Standarder används i alla organisationer som en frivillig överenskommelse om att lösa ett återkommande problem eller en rekommendation på ett arbetssätt.Standarder inom industriell automation SIS/TK 279 har använts inom tillverkningsindustrin under lägre tid men pga. många faktorer begränsades dess användning.Syftet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som orsakades de nuvarande begränsningarna och hur skulle kunna reducera både tid och kostnader genom att nyttja dessa standarder, och på så sätt demonstrera behovet av standarder för industriell automation. Genom att använda sig av kvalitativa metoder skall kartläggningen ge en överblick av de befintliga internationella standarderna inom industriell automation . Behovsinventering skall ske genom att intervjua aktiva personer inom automation och litteratur studie. Sedan skall föreslås hur olika standarder för industriell automation kan fylla behovsgap och öppna upp för nya möjligheter inom den svenska tillverkningsindustrin.Analysen resulterades i de nuvarande begränsningsproblem som orsakades av följande; Bristande kunskaper om standarder som förekommer i alla delar av näringslivet. Bristandande resurser i form av brist på kunniga personer och ekonomiska hinder.Svårigheter för tolkning och tillämpning av standarder.Ovanstående och många andra faktorer minskar intresset för deltagning och framtagning av nya standarder inom industriell automation.

SammanfattningStudien undersöker hur undervisning i modersmålet och studiehandledning på modersmålet underlättar inlärning av svenska språket samt huruvida goda modersmålskunskaper utgör ett stöd vid studier av andra skolämnen. Dessutom utreds vilka resurser pedagogerna ska använda i modersmålsundervisningen och studiehandledningen. Undersökningen har gjorts bland elever som har kurdiska som modersmål, några av deras föräldrar, ämneslärare, mo-dersmålslärarna och studiehandledarna.Studien har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod och är baserad på vetenskaplig litteratur, forskningsrapporter och material från Skolverket utifrån olika pedagogiska aspekter.Resultatet visar att elever, ämneslärare, modersmålslärare och studiehandledare tycker att modersmålsundervisning är ett viktigt hjälpmedel vid inlärning av svenska språket. Ett stort ordförråd, goda kunskaper i modersmålets grammatik och god läsvana av böcker på moders-målet är viktigt för inlärning av ett andra språk.I studien tas upp vilken betydelse skolans tillvägagångssätt, lärarens behörighet och föräldrar-nas förhållningssätt har för att eleverna ska bli intresserade av att läsa modersmål.Modersmålsundervisningen och studiehandledningen har stor betydelse för att underlätta för eleverna att förstå och klara andra skolämnen. Dessutom ökar modersmålsundervisningen och studiehandledningen tryggheten för eleven, då denne träffar vuxna i skolans värld som talar och förklarar på elevens modersmål.

Oavsiktlig lindrig hypotermi förekommer hos upp till 60 % av de patienter som genomgår en operation. Hjärnans förmåga att reglera kroppstemperaturen under ett operativt ingrepp påverkas av läkemedel som ges under anestesi. De åtgärder som vidtas innan och under operationen för att minska temperatursänkning är ofta otillräckliga och behöver förbättras. Idag finns få rutiner för hur oavsiktlig lindrig hypotermi skall undvikas för att minska det lidande som kan uppstå då patienten oavsiktligt utsätts för avkylning perioperativt. Syftet med studien var att påvisa de risker och effekter som uppstår i samband med oavsiktlig lindrig hypotermi perioperativt, samt att belysa framkomna skyddande faktorer.

En kombination av fyra friska levnadsvanor såsom att vara rök- och alkoholfri, fysiskt aktiv samt ha en hälsosam kosthållning minskar risken för dödlighet med 66 procent. Medarbetare inom hälso- och sjukvården ska idag lägga större vikt vid patienternas levnadsvanor då Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tillkommit. Kompetens inom samtalsteknik och levnadsvanorna krävs för att rekommendationerna ska utföras.Under hösten 2012 och våren 2013 har 22 personer deltagit i utbildningen ?Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder i praktiken?. Syftet med denna studie var att undersöka deltagarnas upplevelse av uppdragsutbildningen, på vilket sätt kunskapen kommit till användning samt hur implementeringsprocessen på vårdcentralerna fungerat.

Syftet med denna studie var att utifrån inhämtat material undersöka om det finns något samband mellan den fysiska kravprofilen och sjuktalen hos Polisen, Räddningstjänsten och Ambulanssjukvården. Kan dessa minskas med mer fysisk aktivitet på arbetstid? Kan kostnaden för densamma minskas i längden? Hälsan förbättras genom bra och regelbunden fysisk träning. Man mår bättre och presterar bättre på jobbet, en åtgärd som arbetsgivaren har nytta av samtidigt som arbetsgivaren även får bära mycket stor del i kostnader som genereras av att personalen lider av ohälsa. En långsiktig investering med mål att förbättra hälsan inom polisen gör att vinningen består både för arbetsgivaren och arbetstagaren.

Sammanfattning Bakgrund: Det vetenskapliga underlaget för hur en kvarliggande urinkateter med flödesproblem bör hanteras är otillräckligt. Svensk lagstiftning betonar sjuksköterskans ansvar att ge patienten en individanpassad god vård. Vilket underlag för beslutsfattande sjuksköterskan använder och hur interventionen genomförs och utvärderas kan vara beroende av kontext och erfarenhet. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka hur sjuksköterskor beskriver att de resonerar och agerar vid flödeshinder i kvarliggande urinkateter. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor av tolv kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor vid en utvald intensivvårdsavdelning vid ett medelstort sjukhus i södra Sverige genomfördes i oktober 2010.

Syftet med studien var att beskriva kommunikationen mellan rådgivningssköterska och patient genom att undersöka om rådgivningssköterskan följer de fem faserna samt undersöka hur länge de befinner sig i respektive fas i samtalsprocessen. Totalt deltog 20 stycken rådgivningssköterskor från två sjukvårdsrådgivningar. Data har samlats in via samtalsdatabaser vid de aktuella sjukvårdsrådgivningarna. Sammanlagt 40 samtal har använts och alla samtal har avidentifierats av verksamhetscheferna. Samtalen har varit från patienter över 18 år.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur stretching i olika former akut påverkar hopphöjd.Vilken akut påverkan har statisk stretching på hopphöjd?Vilken akut påverkan har dynamisk stretching på hopphöjd?Vilka skillnader i hopprestation finns när det gäller den akuta effekten efter statisk och dynamisk stretching?MetodStudien var kvantitativ med en experimentell forskningsdesign och bestod av tre testtillfällen. Bekvämlighetsurval tillämpades och begränsades till 12 friska fysiskt aktiva kvinnor i åldrarna 18-30 år. Varje testtillfälle innehöll en uppvärmning på ergometercykel, tre vertikalhopp, en stretchingintervention (statisk, dynamisk eller kontroll), en aktiv vila på ergometercykel och ytterligare tre vertikalhopp. Vertikalhoppen (squat jump) utfördes på en kontaktmatta som beräknade den totala hopphöjden.

Personal inom ambulanssjukvård utsätts ofta för svåra situationer i sitt arbete. Svåra olyckor med starka synintryck, patienter som utsätts för starka psykiska trauman i form av exempelvis dödsfall av närstående och andra trauman kan även bli ett trauma för den personal som är involverad i händelsen. Syfte: Studien syftade till att undersöka förekomsten av symptom på Posttraumatisk Stress hos ambulanspersonal samt förekomsten av stöd för att bearbeta traumatiska händelser. En kvantitativ enkätstudie utfördes som inkluderade en screeningdel för PTSD. Inklusionskriterierna för studien var personal, oavsett utbildningsnivå, med aktiv tjänstgöring på akutambulans.

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om ungdomar med funktionsnedsättning i Umeå, med avseende på psykisk hälsa, och på hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hälsa undersöktes genom att ungdomar med funktionsnedsättning som går i specialklasser (grundsärskolans högstadium, högstadium för ungdomar med Asperger, högstadium för ungdomar med rörelsenedsättningar), fick besvara en enkät under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens Folkhälsoinstitut genomförde hos ungdomar i Sverige 2009 har samma enkät använts. Resultatet visar att de flesta ungdomar har angett att de mår bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lärare och med sina föräldrar. Majoriteten mår lika bra som de flesta ungdomar i landet och t.om bättre än de ungdomar i Folkhälsoinstitutets undersökning, som angett att de hade någon funktionsnedsättning. Inom några områden visades dock lägre resultat. Ungdomarna i vår undersökning uppgav att deras svårigheter påverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter.

Föreliggande studie undersöker fysiska aktivitetsvanor och psykisk hälsa hos gymnasieelever i åldrarna 18-19 år. Syftet med studien är att undersöka relationen mellan karaktären och mängden av utövad fysisk aktivitet och självupplevd psykisk hälsa hos urvalsgruppen. Studien är av kvantitativ karaktär och datainsamlingsmetoden som används är en enkätundersökning som bygger på de validerade enkäterna International Physical Activity Questionaire ? Short Form (IPAQ-SF) och The 12-item General Health Questionaire (GHQ-12) samt ett antal, av undersökningsledarna, egenformulerade frågor vilka berör karaktären av den fysiska aktiviteten, biologiskt kön och boendeplats. Insamlad data bearbetas i statistikprogramet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och resultatet diskuteras och analyseras utifrån tidigare forskning inom området samt utifrån Bourdieus teori om habitus. Inga signifikanta samband mellan karaktären eller mängden av utförd fysisk aktivitet och psykisk hälsa kan konstateras i urvalsgruppen.

Denna kvalitativa studie undersöker långvarig effekt (0,5- 1 år efter avslutad behandling) av KBT-stresshantering i grupp för 12 individer med arbetsrelaterade stressymtom, utförd på Previa, region Stockholm, mottagning: Gullmarsplan, våren och hösten 2005. Studiens syfte var att utvärdera dessa individers individuella upplevelser och tillämpningar av kursens stresshanteringsmetoder, grad av reducering av stressbeteende ett halvår respektive ett år efter kursavslut, samt att ta del av dessa individers erfarenheter av utlösande stressfaktorer i arbetslivet. Studien hade vidare som syfte att undersöka hur stress kan motverkas i arbetslivet på ett tidigt stadium utifrån kognitiva och beteendeterapeutiska tillämpningsmetoder som beteende- och konsekvensanalys.Studiens resultat visade att utlösande faktorer för stressymtom var för höga krav i arbetet och bristande resurser, brist på anpassad feedback från ledning, omorganisationer och stressande situationer i privatlivet. Respondenterna var genomgående nöjda med Previas stresshanteringskurs och upplevde generellt sett att de fått ökad medvetenhet om eget stressbeteende och hur stressen kan minskas utifrån alternativa tankar och beteende. De flesta av respondenterna hade inte fortsatt arbeta på egen hand med de stresshanteringsmetoder som ingick i Previas stresshanteringskurs efter kursavslut och efterfrågade uppföljning av kursen (som i dag inte erbjuds).

Syftet med detta arbete är att studera vad som händer med förskolebarns kommunikation, samspel och lärande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag även tittat närmare på hur pedagogen förhåller sig och påverkar situationen. Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats där jag använt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts på en förskola där jag studerat barn och pedagoger på två av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i åldern 1-3 år och en avdelning med barn i åldern 3-5 år.Resultatet påvisar att barnen blir språkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra på många olika sätt.

Äldre personer är mindre fysiskt aktiva då man jämför med yngre åldersgrupper. Denna grupp personer blir nu allt större. Det finns många hälsofördelar av att vara fysiskt aktiv och därför är det viktigt att ta reda på äldres inställning till fysisk aktivitet. Metod: Enkäten delades ut på ett PROmöte i Boden, den samlades även in vid samma möte. Sedan sammanställdes och analyserades enkäten i SPSS.