Hälso- och sjukvården är idag under stor förändring. Dagens sjuksköterska ställs inför kraven från den allt mer välinformerade patienten. Enligt lag har patienten rätt att vara delaktig i vården bland annat genom att läsa sin journal. Dagens sjuksköterska måste tillåta patienten att aktivt delta i sin vård. Som teoretisk utgångspunkt har Benners omvårdnads teori använts.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Uppsatsen behandlar pedagogiskt dokumentationsarbete i förskolan och fokuserar på återbesök av dokumentation. Syftet är att undersöka på vilket sätt återbesök kan ge sig i uttryck och har undersökts utifrån frågeställningarna: på vilket sätt ges barn möjlighet att återbesöka dokumentation och vad uppstår i mötet dem emellan? Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i en intra-aktiv pedagogik och teorin undersöks med frågan: på vilket sätt kan en intra-aktiv pedagogik bidra till en ökad förståelse för återbesök av pedagogisk dokumentation? Studien utgår från en kvalitativ metod och filmobservationer ligger till grund som analysmaterial. Resultatet visar på att barnen på den undersökta avdelningen ges rika möjligheter till att återbesöka dokumentation. Inte enbart genom fotografier utan även med olika material som barnen ges möjlighet att intra-agera tillsammans med.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Förstörande motmedel för egenskyddet av stridsvagn. Utred vilken verkan förstörande motmedel (hard kill) kan ha på fientliga projektiler som hotar den egna stridsvagnen. Värdera de förstörande motmedlen och lämna förslag på vilket/vilka förstörande motmedel som bör ingå i ett VMS (varnare- och motverkanssystem). Beskriv hur förstörande motmedel principiellt bör implementeras i system stridsvagn för att uppnå bästa effekt. Metoden som använts är deskriptiv och till viss del komparativ.

Detta a?r en ja?mfo?rande studie av textfo?rfattarverktyg och dess pa?verkan pa? min skapandeprocess. Mitt syfte var att underso?ka hur skapandeprocessen pa?verkas av olika textfo?rfattartekniker och vilka verktyg jag fa?r mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomfo?rde detta genom att skriva sex la?tar och genom att dokumentera skapandet av dessa fo?r att sedan diskutera verktygens pa?verkan pa? texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textfo?rfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anva?nda som hja?lpmedel fo?r sitt textskapande.Jag har insett att alla verktyg inte a?r optimala i alla avseenden och att jag ga?rna va?ljer verktyg beroende pa? vilken typ av la?t jag a?mnar skriva.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

Att skriva om hur begreppet arbetslag definieras och kommuniceras inom en skolorganisation har varit mycket intressant och lärorikt. Vi har fått se hur ett begrepp har olika definitioner och betydelse för olika människor trots att de tror att de talar om samma sak. Men om man vill se skolan i en kommun i ett helhetsperspektiv så skapar det förvirring om man inte är överens om centrala begrepp i organisationen. Genom att belysa de skillnader och likheter som finns kring syfte, definitioner och kommunikation kring begreppet arbetslag hoppas vi underlätta för alla att nå en samsyn kring detta centrala begrepp. Uppsatsen är en kvalitativ studie i form av tre fokusgruppsintervjuer inom en kommunal skolorganisation, den politiskt beslutande nivån nämnden, förvaltningens styrande nivå och rektorernas verkställande nivå.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete utforskas en la?randeprocess i tonsa?ttningen av ett kortare musikaliskt verk fo?r sa?ng och piano, vilket beskrivs utifra?n ett designteoretiskt la?rande- perspektiv. Studien baseras pa? videoinspelade sja?lvobservationer som pa?ga?tt under 3 ma?naders tid. Analysen av la?randeprocessen sker med hja?lp av designteoretiska be- grepp som la?randets resurser och transformationscykler.

Denna studie riktar sig till den elevdemokrati som enligt skollagen och läroplaner ska finnas i skolverksamheten. Syftet är ta reda på hur pedagogerna arbetar med elevdemokrati på en grundskola i södra Sverige. I olika tidigare studier gällande elevinflytandet visar det sig hur elevinflytandet ofta praktiseras sämre än vad läroplaner och skollag förespråkar. Skolan som undersöks har vid flera tillfällen fått utmärkelsen Bäst i test ? elevdemokrati och elevinflytande i skola.

Uppsatsen syfte är att ta reda på hur genusperspektivet framställs i Liza Marklunds kriminal-roman Sprängaren. Fokus har lagts på karaktärerna Annika Bengtzon och Christina Furhage. Tonvikten ligger främst på Annika. Författaren Liza Marklund och Sprängaren presenteras i inledningen samt syftet och problemprecisering. Därefter följer en kort historik som har sin utgångspunkt i 1800-talet och som löper ända fram till idag.

Jag och tre studenter har tillverkat ett material som utgörs av en flanosaga som är tänkt att användas som grund för samtal kring teknik och genus. Detta är en undersökning som syftar till att ta reda på vad ett antal pedagoger, verksamma inom förskola och förskoleklass, har för tankar och åsikter kring det material vi tillverkat. Fem pedagoger har intervjuats och förutom tankar kring materialet har de även fått berätta om deras verksamheter ? ur tekniksynpunkt och genussynpunkt samt hur de ser på teknik och genus i allmänhet. Pedagogernas resonemang kring teknik och genus ser ungefär lika ut med något undantag.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.Frågeställningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Under de senaste åren har tillsatser i skolmåltiden debatterats väldigt mycket, då många har synpunkter angående livsmedelsval, måltidsmiljö, näringsinnehåll och tillagningsmetoder. Det är kostcheferna som ofta får stå till svars när föräldrar och media har åsikter om maten som serveras i skolan. Livsmedelsverkets Bra mat i skolan är riktlinjer och normer för hur den svenska skolmåltiden kan se ut. De tillsatser som är bedömda av Efsa och godkända av EU, är märkta på livsmedelsprodukten med ett E- nummer.Syftet med denna studie var att undersöka vad tio kostchefer i skolmåltider runt om i Sveriges kommuner har för uppfattningar och tankar om livsmedelstillsatser, samt om det förekommer ett aktivt arbete kring livsmedelstillsatser i dessa kommuner.Studien utfördes genom en kvalitativ intervjumetod för att få fram personliga erfarenheter och tankar hos kostcheferna. Intervjuerna gjordes per telefon och frågorna ställdes efter ett förskrivet frågeformulär och det fanns möjlighet att även ställa följdfrågor.I resultatet presenteras det att flera kostchefer är överens om att många tillsatser är onödiga, men vissa måste finnas.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde då de valde grundskola till sina barn. Syftet var att få mer kunskap angående föräldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte några specifika skolor ut, utan undersökningen är gjord i sydöstra Skåne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptäcka föräldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola. En slutsats som kan dras är att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. Alltså att de såg en chans att komma bort från det som inte fungerade.