Det finns en skillnad mellan ledarskap och chefskap, det senare kan ofta ses ur ett mer byråkratiskt perspektiv och är alltid en utsedd roll. Ledarskap däremot kan vara en informell roll där fokus kan ligga på att motivera och leda medarbetare. Dock är båda i starkt behov av varandra för att nå framgång. Den organisatoriska världen har under de senaste åren haft en stark press på sina chefer och ledare där höga krav på kompetens och kvalitet har bidragit till att yrkesrollerna hamnat under en stor press. Som ett resultat har en större efterfrågan av vidareutbildningar för chefer och ledare skapats.

Miljonprogrammet genomfördes mellan år 1965 och 1975 med syfte att bygga bort den rådande bostadsbristen. Under en tioårsperiod skulle en miljon nya bostäder byggas. Målet uppfylldes och cirka 25 % av Sveriges bostäder återfinns idag i miljonprogramsområden. Kritiken mot de storskaliga miljonprogramsområdena har varit stark. En förnyelse och utveckling av miljonprogramsområdena är därför en angelägenhet i många av Sveriges städer idag.

Det primära syftet med denna mindre offerstudie är att undersöka erfarenheter och upplevelser av utsatthet för hatbrott bland personer med afrikansk bakgrund. En del av syftet är även att undersöka deras erfarenheter och upplevelser av polisens bemötande samt få en inblick i hur polisen arbetar med och hanterar hatbrott och mångfald. Centralt i studien är också vilka konsekvenser utsattheten och bemötandet kan medföra för individer men även större grupper och gemenskaper. Frågeställningarna som kommer att undersökas är därför: Vilka upplevelser och erfarenheter av utsatthet för hatbrott berättar personer med afrikansk bakgrund om? Vilka upplevelser och erfarenheter av polisens bemötande berättar personer med afrikansk bakgrund om? och Vilka arbetsinsatser mot hatbrott och mångfald berättar poliser om?Kvalitativa intervjuer har utförts med fem personer som har afrikansk bakgrund och där syftet med intervjuerna var att låta dem berätta om sina upplevelser och erfarenheter av hatbrott.

Detta examensarbete är en undersökning av hur många liggbås som finns i olika skötselsystem för robotmjölkning med dels fri kotrafik och dels olika former av styrd kotrafik. Undersökningen föreslogs av Växa Sverige och är en enkät som skickades ut till 70 lantbrukare. Användbara svar till undersökningen lämnades av 44 av lantbrukare. I undersökningen har vi valt att redovisa resultaten i 5 olika kategorier, Milk first, Feed first, Frigående kotrafik, Flerboxsystem och Ekologiska. Det finns idag inga rekommendationer för antalet liggbås per mjölkningsrobot baserade på praktisk erfarenhet, för lantbrukare som ska bygga nytt stall. De enda riktlinjer som finns är robotföretagens teorier och Sveriges djurskyddlag som kräver minst ett liggbås per ko. I studien framkom att det var en stor variation i antal liggbås per robot och även i önskade antalet liggbås per robot. Faktorer som påverkade antalet liggbås var kornas medelavkastning, Aktuellt system för kotrafik och hur lantbrukarna vande in kvigorna och sinkor till roboten innan kalvning.

Syftet med detta arbete var att utreda ?om? och ?i vilken utsträckning? som Experiential Learning (EL) går i linje med dagens svenska skola. Med avgränsning till gymnasieskolan var syftet därför att relatera Experiential Learning gentemot de dokument som ligger till grund för dagens svenska gymnasieskola, nämligen: ?Skollagen?, ?Läroplanen för de frivilliga skolformerna? (Lpf 94) och Läroplanskommitténs betänkande ?Skola för bildning? (SOU 1992:94). Utgångspunkten för denna hermeneutiska jämförelse var ett kritiskt förhållningssätt (läs.

Trafiken på våra vägar ökar stadigt och det finns inga tecken på att denna trend kommer att brytas. Denna utveckling innebär en mängd problem såsom ökat buller, mer utsläpp och ökad trängsel. En lösning på trafikproblemen är att utnyttja de befintliga vägarnas kapacitet på ett bättre sätt. Genom att få bilisterna att välja alternativa vägar, resa på andra tidpunkter eller välja alternativa transportmedel kan trängseln på våra vägar minska och därmed minskar också utsläpp och buller. Ett sätt att påverka bilisterna är genom att förmedla information om, exempelvis, rådande trafikförhållande och alternativa resvägar.

Detta arbete grundar sig på ett uppdrag av räddningscheferna i 5-kantssamverkan. Målet var att presentera en beskrivning av samverkanseffekter och möjliga utvecklingsområden, som delvis kan utgöra underlag för framtida inriktningar av räddningstjänstsamverkan mellan kommunerna. Kommunerna i 5-kantssamverkan är Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn samt de tre som tillhör Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten: Haparanda, Övertorneå och Kalix. Samverkansavtalen i form av civilrättsliga avtal var undertecknade av samtliga medlemskommuner 2003. Förutom huvudavtalet tecknades fyra detaljavtal som rör områdena övnings- och utbildningsverksamhet, operativ räddningstjänst, skadeförebyggande brandskydd och inköp.

Studiens syfte var att undersöka vad verksamma förskollärare har för inställning till bilderboken samt dess kopplingar till förskolan, läroplan och mångfald. Det empiriska resultatet föregås av en forskningsbakgrund som berör bilderboken, dess roll i förskolan samt kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektiv.Studien var av kvalitativ karaktär bestående av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska resultatet består av intervjuer med sju verksamma förskollärare. I resultatet redogörs för vad de har berättat om gällande bilderbokens roll på respektive förskola samt vad för tankar de har kring urval av bilderböcker. Vidare berörs även deras tankar kring kopplingar till läroplanen och mångfaldsperspektivet, utifrån bilderboken.Resultatet visade att samtliga förskollärare anser att bilderboken har en viktig roll i förskolan.

SammanfattningProblem: Revision av uppskattningar är ett Aktuellt och relevant område. Det är svårt för revisorer att granska företagsledningens uppskattningar och det är ett revisionsområde förknippat med hög risk. Felaktiga uppskattningar ger en missvisande bild av företaget och det är därför viktigt att revisorer har den förståelse och kunskap som krävs för att granska redovisningen av uppskattningar. Problemområdet mynnar ut i följande problemformulering: Hur kontrollerar revisorer företagsledningens uppskattningar i bokföringen i små och medelstora företag?Syfte: Vårt syfte är uppdelat på ett huvudsyfte och fyra delsyften.

Mervärdesskatt är ofta förknippat med att det är krångligt och svårt att hantera. Därtill finns det olika mervärdesskattesatser att använda, beroende på vilken affärsverksamhet ett företag bedriver och vilka varor och tjänster som företaget tillhandahåller sina kunder. Vidare om ett företag i sin tur när det handlar i eget namn, också köper in varor och tjänster från andra näringsidkare där ett resemoment ingår, så kan även beskattningssättet skilja sig åt. Antingen ska ett företag använda sig av allmänna bestämmelser avseende mervärdeskatteberäkning eller ska företaget, om det klassificeras som ett reseföretag, beskattas enligt särskilda marginalbestämmelser avseende mervärdesskatt.Syftet med uppsatsen är att försöka undersöka vad som krävs för att ett företag och dess tjänster ska kategoriseras och beskattas enligt de särskilda reglerna, dvs. resetjänstbeskattning.

Målet med undersökningen är att få kännedom om hur stort intresset är för Kramer Allrad?s fyrhjulsstyrda lastmaskiner. Genom vår studie vill vi ta reda på kundernas uppfattning av för- och nackdelar med Kramer Allrad´s lastmaskin. Studien behandlar fyrhjulsstyrda lastmaskiner av märket Kramer Allrad. Styrsystemet på den här lastmaskinen gör den unik i sin storlek på marknaden. Efterfrågan på mindre och smidiga maskiner ökar i takt med att arbeten skall utföras allt mer effektivare.

Syfte: En medlemsdatabas innehåller uppgifter om en organisations medlemmar som kan vara ett intressant underlag för beslut inom verksamheten. Allt fler organisationer utnyttjar medlemsdatabasen, då den kan underlätta i arbetet med att skapa en starkare relation mellan organisationen och dess medlemmar. Friskis&Svettis i Gävle vill bevara och underhålla relationen mellan föreningen och medlemmarna. Friskis&Svettis har idag en medlemsdatabas med personuppgifter som registrerar varje gång medlemmarna tränar.Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva Friskis&Svettis medlemsdatabas, se vilka möjliga användningsområden den har och vilka användningsområden som skulle underlätta i föreningens verksamhet.Nedan följer frågor vi arbetat efter:? Vad är en medlemsdatabas?? Vilka data finns idag i medlemsdatabasen och hur används den idag?? Hur påverkar Friskis&Svettis policy användningen av medlemsdatabasen?? Vilken möjlighet finns att använda medlemsdatabasen på ett mer effektivt sätt kopplat till verksamheten?? Hur kan medlemsdatabasen utvecklas?? Vilka behov har Friskis&Svettis av en medlemsdatabas?Metod: Vi har arbetat enligt en arbetsmodell som visar de fem delprocesserna vid en forskningsstudie.

Vid skogsbruksplanläggning är det viktigt att kunna samla in data med så hög kvalitet som möjligt om skogstillståndet samtidigt som kostnaderna för inventeringen hålls på en rimlig nivå. Det är också viktigt att kunna ange ett ekonomiskt optimalt åtgärdsförslag för att markägaren ska få ut högsta möjliga avkastning från sitt skogsinnehav, förutsatt att det är målet. I dagsläget använder sig Norrskog m.fl. av en subjektiv inventeringsmetod där de med hjälp av olika stödmätningar uppskattar skogstillståndet och utifrån en bedömning föreslår åtgärder. I detta arbete har två olika planläggningsmetoder studerats med avseende på kvalitet och tidsåtgång där resultatet har jämförts mot en objektiv cirkelyteinventering.

Avsikten med detta examensarbete var att utreda hur planeringen av fritidshusområden som permanentas bedrivs och bör bedrivas. För att få reda på hur planeringen bedrivs gjordes två studier av hur 24 ostkustkommuner ställer sig till och arbetar med dessa förändringsområden samt vilka problem de uppmärksammat till följd av permanentningen. Resultaten av dessa studier visade att permanentning av fritidshusområden är ett Aktuellt planeringsproblem i de ?esta kommunerna, men att de över lag ändå är positivt inställda till permanentning. Kommunerna är dock positivt inställda till permanentningen av olika anledningar.

Den 1 januari 2005 infördes IFRS i svenska noterade företag. IAS 40 är en del av det nya regelverket och innebär att förvaltningsfastigheter får värderas till verkligt värde. Implementeringen av standarden medför stora förändringar i svensk redovisning. En redovisning baserad på verkliga värden kan resultera i stora svängningar vad gäller tillgångarnas värden. Vidare kan det vara problematiskt att tilldela den tillämpade värderingsmodellens ingående variabler realistiska värden.