Syftet med denna forskningsöversikt var att med the Model of Human Occupation som analysredskap undersöka hur arbetsterapeuter tillvaratar Aktivitetsmönster hos individer med Alzheimers sjukdom, för främjandet av Aktivitet. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys. Genom elektronisk och manuell sökning har nio vetenskapliga studier inkluderats i forskningsöversikten. Materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Analysen utgick från bärande begrepp inom the Model of Human Occupation och resulterade i fem kategorier: patientens delaktighet i valet av Aktivitet, etablerade vanor guidar i Aktivitet, miljön plockar fram färdigheter, en stödjande miljö, hjälp till självhjälp och stöd från andra.

Bakgrund: Idag är det allmänt känt att fysisk Aktivitet är bra för vår hälsa. Regelbunden fysisk Aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och förtidig död. Många länder har rekommendationer för minsta nivå av fysisk Aktivitet. Dessa rekommendationer baserar sig på forskning om nivåer av fysisk Aktivitet i förhållande till hälsovinster. Det finn stora skillnader i den fysiska Aktivitetsnivån hos olika grupper i samhället.

Bakgrund: Ökad stress hos unga genom allt högre prestationskrav från skola och omgivning leder till allt mer ohälsa. Samtidigt minskar fysisk Aktivitet drastiskt hos unga i allt lägre åldrar. Fysisk inAktivitet kan leda till många negativa effekter på hälsan.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur fysisk Aktivitet inverkar på elevers skolprestation.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes för insamling av aktuell forskning inom området för fysisk Aktivitets inverkan på skolprestationer. Litteratursökningen utfördes i databasen PubMed. Till studien valdes 18 artiklar med fokus på elever i åldrarna 13-18 år.

Syftet med examensarbete var att belysa kosten och den fysiska Aktivitetens betydelse för eleverna samt att beskriva vilka förutsättningar som en högstadieskola och en gymnasieskola skapar för elevernas kostvanor och fysisk Aktivitet. En kvalitativ undersökning har legat till grund för våra resultat och då i form av intervjuer. Informanterna var åtta till antalet och vi såg dem som nyckelpersoner inom ovanstående områden på de respektive skolorna. Resultatet av undersökningen visade att det i dagsläget fanns ett litet samarbete mellan personalen och mellan ämnena, detta skulle med fördel kunna utökas för att skapa goda förutsättningar för att eleverna ska få goda kostvanor och utöva daglig fysisk Aktivitet. Högstadieskolan skapade bättre förutsättningar i nuläget än gymnasieskolan för fysisk Aktivitet.

Fysisk Aktivitet har stora hälsovinster för alla men speciellt för de som är drabbade av psykisk ohälsa. Vilken typ av fysisk Aktivitet som vederbörande utövar har ingen betydelse utan det viktiga är regelbundenheten, gärna varje dag minst 30 minuter. I uppsatsen har vi utgått från patienter med tre psykiska sjukdomar, bipolär sjukdom, depression och schizofreni. Någon gång refererar vi till samtliga ovanstående sjukdomar och benämner då dessa för psykisk ohälsa under resultat och diskussion. Sjuksköterskan har en viktig funktion att stödja dessa patienter till ett hälsosammare liv med träning, exempelvis genom motiverande samtal (MI) och fysisk Aktivitet på recept, (FAR).

Syftet med studien var att beskriva de faktorer som motiverar skolelever till fysisk Aktivitet, samt motiverar dem att välja fysisk Aktivitet alternativt ett teoretiskt skolämne, under elevens fria val i skolan. Studien var kvalitativ och data samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer på den utvalda skolan, för att få en djupare förståelse för informanternas tankar, värderingar och vad som verkligen motiverade dem till deras val av ämne/Aktivitet. Vid analysen framkom olika faktorer som motiverade ungdomar till fysisk Aktivitet och valet till elevens val. Utifrån det bearbetade datamaterialet skapades tre kategorier som svarade på studiens syfte. Studien visade att de flesta elever blev påverkade av sina föräldrar redan i tidig ålder till att bli fysisk aktiva, men också kompisar och upplevelse av glädje i samband med utövandet av fysisk Aktivitet spelade stor roll.

BakgrundRegelbunden fysisk Aktivitet påverkar kroppens alla vävnader och flera studier visar ett samband mellan ökad fysisk Aktivitet och minskad sjuklighet och förtidig död. Omkring 60 procent av den vuxna befolkningen i världen inte anses vara tillräckligt fysiskt aktiva för att upprätthålla en god hälsa. Fysisk inAktivitet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige då 42 procent av männen och 46 procent av kvinnorna inte anses vara tillräckligt fysiskt aktiva. Flera målområden i folkhälsopolitiken syftar till att ha mer hälsofrämjande insatser i samhället genom bland annat att öka den fysiska Aktiviteten i befolkningen. Fysisk Aktivitet är en evidensbaserad behandling av flera kroniska sjukdomar och är känd för att vara den mest effektiva som samtidigt medför få biverkningar eller risker.

SAMMANFATTNINGBakgrundPsykisk ohälsa är en av vår tids stora folksjukdomar som drabbar inte minst de äldre då åldrandet innebär både biologiska, psykologiska och sociala förändringar i livet. Tidigare studier visar att fysisk Aktivitet har en positiv inverkan på den psykiska hälsan hos den äldre människan. Förklaringarna till detta är många, allt från att det motverkar ålderns sjukdomar till att det hjälper människan att hantera stress. Aktivitetsteorin är en vedertagen teori som belyser detta positiva samband. Trots detta finns det både inre och yttre hinder mot att den äldre människan är fysiskt aktiv.SyfteSyftet var att beskriva fysiska Aktiviteters påverkan på den psykiska hälsan hos den äldre människan.MetodStudien var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur fysisk Aktivitet påverkar individer med diagnosen fibromyalgi när det gäller upplevelsen av smärtsymptom, upplevelsen av sin förmåga att utföra vardagliga Aktiviteter samt upplevelsen av deras humör. Studiens frågeställningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk Aktivitet kan påverka deras;Smärtsymptom Förmåga att utföra vardagliga Aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes på telefonintervjuer med sju kvinnor som alla är medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frågor ställdes till intervjupersonerna. Frågorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin åsikt. Kriterier för att ställa upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst två år och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femårsperiod.

Bakgrund: Det största folkhälsoproblemet som ses i vår tid är fysisk inAktivitet, det finns kunskap om att motion och hälsa hänger samman. En allmän rekommendation råder 30 minuter medelhård fysik Aktivitet per dag för vuxna och för barn 60 minuter. Det är viktigt att vara fysiskt aktiv i tidig ålder för att förebygga sjukdomar som kan ha sitt ursprung i barndomen. Övervikt är ett stort hälsoproblem, vilket kan leda till följdsjukdomar så som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar. Benskörhet ger ökad risk för frakturer och symtom uppkommer vanligtvis inte förrän frakturen uppkommit.

Stadsförtätning är dagens rådande planeringsideal, städer ska växa inåt och fler funktioner och människor ska rymmas på en mindre yta. Detta har fått konsekvenser för stadens utemiljö, då förtätning ofta har skett på bekostnad av det offentliga rummet. Det ställer krav på en kvalitativ utemiljö. Men hur kan utemiljön planeras för att främja det sociala livet i det offentliga rummet? Det är bakgrunden till denna kandidatuppsats vars syfte är att öka förståelsen för hur landskapsarkitekter kan planera för socialt kvalitativa platser på en begränsad yta.

AbstractEtt av Sveriges största samhällsproblem idag är narkotikamissbruket där dödligheten är högre än hos övriga befolkningen. Det är allvarligt problem då debutåldern är låg samt att ungdomar, framförallt unga män, i gymnasieåldern är en överrepresenterad grupp när det kommer till fullbordat missbruk. En av de många aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling är de olika behandlingshem som finns där majoriteten använder sig av fysisk Aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sådan typ av behandling. Syftet med studien är att undersöka hur behandlingshemmet använder sig av fysisk Aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser på fysisk Aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod.

WHO har tagit fram riktlinjer gällande fysisk Aktivitet för att motverka fysisk inAktivitet. Fysisk Aktivitet kan innehålla kondition, koordination och styrka i olika former. Har man någon form av fysisk, utvecklingsmässig eller intellektuell funktionsnedsättning bör WHO:s riktlinjer gällande fysisk Aktivitet följas i största möjliga mån. I Polen, liksom i Sverige har varje individ rätt till utbildning. I Polen har alla individer skolplikt till 18 års ålder.

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska Aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska Aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk Aktivitet varje dag.

Bakgrund: Sambandet mellan fysisk Aktivitet och psykisk hälsa har under senare åren studerats allt oftare.  Fysisk Aktivitet kan förebygga olika sjukdomstillstånd och många rapporter stöder att motion är bra för människan. För att kroppen ska fungera optimalt behövs fysisk Aktivitet. Stillasittande yrken och dålig motion är vardag för många. Folk verkar bli ohälsosammare tidigare och fysisk Aktivitet skulle kunna vara en del av en lösning i en hälsosammare livsstil. Det finns ett samband med träning och bättre hälsa och förmåga .