Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ägarstrukturen påverkar budpremien för A respektive B Aktierna vidföretagsförvärv på Stockholms Fondbörs. Genom regressionsanalyser har jag kommit fram till att ägarstruktureninte har någon inverkan på Budpremien för A eller B aktien. De enda signifikanta faktorerna var indikator variabelnför kontant bud samt variabeln för företagets andel av A och B Aktier, vilka visade ett positivt samband medbudpremien för B aktien..

Ett av de viktigaste beslut som en företagsledning står inför är hur de ska gå tillväga för att finansiera företagets framtida investeringar. En mycket vanlig finansieringsväg är genom nyemissioner, vilket innebär att man ökar aktiekapitalet och antalet Aktier i ett bolag genom att erbjuda aktieägarna eller andra investerare att mot betalning teckna Aktier i bolaget. Kapitalanskaffningen genom nyemissioner på börsen har ökat i takt med att intresset för aktiemarknaden ökat. Det har gjorts många undersökningar av framstående forskare som testat den priseffekt som uppstår vid nyemissioner. Majoriteten av dessa undersökningar visar på att annonseringar av nyemissioner har negativ effekt på aktiekurserna.Det problem vi undersökt lyder på följande sätt:Sker en kursreaktion hos Aktier noterade på OM, Stockholmsbörsen, vid annonsering av nyemissioner och i så fall i vilken riktning? Gör det någon skillnad om nyemissionen är öppen eller riktad?Syftet med denna studie har varit att undersöka om förändringarna är signifikanta samt undersöka om det finns något samband mellan ett företags risk (beta) och avkastningen på annonseringsdagen.Avsikten med studien har varit att beskriva och förklara resultaten.

I februari 2006 avskedas Graham Souness från Newcastle United efter en tids dåliga resultat. Den dagen han avskedas tar aktien ett skutt uppåt, således tyckte marknaden det var bra att han avskedades trots att det innebar ökade kostnader för klubben. Med detta som faktum uppstod vår problemformulering:Hur påverkas börsnoterade fotbollsklubbars aktiekurs när managern lämnar klubben?Syftet har varit att undersöka om det förekommer avvikande avkastning när en fotbollsmanager lämnar klubben. Vi har också gjort en jämförelse med hur det ser ut när VD: n lämnar ett företag.

Att investera rätt är en fråga som bekymrat de flesta någon gång i livet. När, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen på det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet på aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i Aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken på den ökade aktiviteten på aktiemarknaden.Utöver den privata finansiella rådgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. Många av dessa når allmänheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och säljrekommendationer av Aktier.

I den här uppsatsen testas huruvida Stockholmsbörsen är predicerbar, i motsats till den icke-predicerbara teorin ? Random Walk theory. Till skillnad från majoriteten av tidigare studier, undersöker jag predicerbarhet för enskilda Aktier, och inte bara som ett aggregerat fenomen i form av ett index. Resultatet av studien visar att Stochholmsbörsen som en homogen grupp inte gå att predicera. Däremot, då varje aktie undersökts i isolerad form, uppvisar majoriteten av Aktierna ett predicerbarat beteende ? i form av Mean Reversion, alternativt Mean Aversion..

Det finns ett samband mellan Aktiernas korrelation och volatiliteten på marknaden. Volatiliteten kan delas upp på systematisk och osystematisk och vi finner att det är ett samband mellan den systematiska risken och korrelationen mellan Aktierna, den osystematiska visar inte upp detta samband. Vidare kommer vi fram till att kursutvecklingen inte påverkar korrelationen..

I en värld där finansieringskunskap blir allt mer viktig för individer kan man ställa sig frågan vilken effekt finansiell utbildning har på finansiellt beteende; och vad det är som påverkar finansiellt beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistudenter på Handelshögskolan vid Umeå Universitet påverkas av de kurser inom finansiering de kan läsa vid institutionen då det kommer till deras vilja att spara och investera i olika sparformer och finansiella instrument. Vi har identifierat ett forskningsgap inom detta ämne. Artiklar som fanns på området var både geografiskt och metodologiskt skilda, vilket indikerar ett starkt behov av denna studie. Utifrån den befintliga teorin valde vi att undersöka sex finansiella beteenden: pensionssparande, hållande av lågriskobligationer, sparande i sparkonton samt övriga sparformer, och hållande av Aktier samt riskfyllda investeringar. Vi ställde även frågan om vad i de finansiella utbildningarna studenterna själv tycker påverkar deras vilja att spara och investera i dessa i en positiv riktning.

Aktier var utan tvekan 1900-talets bästa sparform. En stor del i detta hade dock de kraftiga uppgångarna på aktiemarknaden under 1980- och 1990-talen. Dessa decennier var i särklass de två bästa årtiondena på den svenska aktiemarknaden under 1900-talet. Utvecklingen på den reala sidan av ekonomin uppvisade inte alls samma imponerande utveckling som den på aktiemarknaden. Syftet med uppsatsen är att försöka förklara den kraftiga börsuppgången som ägde rum i Sverige under 1980- och 1990-talen.

Bedömningsprocessen kan sammanfattas i tre huvudsakliga steg. De två första stegen i bedömningen, identifiering och kommunikation, innebär egentligen inte några problem. Där finns konkreta regler att följa och ingen tolkning eller utvärdering behöver utföras av Skatteverket. Den kritik som riktats mot Skatteverket att bedömningen är godtycklig kan hänföras till det tredje steget. Där bedömer Skatteverket de uppgifter som inkommit i ärendet.

Den 1 juli 2006 implementerades direktivet (2004/25/EG) om uppköpserbjudanden i svensk rätt genom lag om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. Direktivet har bland annat medfört en lagstadgad obligatorisk erbjudandeplikt vid förvärv av en kontrollerande andel av röstetalet i ett aktiebolag. Kontrollen över erbjudandepliktens efterlevnad, tolkning av reglerna samt utvecklandet av praxis åligger dock fortfarande den svenska självregleringen på värdepappersmarknaden genom Aktiemarknadsnämndens uttalanden.Syftet med erbjudandeplikten är att skydda minoritetsaktieägarna i målbolaget. Minoriteten får en möjlighet att lämna bolaget genom att överlåta sina Aktier till den aktieägare som förvärvat en kontrollerande röstandel, det vill säga uppnått gränsen för erbjudandeplikt. För en förvärvare i sin tur kan erbjudandeplikten i många fall kännas betungande då den medför ökade kostnader vad avser de formella kriterier som ett offentligt uppköpserbjudande måste uppfylla.

Det eftersträvade syftet med denna studie var att undersöka om det fanns någon koppling mellan värdepremien och företagsstorlek på den svenska marknaden, dvs. om små svenska företag har högre värdepremie än stora eller tvärtom. För att ta reda på det delade jag den generella värdepremien för samtliga Aktier i två värdepremier enligt storleken. Vidare utförde jag en jämförelse mellan värdepremien för små företag (VMGS) och värdepremien för stora företag (VMGB). Därefter var avsikten att verifiera huruvida CAPM modellen gav en bra förklaring av de olika värdepremierna.

Syfte: Vilken effekt som publiceringar från media med dåliga ekonomiska tider har på aktiespararna på stockholmsbörsen samt undersöka om dessa nyheter påverkar aktiepriset på ett negativt eller positiv samt hur aktiesparare reagerar på ekonomiska indikationer samt om aktiespararens utbildningsnivå har någon effekt på om aktiespararen använder sig av media som beslutsunderlag i sin aktiehandel.Metod: Det är två undersökningar varav den ena är en kvantitativ enkätundersökning utan kvalitativa element. Den andra är ett stickprov på aktiekurser i samband med specifika artiklars publiceringsdatum.Slutsats: Utifrån de resultat som presenterats så går det att utläsa att aktiesparare sällan använder sig av media som beslutsunderlag när de handlar med Aktier samt så finns inget negativt samband med de valda artiklarna och aktiekursen. Det fanns dock ett sammanband i det att aktiesparare med högra utbildning är mindre benägna att använda sig av media och dess indikationer som beslutsunderlag i deras handel med Aktier.Fortsatt forskning: Det finns flera intressanta undersökningsfrågor kvar, bland annat så skulle undersökningen behövas göras på mer än ett område av media samt på flera olika områden av aktiemarknaden än dagligvaruhandeln. En annan intressant fråga är att enligt enkätundersökningen så är många aktiesparare högt utbildade inom ämnet men är fortfarande osäkra på deras effekt på aktiemarknaden när de handlar.Uppsatsens bidrag: Ett försök till att undersöka om media skapar sina egna självuppfyllande profetior i samband med att de publicerar nyheter med en negativ vinkling på det kommande ekonomiska klimatet. Enligt undersökningen så har inga tidningsartiklar någon märkbar effekt på aktiekursen..

Flera tidigare studier har visat att det går att generera överavkastning genom att investera i Aktier baserat på olika nyckeltal. Genom relativvärdering ställs företag i relation mot varandra för hitta indikationer på under- eller övervärdering. För att bidra ytterligare till den redan existerande forskningen fokuserar författarna till studien på en specifik bransch, industribranschen. Genom en branschindelning bör jämförbarheten öka mellan nyckeltal.Syftet med studien är att undersöka huruvida det är möjligt att generera överavkastning genom att investera i undervärderade Aktier i industribranschen enligt nyckeltalen P/E, DY och P/BV. Resultatet kommer att härledas till och diskuteras utifrån teorier inom Behavioral Finance, för att förstå och förklara resultatet.Undersökningen baseras på en kvantitativ metod där tre nyckeltal har undersökts.

Kvalificerade Aktier i fåmansföretag skall enligt bestämmelserna i 57 kapitlet IL beskattas i både inkomstslaget kapital och tjänst. Genom att genomföra en upprepad intern aktieöverlåtelse kan en företagsägare avkvalificera sina Aktier och beskattas enligt reglerna om kapital. I RÅ 2009 ref. 31 anses att ett förfarande med upprepade interna aktieöverlåtelser utgör skatteflykt vilket väcker frågan om när ett generationsskifte av ett fåmansföretag genom upprepad intern aktieöverlåtelse anses vara skatteflykt.Generalklausulen i skatteflyktslagen består av fyra rekvisit. Samtliga rekvisit måste vara uppfyllda för att lagen skall vara tillämplig.

Den svenska ekonomin går bra vilket har lett till att svenska folket har mer pengar att investera. Det finns en mängd olika investeringsalternativ på marknaden, bland annat obligationer, Aktier, fonder och derivat. Till kategorin derivat hör warranter och optioner. Warranter kan ses som en lång option och är ett relativt nytt instrument på marknaden. Handeln med warranter startade på den svenska marknaden 1995.