Behandling eller terapi ihop med hund kan hjälpa barnet att utveckla och förbättra dess finmotoriska färdigheter. Hunden kan även medverka och underlätta vid utbildning och dessutom öka barnet fysiska, mentala och emotionella status. En hunds utryck av sympati och omtanke kan vara första gången barnet upplever att de blir hörda och känner sig viktiga och på så sätt ger dem tröst. Syftet med denna studie var att skapa en översikt över den vetenskapliga grund som finns för AAT med hund inom fysioterapeutisk behandling av barn inom habilitering och rehabilitering. Studien är en litteraturöversikt.

Blåsljud är vanligt förekommande hos hund. Bakgrunden kan antigen vara patologisk eller fysiologisk. Det patologiska blåsljudet hörs ofta i samband med aorta- eller pulmonalisstenos. Etiologin bakom uppkomsten av fysiologiska blåsljud är komplex. Den mest grundläggande faktorn är ett turbulent blodflöde som skapar vibrationer tillsammans med olika anatomiska delar i hjärtat.

Den friska hundens metabolism växlar mellan anabolt och katabolt tillstånd beroende på tillgången på näringsämnen. Insulin och glukagon är två viktiga hormon för att blodglukosnivån ska kunna hållas jämn. Onormal glukosmetabolism kan utgöras av insulinresistens och diabetes mellitus. Diabetes mellitus är en metabol sjukdom där insulinproduktionen eller insulinets verkan är nedsatt. Sjukdomen orsakar hyperglykemi till följd av antingen nedsatt insulinproduktion eller minskad insulinkänslighet, så kallad insulinresistens. Inom humanmedicinen delas diabetes in i typ 1- och typ 2-diabetes.

SAMMANFATTNING För att få fram en prognos när ett djur uppsöker vård finns det idag olika metoder. Inga är dock perfekta och därför forskas det på biomarkörer som ska kunna berätta mer om en individs allmäntillstånd. En biomarkör ska objektivt fungera som en indikator för normala biologiska processer, patogena processer eller farmakologiska responser efter en terapeutisk åtgärd. Chromogranin A (CgA) är en molekyl vars egenskaper och funktion undersökts mycket, bland annat dess potential som biomarkör vid olika tillstånd. Få djurstudier finns men humanstudier demonstrerar att CgA-koncentrationer exempelvis ökar vid olika sjukdomstillstånd; såsom hjärtsjukdomar, brännskador och hos patienter med neuroendokrina tumörer.

Syfte och frågeställningarSyftet med föreliggande studie är att beskriva hur tränings- och tävlingsbelastning inom elitsimning varierar under en säsong samt få en uppfattning om intensivt tävlande leder till akut överträning.Följande frågor skall besvaras:1) Hur varierar belastning, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 10-veckors träningscykel?2) Hur förändras prestation, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?3) Finns det någon tendens till akut överträning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?MetodEn manlig sprintsimmare (MS) och en kvinnlig medeldistanssimmare (KM) fick skatta upplevd tränings- och tävlingbelastning, dagsform, hälsostatus, genomföra POMS-test och Emotionell återhämtning (EmRecQ), mjölksyratest samt registrering av hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och ortostatisk hjärtfrekvens (OHF) under en 10-veckorsperiod.ResultatFör KM varierar belastningen under säsongen. Psykosocial belastning är låg till tävlingsperioden börjar då ökar den samtidigt som formen upplevs bättre. Flera känslor på EmRecQ ökar under säsongen. POMS visar som högst i slutet av den hårda träningsperioden där energiindex (EI) är som lägst.

Hunden och människan har levt med varandra i ca 15 000 år och vår relation har ständigt utvecklats. Det finns mycket forskning som bevisar de positiva hälsoeffekter som hundar har på människor, men vad betyder vår relation för hunden? Vad får den ut av det hela? Syftet med denna rapport är att beskriva hur hundar tolkar vår icke-verbala kommunikation, hur mycket den förstår och påverkas av vår sinnesstämning, vad ägaren betyder för hunden och vad vi som hundägare kan göra praktiskt för att påverka hunden positivt. Hundar har ett naturligt sätt att förstå våra signaler, hur subtila eller tydliga de må vara, pekningar som blickar. Hundar kan urskilja detaljer i vårt ansiktsuttryck och förstå när vi är glada och föredra den känslan över när vi är neutrala, äcklade eller rädda. De reagerar t ex på ett specifikt sätt när vi gråter, men i dagsläget är det svårt att säga vad det är hunden reagerar på.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdomar ?r en av den moderna tidens vanligaste sjukdomar som kostar m?nga m?nniskors liv. Vid misst?nkt akut hj?rtinfarkt ?r tiden till behandling kritisk d? d?dligheten ?kar med 7,5 % f?r varje 30 minuters f?rdr?jning tills ocklusionen ?r ?tg?rdad. D?rf?r ?r det av vikt att tidigt ta EKG (elektrokardiogram) d? det ofta via EKG-bilden g?r att se hur akut hj?rtinfarkten ?r vilket i sin tur kommer styra den fortsatta handl?ggningen av patienten.

This article presents a retrospective case study combined with a review of the current literature concerning canine gestational diabetes. A total of 14 cases have been collected from six different clinics in Sweden. There are few previously published reports on canine gestational diabetes. Gestational diabetes is a disease that rarely occurs in pregnant bitches. The condition is due to the rise of progesterone that occurs during the estrus cycle.

Hundar kan ha många olika pälsfärger beroende på vilka färgpigment som produceras. Det är melanocyter som producerar färgpigment och det finns två typer av pigmentet melanin, eumelanin (svart) och feomelanin (rött). Det är generna som bestämmer vilken färg som produceras. Merle är en pälsfärg som orsakas av en mutation i SILV genen som bleker eumelaninet och gör att hunden får en pälsfärg med ljusare grå färg växlat med svarta eller bruna fläckar. Merle är ofullständigt dominant och det gör att både heterozygota och homozygota får merlefärgen.

Steroidresponsiv meningit-arterit (SRMA) är en immunmedierad sjukdom som karaktäriseras av steril meningit och arterit i kärlen i meningerna. Det är den vanligaste formen av meningit hos hund. Kännetecknande för sjukdomen är en invasion av neutrofiler i centrala nervsystemet (CNS) och höga IgA-nivåer både i blod och i cerebrospinalvätska (CSF). Etiologin och patogenesen bakom sjukdomen är relativt okänd. Mycket talar för att en produktion av kemokinen IL-8 i CNS i kombination med ett ökat uttryck av integrinen CD11a är orsaken till att immunsvaret lokaliseras till CNS.

Precis som människans allergiska astma beror kattastma på en överreaktion av immunförsvaret i nedre luftvägarna med IgE som huvudsaklig mediator. Detta resulterar i ett Th 2-svar som leder till kronisk eosinofil inflammation med hosta, bronkkonstriktion och andnöd som följd. Forskning och diagnostik försvåras av att mycket om sjukdomen är dåligt beskrivet. Eosinofiler i luftvägarna är en av de parametrar som används mest i forskningen, trots att det idag inte finns några fastslagna referensvärden för friska och sjuka individer. Oklarheter om eosinofilvärdet är den största bristen i dagens forskning och diagnostik och är den parameter man bör lägga mest fokus på i framtiden. Astma behandlas normalt med fokus på symptomen genom systemisk administration av glukokortikoider. Glukokortikoiderna ges i så låg dos som möjligt som fortfarande lindrar symptomen.

Höftledsdysplasi (HD) är en i raden av genetiska sjukdomar hos våra hundar Det är en ärftlig sjukdom som främst finns hos storvuxna raser och ger en felaktig utveckling av höftleden som ger upphov till förslitning av brosket i höftleden med benpålagringar som följd. Trots avelsprogram fortsätter höftledsdysplasin att vara den mest vanliga ortopediska sjukdomen hos våra hundar. Höftledsdysplasin karaktäriseras som överdriven slapphet i ledkapseln och dess ligament, samt att ledkulan inte är normalt placerad i leden. Dagens graderingssystem som används är inte tillräckligt för att kunna stoppa sjukdomens framfart. Därför utvecklas nu ett HD-index som inte bara tar hänsyn till individens egna HDstatus utan även dess släktingar. Det är inte bara genetiken som styr uttrycket av HD. Även miljöfaktorer har inverkan på om tillståndet uttrycks samt i vilken allvarlighetsgrad. Diet och motion har därför visat sig ha betydelse för sjukdomens utveckling.

Utvecklingen av autoimmuna sjukdomar beror på både miljömässiga och genetiska riskfaktorer och dessa sjukdomar uppstår när ett adaptivt immunsvar bildas mot kroppsegna antigener. Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en autoimmun sjukdom, den är en komplex kronisk inflammatorisk sjukdom med spontan uppkomst hos människa. Både immunmedierad reumatisk sjukdom (IMRD) och steroidresponsiv meningit-arterit (SRMA) är exempel på SLE-relaterade sjukdomar hos hund. Syftet med studien var att jämföra de två SLE-relaterade sjukdomarna IMRD och SRMA, samt undersöka deras patogenes och etiologi. Hundar med IMRD har antinukleära antikroppar vilket inte ses hos hundar med SRMA.

Honung har en historia inom sårvård som går långt tillbaka i tiden. Idag används honung både inom veterinär- och humanmedicinsk vård. Den honung som används är framförallt Manukahonung från växten Leptospermum scoparium i Nya Zeeland. Honung anses ha ett flertal positiva effekter på sårläkning och här fokuseras på tre av dem: antibakteriell effekt, påskyndad sårläkning samt antiinflammatorisk effekt. Syftet med denna litteraturöversikt är att se vad det finns för vetenskaplig grund till Manukahonungs påstådda effekter och för att få en uppfattning om användbarheten inom veterinärmedicinsk sårvård för hund och katt. Den allmänna uppfattningen är att den antibakteriella effekten hos Manukahonung är bekräftad då flertalet studier har visat detta, även på multiresistenta bakterier.

Diabetes mellitus (DM) är en allvarlig sjukdom som blir vanligare hos människor såväl som hos våra husdjur. Trots många års forskning är etiologi och patogenes hos hund inte klarlagd. Studier har visat att vissa raser har större benägenhet att utveckla sjukdomen samt att tikar är överrepresenterade i okastrerade populationer. En studie över den svenska hundpopulationen (Fall et al, 2007) visade även att andelen tikar bland de drabbade varierar mellan olika raser, vilket kan tyda på att etiologin skiljer sig mellan raserna. Kunskap om detta skulle kunna påverka behandlingsstrategi och prognos.Ett internationellt fastställt klassificeringssystem för DM hos hund saknas.