidspedagogen har rätt till en legitimation som lärare i skolämne, men inte som fritidspedagog i fritidspedagogiken. Genom den här undersökningen kartläggs fritidshemmets kvalitetsdiskurs, som visar sig vara beroende av hur fritidspedagogen förhåller sig till sitt lärandeuppdrag. Undersökningen tar avstamp i ett kommunövergripande arbete som genomförts för att stärka fritidshemmens kvalitet.
Skönlitteratur i skolan : och vad som styr svensklärares val av litteratur
I läroplanen Lpo-94 står det att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ska behärska det svenska språket samt kunna lyssna och läsa aktivt. Självklart har man alltid läst och diskuterat olika författare i skolan, men jag är mer intresserad av att se om dagens lärare använder sig av litteraturen i sin undervisning på ett sådant sätt att man utgår från skönlitteratur för att uppnå andra mål som står uttryckta i läroplanen. Jag tror att det är betydelsefullt att som lärare vara medveten om varför man väljer att presentera viss litteratur till enskilda elever eller en klass. Syftet med denna studie är i första hand att undersöka vad som styr svensklärares val av skönlitteratur i skolan och hur man sedan väljer att arbeta med denna litteratur. Jag vill undersöka huruvida där finns ett uttalat syfte med det arbete som ska utföras och om de didaktiska frågorna är närvarande i detta arbete.
Motivation i skolans tidigare år
Det övergripande syftet för denna studie är att söka svar på vad som motiverar elever till lärande samt vad som påverkar elevers motivation. Dessutom syftar studien till att ge kunskap om lärares motivationsarbete.Studien innehåller en litteraturdel samt en kvalitativ och en kvantitiativ studie i form av tre intervjuer med lärare samt två med speciallärare och 48 elevers svar på en enkät.Resultatet av intervjuerna visar på att det är viktigt med ett samarbete mellan föräldrar och skolpersonal för att uppnå optimal motivation bland eleverna samt att de känner sig trygga i skolan.Resultatet av enkäterna tyder på att många av eleverna går till skolan för att de anser att kunskapen är till nytta för framtida studier men även utanför skolan..