Bakgrund och problem: De redovisningsskandaler som i början på 2000-talet uppdagades i amerikanska företag som Enron och Worldcom bidrog till debatten om Aktierelaterade ersättningar. Det var delvis till följd av detta som IASB år 2002 startade arbetet med att ta fram en standard för redovisning av Aktierelaterade ersättningar, IFRS 2. Finansiella rapporter upprättade enligt IFRS baseras på en stor del bedömningar, därför innehåller standarderna långtgående upplysningskrav. Den information som efterfrågas varierar beroende på vilka intressenter som avses, samt deras behov och nytta av redovisningsinformation. Då det är en kostsam process att producera och tillhandahålla upplysningar finns det skäl att anta att den information som kommuniceras skiljer sig mellan olika företag.Syfte: Att beskriva och identifiera vilka upplysningar som lämnas om Aktierelaterade ersättningar i svenska företag noterade på Stockholmsbörsen, samt om det föreligger några skillnader mellan företag av olika karaktär avseende vilka upplysningar som lämnas.Avgränsningar: Avsikten med studien har inte varit att bedöma kvaliteten på de upplysningar som företagen lämnar, eller om företagen faktiskt har lämnat de upplysningar som krävs enligt IFRS 2.Metod: I studien ingår företag noterade på Stockholmsbörsen och datainsamlingen gjordes från företagens årsredovisningar.

Allt större fokus riktas idag mot råvaruobligationer. Problemet är att reda ut vad råvaruobligationer har för roll i ett placeringssammanhang och utifrån det kunna konstatera huruvida de är en trend eller här för att stanna.Syftet med denna uppsats är att reda ut vad råvaruobligationer har för roll i ett placeringssammanhang.Vi avgränsar denna uppsats genom att fokusera på råvaruobligationer utgivna av Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.Uppsatsen är till stor del uppbyggd utifrån ostrukturerade intervjuer med representanter från storbankerna. Vi har använt en induktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi.Råvaruobligationer borde ha en plats i varje placerares portfölj. Råvaruobligationer har unika egenskaper i placeringssammanhang, vilka bör kombineras med Aktierelaterade produkter. Det gör att råvaruobligationerna är här för att stanna..

Under våren är det högsäsong för bolagsstämmor och incitamentsprogram till ledandebefattningshavare tros återigen komma att diskuteras livligt. Organisationen Aktiespararnapåpekade tidigare under våren att en nyhet i år är syntetiska aktier som incitament och denämner även så kallade aktiesparprogram som ett relativt nytt fenomen.Uppsatsens problemformuleringar är hur trenden ser ut gällande incitamentsprogram ibörsnoterade företag, samt vilken trendutveckling aktieägare vill se. Syftet med uppsatsen äratt utifrån Aktiespararnas uttalande analysera vilken trend som kan ses bland börsnoteradeföretags incitamentsprogram, samt analysera aktieägares åsikter kring olika program.Våra metodologiska val har bland annat medfört att en kvalitativ metod använts och etthermeneutiskt förhållningssätt präglat vår tolkning. Vi har intervjuat Aktiespararna,Swedbank Robur, Andra AP-fonden, AMF Pension, Investor AB, Dagens Nyheter ochSvenska Dagbladet.I den teoretiska referensramen redogörs bland annat för begreppen motivation,belöningssystem, shareholder-/stakeholderperspektivet, principal-agentteorin samt olikamodeller för incitament. Empirin utgörs av information från intervjuer med de respondentersom inkluderats.

Aktierelaterade ersättningar skall från och med 1 januari 2005 redovisas enligt den nya redovisnings standarden IFRS 2. Standarden går ut på att incitamentsprogram skall redovisas som en kostnad i resultat räkningen. För att värdera incitamentsprogram baserade på optioner skall värderingsmodellen Black-Scholes användas. I modellen kan bolagen skatta volatiliteten relativt fritt, vilket skapar möjligheter att påverka kostnaden för optionsprogrammet. Med ledning av effektiva marknads hypotesen och Black-Scholes tar jag reda på om bolagen gör en skattning av volatiliteten som överensstämmer med den historiska volatiliteten, när de värderar sina optionsprogram.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den kortsiktiga kurseffekten vid kommuniceringen av ettförslag till aktierelaterat incitamentsprogram. Vi skiljer på program riktade till Ledningen och till AllaAnställda för att undersöka ifall det observeras någon skillnad i kurseffekten mellan de två grupperna.Vi genomför en eventstudie med ett 7 dagars eventfönster och studerar den genomsnittliga onormalaavkastningen samt den ackumulerade onormala avkastningen. Företag listade på StockholmNasdaq OMX Large Cap lista 2010 ingår i studien och tidsperioden är från 2007 till 2010. Resultatetvisar att det finns en tendens till skillnad mellan de två grupperna. Förslag riktade till Ledningen visaren tendens till positiv onormal avkastning, medan förslag riktade till alla anställda visar en merinkonsekvent onormal avkastning från dag till dag.

Utifrån en historisk jämförelse av de tre äldsta svenska ETFerna undersöker vi huruvida svensknoterade ETFer är en bättre placeringsstrategi än aktivt förvaltade Sverigefonder. Studien genomförs med de fyra utvärderingsmåtten Sharpe Ratio, Treynor Ratio, Jensen?s alfa samt Information Ratio för att se om ETFer ger högre riskjusterad avkastning än jämförbara aktivt förvaltade Sverigefonder. De tre ETFerna, XACT OMXS30, XACT OMXSB och XACT OMXSBULL jämförs mot samtliga aktivt förvaltade Sverigefonder som har som strategi att investera i stora bolag listade på Stockholmsbörsen. Samtliga utvärderingsmått ger tvetydiga resultat men två av de undersökta ETFerna visar sig ha genererat högre riskjusterad överavkastning än de jämförda fonderna.

Incitamentsprogram används av många företag som ett sätt för ägarna att kontrollera ledningen men även för företag i stort ska kunna attrahera kompetent personal. Ett incitamentsprogram kan bestå av en kortsiktig rörlig lönedel och en långsiktig rörlig lönedel och tilldelningen kan ske i kontanta medel och/eller olika Aktierelaterade instrument. I Sverige är incitamentsprogram en relativt ny företeelse jämfört med exempelvis USA. Syftet med denna uppsats är att söka efter likriktningar gällande incitamentsprogram mellan företag noterade på stockholmsbörsens A-lista och att undersöka vad som påverkar utformandet av incitamentsprogrammen, detta genom att undersöka företags finansiella rapporter. För att öka förståelsen för eventuella likriktningar och skillnader har tre intervjuer genomförts med personer på tre av de 28 undersökta företagen.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess påverkan på ett företag. Rebranding innebär förändring. När ett företag genomgår denna förändring innebär det att de vill ändra sin vision samt ändra sitt budskap. Förändringen innebär även att företag vill hålla sig relevant i nutiden för att vara framgångsrik.Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmärket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Syftet med uppsatsen är att utvärdera huruvida upplysningsplikt enligt Redovisningsrådets utkast till rekommendation ?Ersättningar till anställda? medför att tillräcklig disclosure angående bonusbaserade pensionsavtal uppnås. Uppsatsen har som utgångspunkt investerarens perspektiv och beslutsanvändbarhetssynsätt. Undersökningens ansats är framförallt normativ. Detta eftersom syftet är att utvärdera, vilket innebär att samtidigt som vi beskriver RRX uppmärksammar vi eventuella brister och kommer med förslag till hur användbarheten av informationen kan förbättras.

Uppsatsen syftar till att skapa klarhet i huruvida optionsinnehavares inställning till optionsprogram har förändrats de senaste åren mot bakgrund av den negativa börsutvecklingen och den kraftiga kritiken i media. Vidare kommer uppsatsen att försöka ge förslag på eventuella förbättringar av dagens optionsprogram och på alternativa incitament. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ fallstudie. Inledningsvis gjorde vi en litteraturstudie för att öka våra kunskaper om optioner som incitament. Därefter genomfördes personliga intervjuer med en eller två optionsinnehavare på fyra olika företag.

Background and problem: There is a continuous debate regarding incentive programs in public companies. Since the global financial crisis and the subsequent recession in 2008, the criticism has reached even higher levels. Various regulatory authorities as well as influential external actors require stronger regulations and limitation of the monetary compensation in publicly held companies. Share-based payments are based on the development of the market value of the company. This means there is an existing relation between the owners? and the managers? interests.

Dagens utveckling inom distansutbildning har lett till att det blir allt viktigare att välja en lärplattform som är anpassat till företagets eller organisationens verksamhet. Nya effektiva utbildningsmetoder som komplement till den traditionella utbildningen möjliggörs av den nya tekniken där e-learning har en framträdande roll. E-learning gör att lärandet inte längre är beroende av ett fysiskt klassrum och en specifik tidpunkt utan utbildningen blir mer flexibel, interaktiv samt fokuserar mer på själva på lärandet.Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur ett LMS bör vara utformat vad det gäller design, funktion och användbarhetsfaktorer för att underlätta val av lärplattform (LMS). Studien har visat att det designmässigt är lämpligt att följa vedertagna författares riktlinjer ? oavsett om det gäller LMS eller design av en funktion i ett LMS.

Debatten om det rimliga i att tillämpa rörliga belöningsmodeller i form av bonusar och optionsprogram som ersättning för utfört arbete tycks återkomma varje vår i svensk massmedia. Många undrar varför allt fler svenska företag väljer att följa denna trend, särskilt som studier visar att något samband inte kan påvisas mellan prestation i form av måluppfyllelse och rörlig lön annat än med speciella förutsättningar. Mot denna bakgrund ter det sig intressant att vundersöka vilka faktorer som är styrande vid valet av lämplig belöningsmodell hos svenska företag. Ett sätt att öka insikten på är att göra en djupstudie på något lämpligt företag. Valet föll på Investor, bland annat för att bolaget på årets bolagsstämma beslutade anta ett nytt belöningsprogram.

Från och med den första januari 2005 ska svenska företag följa en ny internationell redovisningslagstiftning, IFRS/IAS, och därmed även IFRS 2, som reglerar hur företagen ska behandla Aktierelaterade ersättningar i sin redovisning. Denna standard kräver att företagen ska ta upp dessa ersättningar som en kostnad i resultaträkningen till dess verkliga värde och med en direkt effekt på eget kapital. Ekonomiskt deltagande kan exempelvis ske i form av vinstutdelning, bonus eller tilldelning av aktier. Aktiebaserade incitamentsprogram är en relativt ny ersättningsform där det ekonomiska deltagandet är särskilt stort, eftersom ersättningsnivån direkt avspeglas i aktiekursens utveckling. Motivet för dessa ersättningsformer är i ett bredare perspektiv att förena företagets, arbetstagarnas och aktieägarnas intressen i ett trepartsförhållande, och i ett snävare att attrahera, behålla och motivera personalen, ofta placerad i ledningsposition.

Den 19 februari 2004 presenterade IASB IFRS 2. IFRS 2 innebär att företagen skall hantera personaloptioner som en kostnad i resultaträkningen. I författningen regleras ej vilken värderingsmodell som skall användas vid värderingen av optionerna. På grund av detta kan redovisningen påverkas på olika vis beroende på vilken optionsvärderingsmodell som används av bolaget. Uppsatsens syfte är att fastställa vilka effekter olika optionsvärderingsmodeller har på bolagens värdering av personaloptioner och även beskriva vilka antaganden av indata i modellen som görs av bolagen och undersöka om dessa antaganden är teoretiskt korrekta.