Syfte och frågeställningarSyftet var att undersöka förekomsten av övervikt samt om det fanns något samband mellan övervikt och fysisk Aktivitet hos elever i år 6 och år 9. Vidare var syftet att studera eventuella skillnader mellan elever i år 6 och år 9.MetodStudien är kvantitativ och grundar sig på ett enkätformulär som delats ut till elever i år 6 och år 9 på 8 skolor i Stockholmsområdet. Enkätsvaren har behandlats i statistikprogrammet SPSS. Signifikansnivån i denna studie är p<0,05. I studien har 122 enkäter ingått.ResultatDet finns ett statistiskt säkerställt samband mellan övervikt och graden av fysisk Aktivitet i år 6 men inte i år 9.

SammanfattningSyfteAaron Antonovsky, medicinsk sociolog, beskriver känsla av sammanhang, KASAM, i vilken utsträckning vi uppfattar tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull. Detta menar han har stor betydelse för hur vi klarar påfrestningar i livet och därmed upprätthåller hälsa.Studien undersöker om det finns ett samband mellan antal timmars utövande av fysisk Aktivitet och grad av KASAM hos personalen på en skola.  Metod Studien gjordes som en kvantitativ fallstudie på en skola i södra Norrland. Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM - 13) användes för att mäta personalen KASAM. Ytterligare en enkät användes där personalen fick besvara antal timmar fysisk Aktivitet de utövande per vecka, sysselsättning på skolan, ålder, kön och civilstånd. Urvalet gjordes utifrån bekvämlighetsprincipen.

Barn blir allt mer stillasittande och som ett led i detta försämras deras hälsa. Då de vistas största delen av dagen i skolan, är skolan en betydande arena för att främja barns hälsa samt uppmuntra dem till fysisk Aktivitet. 2003 infördes tillägget i Lpo94, om att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk Aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Studiens syfte var därför att undersöka om fyra pedagoger följer tillägget. Delsyfte var att ta reda på deras uppfattning om huruvida de följer läroplanstillägget.

Alzheimers sjukdom är vanlig sjukdom i Sverige och övriga världen där symptombilden har en negativ inverkan på personens livssituation. Syftet med studien var att belysa vilka positiva effekter fysisk Aktivitet har hos patienter med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och var grundad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet indelades i tre huvudkategorier, påverkan på sinnesstämning, förbättrade kognitiva funktioner och förbättrad fysisk förmåga. Genom att utöva fysisk Aktivitet förbättrades sinnesstämningen hos patienterna vilket visade sig genom att de blev mindre rastlösa, agiterade och oroliga.

Fysisk Aktivitet hos äldre är viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprätthålla självständighet och en bra livskvalitet. Fysisk Aktivitet går att mäta med instrument, såsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska Aktiviteten är korrelerad med den fysiska funktionsförmågan och om fysisk Aktivitet bestämd med accelerometri går att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelåldern 80 år (62-94) och 13 var män med medelåldern 82 år (73-94).

Många människor lever idag i en miljö som uppmuntrar till stillasittande (inAktivitet) och som motverkar fysisk Aktivitet vilket föranleder till att friskvårdsinterventioner behöver göras. Mot den bakgrunden var syftet att undersöka vad som är drivkraften till att utöva fysisk Aktivitet hos anställda i Lunds kommun, samt anledningar till varför fysisk Aktivitet inte utövas med tanke på det friskvårdserbjudande som finns att tillgå för de anställda. Populationen var N=229 med en svarsfrekvens på 62 %. Metoden var enkätundersökning med hög andel fasta svarsalternativ. Analysverktyget var SPSS och de analyser som användes för att ta fram den deskriptiva statistiken var crosstabulationer.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vad pedagogerna anser om fysisk Aktivitet som hjälpmedel vid elevernas långsiktiga inlärning. Forskningsbakgrunden belyser bland annat delar av hjärnans utveckling, inlärning samt fysisk Aktivitet i skolan. Metoden som användes i genomförandet av undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Sex stycken pedagoger med olika utbildningar och från olika arbetsplatser har intervjuats. Resultaten av undersökningen visar att de flesta pedagogerna använder sig av fysisk Aktivitet för att underlätta den långsiktiga inlärningen hos eleverna.

Forskning har visat att fysisk Aktivitet ger en bättre prognos för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Den beskrivs också ha betydelse för symtomlindring vid cytostatikarelaterade biverkningar, vilket i sin tur leder till ökad livskvalité hos dessa kvinnor. Det har även framkommit i studier att det råder brister inom sjukvården vad gäller att förmedla sådan information. Som ett första steg behövs en kartläggning av den fysiska Aktiviteten hos kvinnor med bröstcancer, deras Aktivitetsvanor och vilken betydelse fysisk Aktivitet har för dem under pågående cytostatikabehandling. Denna studie genomfördes som en tvärsnittstudie med syftet att beskriva fysisk Aktivitet hos kvinnor med bröstcancer som genomgår adjuvant cytostatikabehandling.

Depression är en av vår tids vanligaste folksjukdomar, trots det söker bara hälften av alla drabbade vård. Ett sätt att nå ut till fler är genom internetbaserade behandlingsmetoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekten av fyra behandlarunderstödda internetadministrerade behandlingar vid mild till måttlig depression. Två av behandlingarna bygger på fysisk Aktivitet och två på beteendeaktivering. Inom varje betingelse har rationalen manipulerats.

Vad som motiverar ungdomar till fysisk Aktivitet i skolan kan variera på grund av flera olika faktorer. Är det lektionsinnehållet, läraren, föräldrarna, betygen eller kompisarna som bestämmer om eleverna är fysiskt aktiva eller inte? Den här studien undersöker vad som motiverar både de aktiva och inaktiva eleverna till fysisk Aktivitet i skolan samt hur lärare arbetar för att motivera sina elever. Undersökningsmetoderna i studien har varit både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig på 49 ifyllda enkäter av både killar och tjejer från grundskolans senare år samt tre intervjuer med behöriga lärare inom ämnet Idrott och hälsa. Studien visar att ungdomar motiveras till fysisk Aktivitet i skolan mest för att det är roligt, de mår bra av det och för betygen. De inaktiva ungdomarna motiveras till fysisk Aktivitet i skolan om de får mer möjlighet att påverka lektionsinnehållet och ett varierat utbud av Aktiviteter.

Syftet med denna studie var att göra en kartläggning av ungdomars motiv till deltagande respektive icke deltagande i projektet Idrottslyftet och annan organiserad respektive icke-organiserad fysisk Aktivitet. Ett pilotprojekt med Idrottslyftet - som har till syfte att få fler barn och ungdomar att börja idrotta och få fler att idrotta längre upp i åldrarna -genomfördes på elprogrammet vid en gymnasieskola. En enkätstudie genomfördes för att få fram svar på frågor som varför ungdomarna är fysiskt aktiva, vilka motiv som finns för att hoppa av och att sluta vara fysiskt aktiv i någon form av organiserad fysisk Aktivitet och hur de ser på sin hälsa. Resultatet visade att två tredjedelar av eleverna deltog i projektet och en tredjedel deltog inte. De elever som deltog i projektet var mer fysiskt aktiva på sin fritid.

Cartner, Annette & Johansson, Sanna (2012), Pedagogernas förhållningsätt till fysisk Aktivitet och grovmotorik i förskolan. Lärarutbildningen: Malmö högskola Vi är två blivande förskollärare som läser sista terminen på Lärarutbildningen på Malmö högskola. Vi fick vårt intresse för motorik och fysisk Aktivitet när vi läste sidoämnet Lek, rörelse och hälsa 1, 15hp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar för att stimulera barnens grovmotorik och rörelse i förskolan. Vi utgår från följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna med fysisk Aktivitet och grovmotorik i förskolan? Hur talar pedagogerna om den fysiska Aktiviteten och grovmotoriken i förskolan? Vi diskuterar relevant forskning kring rörelsen och motoriken.

Bakgrund: Det sker en ökning i västvärlden av gravida kvinnor som är överviktiga eller lider av fetma. Närmare 40 procent av de gravida i Sverige är överviktiga och drygt 10 procent är feta. Så många som en tredjedel av gravida kvinnor klassas som fysiskt inaktiva. Detta gör området folkhälsovetenskapligt relevant då fysisk inAktivitet och övervikt har samband med flera folksjukdomar. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur fysisk Aktivitet främjas hos gravida kvinnor.

Ny teknik och utglesning av stæder har inneburit att mænniskor inte rør på sig tillræckligt. Den stillasittande livsstilen medfør høga samhælleliga kostnader, samt en rad hælsoproblem såsom hjært- och kærlsjukdomar, diabetes, høgt blodtryck, cancer, stress, samt øvervikt och fetma. En av de høgt prioriterade folkhælsouppgifterna i samhællet ær att bryta ner den stillasittande livsstilen hos befolkningen, och att se till att fysisk Aktivitet blir en del av vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersøka den byggda miljøns påverkan på fysisk Aktivitet i dagligt liv. Studien ær baserad på nio internationellt publicerade vetenskapliga artiklar, som annalyserats med en kvalitativt manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: egenskaper inom den byggda miljøn, behovet av externa faktorer och individuella førutsættningar. Konklusion av denna litteraturstudie: korta avstånd mellan bostad och service/affærer eller arbetsplats, god tillgång till gång- och cykelbanor, att området kænns tryggt och sækert samt estetiskt tilltalande; allt detta fræmjar fysisk Aktivitet i vardagen.

Syftet med denna studie var att beskriva äldre personers erfarenheter av Aktivitet på särskilt boende. Undersökningsgruppen bestod av åtta äldre personer som bodde på särskilt boende. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?Fysik förmåga en väsentlig faktor för Aktivitetsengagemanget?, ?Personlig vård och måltider ger struktur åt dagen?, ?Anordnade Aktiviteter passar inte alla? och ?Begränsade sociala kontakter mellan de boende ökar betydelsen av anhöriga och vänner i sociala Aktiviteter?.