Läroböcker är en viktig del i biologiundervisningen. Hur dess innehåll presenteras och formuleras är betydelsefullt då dessa bidrar till att forma allmänhetens syn på biologi och könsskillnader. Syftet är att granska och redogöra för hur djurs beteende som är kopplat till reproduktionen redovisas i naturvetenskapliga läroböcker utifrån ett genusperspektiv. Urvalet består av fyra stycken biologiböcker som används i gymnasial undervisning i Sverige på det naturvetenskapliga programmet. Fokus har legat på de delar i läroböckerna som beskriver sexuell selektion och reproduktion.

Genom webbaserade enkäter har data insamlats för att undersöka huruvida det finns en korrelation med de olika personlighetsdragen inom The Big Five och olika dimensioner av prosocialt beteende. Till detta utformades en enkät genom sammanslagning av Ten Item Personality Inventory (TIPI) och Prosocial Tendency Measure (PTM), där index togs ut för alla olika dimensioner. Respondenter rekryterats genom ett tillgänglighetsurval (N= 79, varav 24 stycken män, M= 39,6 år, SD= 13.6, 55 stycken kvinnor, M= 40.1 år, SD= 13.6 ). Totalt av urvalet var 13,8 procent uppvuxna i en storstad, 28,8 procent uppvuxna i småstad och 57,5 procent inom landsbygd. Inom urvalet hade 10 procent en grundskoleutbildning, 38,8 procent gymnasieutbildning, och 51,3 högskole- eller universitetsutbildning.

Syfte med uppsatsen är att ge en bättre förståelse av vad som menas med begreppet ?annat socialt nedbrytande beteende? i § 3 LVU och visa eventuella skillnader i hur lagstiftningen, domstolar och socialtjänsten använder detta begrepp. Vi har undersökt hur begreppsdefinitionen har utvecklats genom lagstiftningsprocessen och hur den återspeglas i förarbeten, juridisk litteratur, prejudikat och praxis. Uppsatsen är skriven utifrån en juridisk metod. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i Hälsingland och en länsrättsdomare för att ta reda på hur dessa använder begreppet.

Förmågan att hantera stress beror delvis på i vilken utsträckning individen upplever sig ha förmåga att hantera kraven i omgivningen. Syftet med föreliggande studie var dels att undersöka samband och skillnader mellan Typ A-beteende och Känsla av sammanhang (KASAM), dels att undersöka sambanden mellan JAS-skalans faktorer och KASAM-skalans komponenter. En enkätundersökning genomfördes där 72 yrkesverksamma individer i åldrarna 24-63 deltog. Mätinstrumenten bestod av Jenkins Activity Survey (JAS) och Antonovskys KASAM-skala. Resultatet uppvisade ett starkt samband mellan Typ A-beteende och KASAM, dvs.

Krävande beteende bland personer med demenssjukdom är en stor utmaning för personal som arbetar inom äldrevård. Syftet med studien var att beskriva hur krävande beteende hos personer med demenssjukdom påverkade bemötandet de fick av personalen och personalens arbetsklimat. Studien genomfördes med en metod för enkätstudier. Resultatet visade att arbetskamrater är viktiga och att arbetet skulle vara nästan omöjligt att genomföra utan att arbeta i team, där arbetskamraterna ger varandra trygghet och respekt. Resultat visade också att påverkan på arbetstrivsel är stor oavsett arbetsplats och utbildning.

Syftet med arbetet var att belysa omvårdnadspersonalens upplevelser av patienter med självskadande beteende samt vården av dem. Arbetet hade en beskrivande design, 21 sjuksköterskor och skötare/undersköterskor från somatisk och psykiatrisk akutmottagning deltog i arbetet. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i form av tre kategorier som bildades utifrån följande koder. Kategorin ?emotionella problem? bildades utifrån koderna frustration, irritation, sympati, manipulation, vanmakt över onåbara patienter, maktlöshet, oro och beskriver omvårdnadspersonalens upplevelser av patienter med självskadande beteende.

Syftet med denna studie var att få en inblick och förståelse för personalens uppfattningar om och upplevelser av ungdomars aggressiva beteenden som befinner sig på en SiS-institution. Dessutom har personalens bemötande gentemot dessa ungdomar belysts från svaren och resultaten av frågeställningarna. En kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt från hermeneutiken användes för att utföra studien tillsammans med semistrukturerade intervjuer med ett antal respondenter från en SiS-institution. von Wrights (2000) relationella och punktuella perspektiv användes som teoretisk utgångspunkt till studien. Resultatet redovisar att respondenterna uppfattade, upplevde och erfarar att ungdomarna som placeras vid institutionen minst någon gång under vistelsen uppvisar ett aggressivt beteende.

Bakgrund:Företagsförvärvochdessomkringliggandeaktiviteterärettfenomensombeskrivitsienmängdtidigarestudier.M&Aharalltmerkommitattutvecklastillettstrategisktverktygföricke-­?organisktillväxtochmångaföretagharvaltattbildainternafunktionerföratthanteradetta.InomABBfinnsjustensådanfunktion,vilkenbildadesår2000ochsomdärefterkontinuerligtexpanderat.Dennafunktiongenomföraktivtenmängdförvärvårligenochinvesterademellanår2008och2010tvåmiljarderdollarpåförvärvochsammanslagningarvilketleddetill24nyabolaginomkoncernen.Syfte:SyftetmedstudienärattbidramedennärgåendeochexplorativobservationavenfunktioninomABBsomuteslutandesysslarmedattorganiseraochgenomföraM&A.HurorganiserarochgenomförM&A-­?funktionensinaföretagsförvärvochvarförharABBvaltatthaeninternM&A-­?funktionnärforskningenpekarpåattmerpartenavallaförvärvärvärdeförstörandeärdefrågeställningarsomstudienutgårfrån.Avgränsningar:UppsatsenstuderarnärgåendeM&A-­?funktioneninomABB,mengöringajämförelsermedandraföretagvarförhelleringagenerellaslutsatseromhurenM&A-­?funktionorganiseraskandras.Någraslutsatseromhurmycketvärdeförvärvenskaparföraktieägarnakanhellerintedrasdåensådanansatshadekrävtendjupareanalysavettellerfleraförvärvadeföretagochaktiekursenspåverkanavandraomständigheter.Metod:UppsatsenärenkvalitativfallstudiepåABB:sinternaM&A-­?funktion.Uppsatsenhartagitformenavenbådedeskriptivochexplorativansats.DenempiriskastudienbaseraspåfempersonligaintervjuermedpersoneranställdainomABB:sM&A-­?funktioniZürich.Empirinharsedananalyseratsutifråndetframtagnateoretiskaramverketiuppsatsen.Slutsats:ArbetetmedattgenomföraettföretagsförvärvärinomABBorganiseratviaenindelningitreolikafaser;strategi-­?,transaktions-­?ochintegreringsfas.Idetvåinledandefasernafinnsinstitutionaliseradeprocesserochrutinersomförenklarmöjlighetenattbibehålladendynamiskaförmågasombeskrivsilitteraturenochsomenligtförfattarnaansesavgörandeförattkunnavarieramellanrutinmässigtbeteendeochadhoc-­?beteende.Dennaförmågasaknasdockiintegreringsfasensominulägetärstarktutprägladavettadhoc-­?beteende.FörattlyckasmedstrateginattnåtillväxtviaförvärvsåkrävsdetattettföretaghareninternochbeståendeM&A-­?funktionsompåregelbundenbasisgenomförförvärv.DettaförattinomfunktionenlyckasbyggauppdenerfarenhetochtaframderamverksomärnyckelfaktorerförM&A-­?projektensframgång.Förslagpåvidareforskning:FörfattarnatyckerattdetvoreintressantattstuderahurABB:saktieägarvärdeharpåverkatsavalladeförvärvsomgenomförtssedanfunktionensbildandeår2000.IntressantvoreävenattstuderavilkaskillnadersomfinnsmellanABB:sochandraföretagstillvägagångssättunderenförvärvsprocess..

Denna uppsats grundar i en kvalitativ studie om huruvida det finns kulturella skillnader i danskt och svenskt ledarskap. Studien är baserad på sex personliga intervjuer om hur anställda uppfattar sina ledares beteende. För att analysera materialet har en analysmodell utformats med utgångspunkt i Hofstedes teori om individualism/kollektivism samt maktdistans och Scheins teori om ledarens synliga beteende. Analysen påvisar inga tydliga kulturella skillnader mellan danska och svenska ledare, men tendenser tyder på en högre maktdistans samt en något högre grad av individualism i de danska chefernas beteende..

Utgångspunkten för studien ligger i att, efter 1-1,5 år efter de avslutat familjeprogrammet De otroliga åren (the Incredible Years, Webster-Stratton), undersöka och belysa föräldrars upplevelser och erfarenheter av ? om och hur deltagandet i programmet påverkat/förändrat tänkandet kring den egna föräldrarollen? hur deltagandet i programmet påverkat/förändrat deras eget beteende? hur deltagandet i programmet påverkat/förändrat barnens beteende och ? att använda sig av programmets metoder på egen hand.Utifrån en kvalitativ metod intervjuades tio föräldrar som deltagit i och avslutat programmet i Familjemottagningen i Majornas, regi under höst- respektive vårterminen 200X. Under intervjun fick de även fylla i två strukturerade formulär; Eyberg Child behavior Inventory (ECBI), som används för att uppskatta tidiga beteendeproblem och för utvärdering av behandling, samt ytterligare ett formulär som ber föräldrarna uppskatta vilken nytta de haft av programmets metoder/tekniker i sitt samspel med barnen, när det gäller att minska deras ?oönskade? beteende. Analysen av intervjuerna och formulärsvaren visar att de flesta av föräldrarnas, och barnens, beteende påverkas och förändras avsevärt efter deltagandet, och att man oftast lyckas bevara effekterna och de nya beteendemönstren.

Bakgrund: Som lärare i svenska som andraspråk upplever vi att det finns en risk attandraspråkselever inte aktivt tränas i att reflektera. Förmågan att kunnareflektera över det man lär sig, och vidare att försöka förstå hur man lär sig, trorvi är en kunskap som andraspråkseleven inte har råd att klara sig utan. På olikahåll har vi kommit i kontakt med aktivt lärande, ett pedagogiskt förhållningssättsom är upplevelsebaserat och elevaktivt - man lär sig utifrån gemensammaaktiviteter, kring vilka man reflekterar. Stommen i aktivt lärande bygger bl.a. påJohn Deweys klassiska tes ?learning by doing?.

Syftet med denna undersökning är att studera skillnader mellan pojkar och flickors anknytning till signifikanta andra i relation till okonventionellt beteende, utifrån Hirschis kontrollteori (1969). Anknytningen utvecklas tidigt i livet och styrs av hur stor känslighet inför andras ogillande individen har. Den formas av föräldrars tillrättavisning, kommunikation och övervakning av barnet. Okonventionellt beteende innefattar i denna undersökning ett sammanslaget mått på våldsbrott, egendomsbrott, stöldbrott, skadegörelse och drogrelaterat beteende men även skolk, mobbing och rökning. Samplet består av 407 flickor och 440 pojkar mellan 15-16 år.

Man kan inte säga att en konflikt mellan religiösa elever och sekulariserade är svårare än en vanlig konflikt. En konflikt är en konflikt som alltid måste lösas. Religionen är en ingrediens i konflikten. Ofta ligger svårigheten i att avgöra om det är en kulturell eller en religiös konflikt..

Följande studie analyserar utdelningspolitiken hos familjeföretag under åren 2004-2014. Studien är uppdelad i två steg. Första steget syftar till att svara på frågan om familjeföretag har en högre utdelningsnivå än icke-familjeföretag. Steg två undersöker huruvida ett aktivt ägande påverkar utdelningarna hos familjeföretag. Studien baseras på en totalundersökning av företag som under våren 2015 var noterade på Nasdaq OMX Stockholms Large-, Mid- och Small-Cap.

Denna uppsatts handlar om elever som visar ett explosivt beteende d.v.s. de elever som helt enkelt saknar spärrar när de blir upprörda på grund av olika anledningar. Syftet med studien var att skapa en fördjupad kunskap om vilka strategier som de erfarna pedagogerna har stött på under sin yrkesverksamma tid och undersöka hur de fungerar. De forskningsfrågor jag kommer att söka svar på handlar om förhållningsättet hos pedagoger, som arbetar med elever som visar ett explosivt beteende i skolan. Studien bygger på intervjuer med tretton yrkeserfarna pedagoger som har kommit i kontakt med elever som visar ett explosivt beteende.