Enligt tidigare forskning grundas gott ledarskap på förmågan att motivera, sätta upp mål och fatta kompetenta beslut (Bass, Riggio och Mahwah, 2006). Gott ledarskap grundas även på aktiv kommunikation och balanserade informationsflöden (Avolio, Gardner, Peterson, Wernsing & Walumbwa, 2008). Utan effektiv kommunikation är ledarskap i huvudsak irrelevant och kommunikation är som mest effektiv när den leder till delad förståelse (Neufeld, Wan & Fang, 2010; Chidambaram & Jones, 1993).Syftet med den här studien är att belysa fenomenet ledarskap och kommunikation från ett aktivt vardagligt perspektiv. Studien undersöker ledarskap och ledarskapets kommunikation med medarbetare genom en kvalitativ intervjustudie baserat på femton intervjuer med ledare, följt av en tematisk analys.Det undersökta fenomenet återspeglar ledarskap genom medvetenhet och ledarskapets kommunikation genom autenticitet. Studien beskriver ledares uppdrag, tydlighet och uppriktighet i kommunikation, fostran av positiv kultur genom engagemang och värdeskapande och vikten av förtroende och insikt i relationer.I studien diskuteras resultatet med tidigare forskning.

Bakgrund: En kronisk oförutsägbar sjukdom som Crohns sjukdom framkallar fysisk, psykologisk och social stress. Sjukdomen påverkar vardagen, försämrar livskvalitet och skapar oro. För att bedriva personcentrerad vård krävs insikt i hur denna oro upplevs.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjukdomsrelaterad oro hos personer med Crohns sjukdom.Metod: Åtta kvinnor och fyra män mellan 30 och 64 år som skattat sin sjukdomsrelaterade oro som hög eller mycket hög identifierades. Intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen genererade tre kategorier: (1) Oro för sjukdomen i sig, (2) känslor runt oron, (3) samt hantering av oron. Sjukdomens oförutsägbarhet samt nedsatt funktion till följd av trötthet och bristande kontroll över tarmfunktionen var de mest framträdande orsakerna till oro.

Inledning: Skolsköterskan är delaktig i elevhälsoteamet som består av en bred samlad kompetens där målet är att främja barns hälsa och utveckling. Skolsköterskan är ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stämde överens med de förvänt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den närmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn är betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas är det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrån ett rektorperspektiv.

Den svenska individens tillgångar slussas till allt större del till den växande fondmarknaden. Ett stort antal nya aktörer tar större plats på marknaden och ett mycket bredare utbud av varierande placeringsalternativ har framkommit. Dessa nya omständigheter har skapat en stor kunskapsbrist hos placeraren. Det är svårt att ta ett välgrundat beslut om hur ens kapital bör placeras. Samtidigt har fondförvaltarnas arbete ifrågasatts.

Bakgrund: Fetma är en medicinsk diagnos och många av kroppens biologiska funktioner är i obalans med ökad risk för följdtillstånd. För att motverka ohälsan är viktminskning ofta det enda alternativet. Fetmakirurgi är en hållbar viktminskningsmetod, vanligast är gastric bypass, med snabba långsiktiga effekter på följdtillstånd. I riket, liksom i Västmanlands län opereras en övervägande majoritet kvinnor. Varför män i Västmanland opereras i lägre utsträckning än kvinnor är okänt.Syfte: Studiens syfte var att erhålla och analysera mäns värderingar och drivkrafter bakom fetmakirurgi.

Syftet med denna undersökning var att undersöka om motionärerna på en träningsanläggning utövar vardagsmotion utöver sin träning, eftersom studier visar att stillasittande tid är en riskfaktor för ett antal sjukdomar så som metabola syndromet, diabetes typ 2, hjärt-kärl sjukdom, fetma med mera, även för människor som tränar och är fysiskt aktiva. En kvantitativ metod i form av en enkätundersökning användes och genomfördes bland 40 medlemmar på en utvald träningsanläggning i Gävleborgs län vid 3 separata tillfällen. Studiedesignen var en tvärsnittsstudie. Alla medlemmar som kom in genom anläggningens dörr vid tillfällena då enkäten delades ut tillfrågades om de ville delta i en enkätundersökning. En pilotstudie genomfördes innan undersökningen med 5 personer som tillfrågades på samma träningsanläggning för att testa enkätens förståelse.

Palliativ vård är en aktiv helhetsvård av den döende människan och dennes familj, enligtWHO. Vården skall tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Den palliativavårdens övergripande mål är att ge patienten och dennes närstående högsta möjligalivskvalitet. Det är mycket viktigt att vårdpersonal har ett etiskt förhållningssätt och värnarom patientens subjektiva upplevelse av livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var attskapa en djupare förståelse av livskvalitet hos patienter i palliativ vård.

Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsområde är ett intresse för hur förbättringar av cykelvägnätet kan öka förutsättningarna för användningen av cykeln som transportmedel i min hemstad. Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv cykelstad. Trots att staden har en speciellt form med sin placering på ett antal öar är den ändå väl samlad på en begränsad yta. Klimatet är bättre än för många andra cykelorter i Sverige, även om vinden är ett påtagligt inslag stora delar av året. I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsättningar som gäller för planering av cykelvägar.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och Kronisk hjärtsvikt (KHS) tillhör de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Samsjukligheten av dessa två sjukdomar är stor och patienterna har en liknande symtombild som exempelvis andfåddhet och trötthet. Fysisk aktivitet är en viktig faktor vid hantering och behandling av dessa sjukdomstillstånd. Tilltro till den egna förmågan (self-efficacy) har kommit att framstå som en påverkansfaktor för livsstilsförändring gällande fysisk aktivitet.Syftet var att jämföra utövad fysisk aktivitet och self-efficacy till fysisk aktivitet bland patienter med KOL och KHS i primärvården. Vidare var syftet att jämföra män och kvinnor med KOL respektive män och kvinnor med KHS.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulären. För att kunna besvara vårt syfte har vi närmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Då vi inte har funnit någon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering då vi ser det som en viktig grund i vår studie.Vår studie har sin utgångspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulär som utgör både ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolområden. I studien, har vi utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har då funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa är en osäkerhetsdiskurs, en kontroll och elevägd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en målsynliggörandets diskurs.

Människor med rygg- och nackvärk utgör en stor patientgrupp inom primärvården. Många blir inte hjälpta av de behandlingsmetoder som erbjuds. Samtidigt efterfrågas Komplementär och Alternativ Medicinska (KAM) behandlingar allt mer från allmänheten. Behovet att öka hälso- och sjukvårdens kunskap om KAM som behanlingsalternativ sågs. Studiens syfte var att beskriva människors erfarenheter i samband med rygg- och nackvärk och reflexologisk behandling.

Dagens lärare kommer med största sannolikhet stöta på elever med olika svårigheter, blandannat ADHD. Förståelse och en ökad kompetens är viktigt för att inkludera och anpassaundervisningen för alla. Forskning kring flickor med ADHD är enligt Nadeau, Littman ochQuinn (1999) bristfällig och pojkar får mer uppmärksamhet än flickor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur flickor med ADHD har upplevt skolsituationenoch undervisningen i Idrott och hälsa i grundskolan, samt hur de mådde i skolan. För attbesvara syftet intervjuades fyra flickor med ADHD i åldrarna 14- 20. Resultatdelen deladesin i kategorier efter vår problemformulering, där flickornas uttalande sammanfattades iunderrubriker.

Många av de mest populära webbtjänsterna på internet idag bygger på ett användargenereratinnehåll, stora aktörer såsom FaceBook, Instagram, YouTube, reseapplikationer, diversebloggportaler och wiki-sidor vore inget utan sina användare. Tidigare forskning visar dockatt det bara är en liten del av användarna som faktiskt är aktiva bidragare, majoriteten avbesökarna är mer intresserade av att läsa vad andra skriver istället för att själva bidra. Dettaanser författarna vara ett problem då onlinerecensioner blir felrepresenterade genom att detbara är en liten procent av besökarna som faktiskt bidrar med sin åsikt. Studien undersökeranvändarnas beteende och behov både kvalitativt och kvantitativt genom enenkätundersökning och sex intervjuer. Fallstudien avser att ta reda på sambandet mellananvändbarhet och motivation med fokus på bidragandet bland användarna.

Aktuella trender kring stadsodling, ekologism, antikommersialism och självhushållning visar tecken på att en ny grön våg är på ingång. Hos de nya livsstilsidealen finns en vurm för landsbygden. Ett växande antal personer väljer idag, tillskillnad från normen, att flytta ut från städerna för att praktisera självhushållning på landsbygden. Denna uppsats undersöker hur dessa gröna utflyttare motiverar och ger mening till sitt val av livsstil. Det är en kvalitativ studie baserat på material från fyra semistrukturerade intervjuer med relativt nyligen utflyttade par.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av moderskapet. Det som problematiseras är vilka normativa förväntningar kvinnorna upplever i moderskapet samt hur de upplever att familjelivet förändras efter att paret fått barn. Uppsatsen belyser dessa problem utifrån ett före- och efterperspektiv relaterat till hushållet, yrkesarbete och föräldraskap.  Modersbilden i dagens samhälle vrids mellan ett husmors ideal och den framgångsrike yrkeskarriäristen. Den goda modern lever upp till hushållsidealet, har en framgångsrik karriär och vårdar sitt yttre efter dagens alla hälso- och skönhetsideal.