Bakgrund: Trots all forskning och kunskap om vikten av fysisk Aktivitet ökar livsstilrelaterade sjukdomar. WHO (Världshälsoorganisationen) har klassificerat fysisk inAktivitet som en av fyra ohälsosamma levnadsvanor som vid minimering kan förebygga sjukdom och för tidig död. Fysisk Aktivitet på recept (FaR) inkluderar hälsofrämjande hälso- och sjukvård och ökad fysisk Aktivitet som är två av Sveriges elva folkhälsomål. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur fysisk Aktivitet på recept påverkar den fysiska Aktivitetsnivån. Metod: En litteraturstudie gjordes och sökning utfördes i LibHub och Academic Search Elite av artiklar publicerade mellan 2005 och 2012.

Fysisk inAktivitet har idag blivit en riskfaktor för att utveckla diabetes typ 2. I diabetessjuksköterskans arbete ingår samtal om livsstilsförändringar gällande bland annat fysisk Aktivitet, vilket kan innebära att Fysisk Aktivitet på recept (FaR) skrivs som behandling av diabetes typ 2. Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av att ha fått FaR vid behandling av diabetes typ 2. Patienterna utgjordes av fyra kvinnor och fyra män med diabetes typ 2 som hade fått FaR efter maj 2007. Studien var en kvalitativ intervjustudie.

I studiens bakgrund säger forskning att fysisk Aktivitet är en förutsättning för god hälsa i samhället och på grund av det blir begreppet motivation automatiskt betydelsefullt. Vill samhället satsa på fysisk Aktivitet och öka folkhälsan behöver individer motiveras på ett rättvist sätt. Syftet med studien var att få förståelse i vad det är som motiverar fysiskt aktiva medarbetare på Saab i Linköping till att vara fysiskt aktiva, men framförallt förstå varför de är motiverade. För att besvara syftet användes Saab i Linköping som arena då de historiskt sätt haft ett aktivt hälsoarbete. En kvalitativ intervjustudie användes som metod för studien, med ett riktat urval till fysiskt aktiva medarbetare.

Övervikt och fetma är idag ett stort problem i Sverige och kan leda till en rad hälsorelaterade sjukdomar. En av anledningarna är att människor idag lever ett alldeles för stillasittande liv. För att minska riskerna att drabbas av välfärdssjukdomar har fysisk Aktivitet visat sig vara en bra metod. Fysisk Aktivitet tillsammans med en god kosthållning kan ytterligare förstärka chanserna till att upprätthålla en god hälsa.För att komma tillrätta med problemet i Sverige så har folkhälsan fått en tydlig roll i samhällspolitiken. Tydliga mål om hur arbetet med den svenska folkhälsan ska förbättras har utformats.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att genom en litteraturgranskning undersöka om ökad fysisk Aktivitet har något samband med inlärningen och skolprestationerna hos barn i åldrarna 6-12 år. Metod: Litteratursökningen i databaserna CINAHL och Academic Search Elite resulterade i 15 artiklar som publicerats de senaste fem åren. Artiklarna har kvalitetsgranskats och därefter sammanställts. Resultat: Fysisk Aktivitet i samband med inlärning har i ett flertal studier visat sig leda till positiva resultat genom snabbare svarstid, noggrannhet och uppmärksamhet. Barnen som deltog i aeroba Aktiviteter blev mer uthålliga och kunde behålla fokus längre vid de kognitiva testerna.

Barn blir allt mer stillasittande och som ett led i detta försämras deras hälsa. Då de vistas största delen av dagen i skolan, är skolan en betydande arena för att främja barns hälsa samt uppmuntra dem till fysisk Aktivitet. 2003 infördes tillägget i Lpo94, om att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk Aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Studiens syfte var därför att undersöka om fyra pedagoger följer tillägget. Delsyfte var att ta reda på deras uppfattning om huruvida de följer läroplanstillägget.

Fysisk Aktivitet på recept har uppmärksammats mer och mer under senare år i Sverige. Hittills har man inte funnit ett sätt att implementera det på utan olika modeller har vuxit fram lokalt. Eftersom det är en relativt ny företeelse har man inte hunnit utvärdera i någon större utsträckning. För att få följsamhet till fysisk Aktivitet på recept krävs att patienten har motivation och kunskap att genomföra det. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka hur fysisk Aktivitet på recept fungerar och på vilket sätt jag som sjuksköterska kan använda mig av det för att patienten ska anta en aktivare livsstil i framtiden.

Bakgrund: Fysisk Aktivitet bidrar till ökad livslängd och höjd livskvalitet, och spelar en viktig roll för äldre personer när det gäller att behålla sin hälsa. Det fanns ett flertal barriärer mot att kunna vara fysiskt aktiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemtjänstpersonalens uppfattning om äldres personers barriärer mot och möjligheter till att vara fysisk Aktivitet ? en intervjustudie. Metod: Kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med personal i hemtjänsten.

Bakgrund: En god hälsa kräver ett psykiskt så väl som fysiskt välbefinnande. De goda fysiologiska effekterna av fysisk Aktivitet har länge uppmärksammats och ny forskning pekar även på flertalet psykologiska vinster. Det är dessutom allmänt känt att en stillasittande livsstil kan leda till en rad olika sjukdomar och försämrat hälsotillstånd. Patienter med psykisk ohälsa som vårdas under tvång har begränsade möjligheter till Aktivitet och ett minskat självbestämmande gällande upprätthållandet av en god fysisk hälsostatus.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksamma sjuksköterskors erfarenheter av fysisk Aktivitet för patienter som vårdas inom psykiatrisk tvångsvård. Metod: Designen var en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om pedagoger känner till ändringen i skollagen år 2003, som innebär att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk Aktivitet inom ramen för skoldagen. Vi vill också undersöka om pedagogerna lever upp till detta mål och hur de i så fall använder sig utav fysisk Aktivitet under skoldagen.Våra frågeställningar är följande:? Vad gör pedagoger för konkreta fysiska Aktiviteter med eleverna?? Hur lever pedagoger upp till läroplanen och elevers behov av fysisk Aktivitet under skoldagen?? Ser vi några skillnader eller likheter mellan två kommuner, Eksjö och Hjo?För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en enkätstudie bland pedagoger som arbetar i skolan, från förskoleklass och upp till årskurs sex i kommunerna Eksjö och Hjo.Resultatet av studien visar på att pedagoger i båda kommunerna använder sig av fysisk Aktivitet trots att inte alla känner till ändringen i skollagen. Vid de kortare avbrotten som varar mellan fem till tio minuter sker oftast den fysiska Aktiviteten inomhus. Vid de längre avbrotten, cirka 30 minuter, erbjuder pedagogerna den fysiska Aktiviteten utomhus.

För att bibehålla en god hälsa under hela livet är fysisk Aktivitet av stor betydelse. Tidigarestudier har visat att den fysiska Aktivitetsnivån är låg bland unga kvinnor med annan kulturellbakgrund än svensk, men orsakerna är emellertid relativt okända. Syftet med studien var attbelysa förutsättningar för unga kvinnor med annan kulturell bakgrund än svensk att utövafysisk Aktivitet i skolan och på fritiden, samt att söka förklaringar till upplevda möjligheteroch hinder som kan ligga till grund för fortsatt hälsofrämjande arbete riktat till målgruppen.Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med åtta unga kvinnor som alla hade enannan kulturell bakgrund än svensk, där en fokusgruppintervju och fyra individuellaintervjuer genomfördes. Resultatet, genom kvalitativ innehållsanalys, visade till största del dehinder för utövande av fysisk Aktivitet som de unga kvinnorna upplevde. De hinder sombelystes var bland annat kulturella faktorer, utanförskap, informationsbrist och ointresse förfysisk Aktivitet, vilka främst var kopplade till skolans lektioner i Idrott och Hälsa men även tillfysisk Aktivitet på fritiden.

I samhället talas det idag mycket om överviktiga barn och dåliga betyg. Dagens barn och ungdomar blir allt mer stillasittande samtidigt som kommunikationsteknologin växer och tar över deras fritid. Eftersom dessa barn och ungdomar spenderar största delen av sin barndom i skolan kan vi som lärare göra något åt denna fysiska inAktivitet. Men vad kan vi göra när timmarna för idrott minskar? Vi valde att göra vår studie om ökad fysisk Aktivitet i skolan på grund av vårt intresse för idrott och för att vi utbildar oss till lärare.

Undersökningen söker efter dramapedagogiska metoder som kan användas i en allmän estetisk fostran. Först undersöks begreppet estetisk fostran med fokusgrupper som metod. Fokussamtalen tolkas med hjälp av Reads (1956) tankar om estetik indelad i tre olika Aktiviteter: Självuttryckets Aktivitet, Iakttagandets Aktivitet och Uppskattningens Aktivitet. Undersökningens framåtsyftande syfte bygger på flera forskares (Lindgren 2006 m.fl.) uppfattningar om estetikbegreppets glidning från ett mediespecifikt perspektiv, det vill säga en estetik som har med konstnärlig Aktivitet att göra, till ett medieneutralt perspektiv, alltså en estetik som inte har med konstnärlig Aktivitet att göra. Resultatet tolkas och analyseras alltså utifrån ett medieneutralt perspektiv.

Studien behandlar hur individers uppfattningar formuleras kring fysisk Aktivitet jämfört med sunda kostvanor, en kunskap som är en viktig byggsten inom det tvärvetenskapliga området Kost och friskvård. Dessa livsstilsfaktorer, som ingår som förändringsmål i den svenska folkhälsopolitiken och som har en stor betydelse för hälsan och förebyggande av välfärdssjukdomar, kan i hög grad påverkas av individen själv. Den fysiska Aktiviteten avtar med åldern och därför behövs förebyggande insatser för att minska den fysiska inAktiviteten hos vuxna. Pensioneringen är ett avgörande skede och därför är individer 45-64 år en viktig grupp att påverka. Studien fokuserade därför på denna åldersgrupps uppfattningar inklusive en analys av drivkrafterna för ett förändrat beteende vad avsåg ökad fysisk Aktivitet.Fokusgruppsintervjuer användes som metod.Resultatet visade på en bred och nyanserad bild av uppfattningar.

Att utföra fysisk Aktivitet har funnits sedan långt bak i tiden. Motiven till varför har varit varierade beroende på tidsepok och motionär.Därför var syftet med den här undersökningen att ta reda på vad det är som motiverar elever i årskurs 8 till att utföra fysisk Aktivitet på fritiden. Förutom att undersöka vilka motiven var ville vi även se om det förekom några skillnader mellan flickor och pojkar. Resultatet framtogs genom en kvantitativ metod som bestod enkätundersökning. Resultatet av undersökningen blev att pojkarnas svar var det som överraskade oss genom att ange roligt som det allra främsta motivet för att utföra fysisk Aktivitet på fritiden medan flickorna överaskade oss med att i större skala än pojkarna ange prestation som motiv.