SyfteSyftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan motorisk färdighet ochmängd fysisk aktivitet av olika intensiteter hos barn med diagnosen ADHD.Frågeställningar1. Hur många barn med ADHD har motoriska nedsättningar utifrån Movement ABC?2. Hur många barn med ADHD når upp till de Nordiska rekommendationerna för fysiskaktivitet?3.

Det har konstaterats att i skolor där många elever har utländsk bakgrund är uppfyllelsen av skolans kunskapsmål låg. Ofta förklarar man detta faktum med att eleverna har bristande kunskaper i svenska. Genom min undersök-ning ville jag ta reda på om det var hela förklaringen. För att stödja elever-nas möjligheter att nå skolans mål pågår språksatsningar i Göteborg, där åtta skolor har fått förstärkta resurser i form av flerspråkig personal. Efter-som denna skolpersonal är indelad i team och arbetar i lokala projekt, såg jag en möjlighet att få insyn i hur samarbetsinriktade arbetsformer kan för-bättra villkoren för nyanlända elevers språkutveckling.

BakgrundIdrottsundervisningen i Sverige har genomgått stora förändringar under den tid det funnits i skolan. Det är idag ett populärt ämne bland eleverna på mellanstadiet. Det finns dock elever som inte känner att ämnet är vidare intressant. De verkar sakna motivation för ämnet. Hur undervisningen ser ut, vad den innehåller för aktiviteter och vad eleverna gör på fritiden, kan vara avgörande för elevernas motivation.SyfteSyftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om mellanstadieelevers motivation till och syn på ämnet idrott och hälsa.

Beskrivning: PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUT SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER EN KVALITATIV STUDIE MARIE BECKER Becker, M. Palliativ vård i livets slut Sjuksköterskors erfarenheter. En kvalitativ studie. Examensarbete i Omvårdnad- magisteruppsats 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2007 Enligt SOU 2001:6 innebär palliativ vård en aktiv helhetsvård i ett skede när patienten inte längre svarar på botande behandling och när kontroll och lindring av smärta och andra symtom är av största vikt liksom beaktande av olika problem såsom psykologiska, sociala och existentiella.

AbstractDenna uppsats handlar om hur community radiostationerna Mega FM och Radio Wa i norra Uganda arbetar med fredsjournalistik. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för relationen mellan community radio och fredsjournalistik. Det är inte bara relevant för journalistikvetenskapen, utan även för alla som är intresserade av utveckling och freds- och säkerhetsfrågor i konfliktområden.  Hur ser det fredsjournalistiska arbetet ut i praktiken på community radiostationerna Mega FM och Radio Wa? Vilka förutsättningar är nödvändiga, enligt Mega FM och Radio Wa, för att skapa ett generellt freds- och försoningsrelaterat radioprogram? Vilka svårigheter finns för att lyckas genomföra ett fredsjournalistiskt arbete, enligt Mega FM och Radio Wa? Frågeställningarna har besvarats genom kvalitativa informantintervjuer med radiojournalister i Gulu och Lira, och observationer. Det teoretiska ramverket inkluderar fredsforskning, utvecklingskommunikation, deltagande kommunikation, teorier om community radio och fredsjournalistik.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Många elever i de svenska skolorna har svenska som andraspråk och har mer eller mindre knapphändiga kunskaper i svenska och därmed svårt att kommunicera. En del är nyanlända och kan inte kommunicera alls på det nya språket. En väg ut ur dilemmat är att hitta andra sätt att uttrycka sig och kommunicera på.Uppsatsen undersöker möjligheter till att ge dessa elever de bästa förutsättningarna för en positiv språkutveckling genom undervisning i ett utvidgat språk- och textbegreppsperspektiv. En konstnärlig process i fråga om skapande är en av utvecklingsvägarna.Frågeställningen berör integration mellan bild och svenska som andraspråk som pedagogisk metod.Eleverna måste få lära sig att använda nya redskap och synsätt för att tillgodogöra sig aktuell kunskap. Det är viktigt att tänka sig språkutveckling i ett utvidgat språkbegrepp och integration mellan ämnen är ett sätt att sätta fokus på kunskap ur flera perspektiv.Resultatet tar upp undervisningens utformning, vad som händer vid en integration, vad den leder till och hur eleverna reagerar på det.Integration mellan bild och svenska som andraspråk har positiva effekter.

Titel: Synonym till ordet kryptisk: jag fattar ingentingFörfattare: Denise LindqvistUppdragsgivare: SkatteverketKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. JMG: Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Marie GrusellAntal ord: 13.373Syfte: Att undersöka hur privatpersoner förhåller sig till information, kommunikation och dekommunikationsverktyg som Skatteverket tillhandahåller.Metod: Kvalitativ studie av semistrukturerad karaktär.Material: Analys baserad på tio stycken privatpersoner i åldrarna 20-67 år från Göteborg.Huvudresultat: Studien visar att informationsbehovet hos målgruppen uppstår inför nya situationerkring skattefrågor. Vidare visar studien att informationsbehovet är minst lika stort även om de hartidigare kunskaper och erfarenheter kring en situation. Det grundar sig i rädslan för att göra fel och man dubbelkontrollerar gärna att man inte har missförstått något för att inte stöta sig med Skatteverket. Studien visar också att det är en aktiv målgrupp som är intresserade av information, men att de upplever att informationen är alltför allmän och således otillräcklig för att kunna stilla deras informationsbehov.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vilka stressorer som fo?rekommer hos projektledare i interna fo?ra?ndringsprojekt. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vilka former av ka?nslo- och problemfokuserad coping som projektledare anva?nder i interna fo?ra?ndringsprojekt inom vinstdrivande organisationer.Utifra?n den teoretiska bakgrunden om att fo?ra?ndringsprojekt a?r komplexa, kra?ver prioriteringar av resurser och dessutom ofta mo?ter motsta?nd, identifierades fem olika problemomra?den inom interna fo?ra?ndringsprojekt. En kvalitativ metod anva?ndes fo?r att besvara uppsatsens syfte, da?rsemistrukturerade intervjuer med sex respondenter a?gde rum pa? olika vinstdrivande organisationer i Va?rmland.

Att vara fysiskt aktiv som ung minskar risken för flera sjukdomar, därför bör rekommendationer för fysisk aktivitet följas. Skolidrott och organiserad idrott är två påverkansfaktorer för fysisk aktivitet. Den fysiska aktivitetsnivån minskar över tid och därför är sjukgymnasternas arbete att främja fysisk aktivitet hos ungdomar viktigt. I denna studie undersöks i vilken ålder den fysiska aktiviteten minskar för att veta när interventioner bör sättas in. Syftet med studien var att undersöka nuvarande mängd av fysisk aktivitet och dess påverkansfaktorer samt eventuella förändringar från mellanstadiet till gymnasiet hos elever i tredje året på gymnasiet.

Syftet med den aktuella kvalitativa studienär att utifrån av empiriska datafördjupa förståelsen för äldre deltagares upplevelser av Må Bra TV(MBT).Metod: Sammanlagt sju äldre från Åboland skärgård som har använt sig av MBT har intervjuats. Data har analyserats enligt Corbin och Strauss modifierade version av grundad teori.Huvudresultat:Det centrala i MBT visade sig vara samvaron i de virtuella möten där deltagarna träffade varandra och studerandevid högskolan.?Att få och ge stöd genom interaktiva möten?framstod där med som en kärnkategori i analysen av data. I analysen av intervjuerna kunde ytterligare fyra kategorier identifieras som alla var relaterade till kärnkategorin. Dessa kategorier beskriver deltagarnas upplevelser av konsekvenserna av att delta i virtuella möten.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

Sjuksköterskan är dokumentationsskyldig enligt ett flertal lagar och förordningar. Dessa ger oss ramar men inga enhetliga riktlinjer och verktyg för hur strukturen för omvårdnadsdokumentationen ska se ut. Syftet med litteraturstudien var att granska hur den vetenskapliga litteraturen beskriver omvårdnadsdokumentationen utifrån VIPS-modellen och ICF som tillämpbar inom omvårdnadsdomänen. Metoden som användes var litteraturstudie där sammanlagt 18 st. vetenskapliga artiklar granskades.

Äldre kvinnor med kronisk smärta är en stor och underskattad grupp i dagens samhälle. Den kroniska smärtan begränsar deras vardag och påverkar deras relation till andra människor. Syftet med studien är att belysa äldre kvinnors upplevelse av att leva med kronisk smärta. Studien genomfördes som en intervjustudie och med en kvalitativ ansats. Åtta äldre kvinnor från norra Sverige över 65 år deltog i studien.

Bakgrund: Abort innebär att en redan etablerad graviditet avbryts. Planerad abort avser en abort som är framkallad. Livmodern utryms via läkemedelsinducerad metod eller med ett kirurgiskt ingrepp. Abort styrks av abortlagen som innebär att abort får utföras till och med graviditetsvecka 18. Efter graviditetsvecka18 krävs ett godkännande från Socialstyrelsen.