När ett företag skall introduceras på börsen sker en så kallad Initial Public Offering. Det innebär att företaget får en marknadsplats där handel av företagets Aktier kan ske på någon av Stockholmbörsens handelslistor, vilket innebär att allmänheten erbjuds att teckna Aktier i bolaget. Det vanligaste skälet till att introduceras på börsen anses vara att få tillgång till expansionskapital. Intresset för nyintroduktioner och antalet nyintroduktioner har ökat de senaste åren. Tidigare studier har visat på att underprissättning föreligger vid prissättningen på aktien vid nyintroduktionen på världens alla börser.

Börshandlade fonder (ETF:er) blir alltmer populära som spar- och investeringsalternativ. Antalet ETF:er och variationen av dessa ökar stadigt. Denna studie ser på ETF:er likställda Aktier (ur ett värdepappersperspektiv) och syftar till att applicera momentumstrategier på den amerikanska ETF-marknaden, likt Jegadeesh och Titman (1993), för att testa sambandet mellan ETF:ers kapitalvärde och riskjusterad överavkastning, estimerat genom Jensens alfa. Med utgångspunkt från Banz (1981) som visar på samband mellan investeringar i småbolagsAktier och högre riskjusterad avkastning (än motsvarande investeringar i stora bolags Aktier). Testet har baserats på portföljer sammansatta på momentum- och contrarianstrategier för att utröna om en ETFs storlek på kapitalvärde är avgörande för en ETFs avkastning.

Sammanfattning Hur utvecklas kursen vid en nyintroduktion i jämförelse med Affärsvärldens generalindex (AFGX)? Uppsatsen redovisar utvecklingen för 57 Aktier vid introduktionsdagen, efter en dag, en vecka en månad, tre månader och ett år. Slutsatsen är att det finns skillnader, de är signifikanta efter en dag och efter ett år. Efter en dag har kursen i genomsnitt gått ner ett antal procentenheter och för AFGX var motsvarande genomsnitt svagt positivt. Efter ett år är skillnaden mycket stor med 94 % i avkastning för nyintroducerade Aktier och 13,1 % i avkastning för AFGX.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om signaleffekten vid aktieåterköp påverkar aktiekursen i form av en överavkastning i Sverige, på samma sätt som forskningsartikeln av Hackethal och Zdantchouk (2006) visar har skett i Tyskland. Metod: En kvantitativ metod i form av en eventstudie har genomförts för att utreda om det finns en överavkastning i samband med återköp av Aktier i Sverige. Vi utgick från alla företag som gjort återköp mellan åren 2000 och 2006, vilka var 102 stycken när vår undersökning inleddes. Av dessa återstod endast 33 stycken, då datamängden gällande de övriga företagen var otillräcklig. Marknadsmodellen användes för att få fram den förväntade avkastningen där parametrarna skattades genom regressioner.

Denna uppsats undersöker, med hjälp av event-studier, hur aktiemarknadslikviditeten och i sin tur prissättningen på Stockholmsbörsen påverkas av exceptionella händelser såsom Oktoberkraschen 1987, Asienkrisen 1997 och terror attacken mot Twin Towers 2001. Vidare studeras även om samband mellan förändringar i marknadslikviditeten och avkastning på räntebärande statspapper och guld för att undersöka om dessa alternativa placeringsformer bidrar till förändringar i marknadslikviditeten. Tidigare forskning med avseende på potentiella förbättringar av börsers mikromarknadsstruktur i syfte att förbättra marknadslikviditeten relateras i uppsatsen till forskning som påvisar att en likviditetspremie existerar på Stockholmsbörsen. Detta görs i syfte att påvisa vad potentiella förbättringar av marknadsstrukturen och i sin tur likviditeten innebär för företags kapitalkostnad. Vi finner att likviditeten temporärt försämras i samband med exceptionella händelser på Stockholmsbörsen.

Slutsatsen av denna studie är att en likviditetspremie på Stockholmsbörsen inte går att fastställa för tidsperioden 1995-03-01 till 2005-10-31. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det råder en signifikant avvikelse i priset på en likvid kontra en illikvid aktie, där omsättningshastigheten är den variabel utsedd att fånga denna anomali. Undersökningen omfattar Aktier vilka är noterade på Stockholmsbörsens A- och O-listor idag. Den teoretiska referensramen för denna studie har sitt ursprung från den vedertagna modell vilken utvecklades av Amihud och Mendelson (1986) där köp-sälj spreaden nyttjats för att undersöka en eventuell likviditetspremie på New York börsen. Ett ekonometriskt metodförfarande innefattandes framförallt regressionsanalys har här valts där en stor inspiration varit Fama och French´s (1992) benchmark för att statistiskt undersöka hur den justerade överavkastningen påverkas av omsättningshastigheten och de förklarande variablerna marknadsrisk, storlek samt bokfört värde dividerat med marknadsvärde.

Syfte: Syftet med denna uppsats är tvåfaldig. Vårt sekundära syfte är att informera läsaren om börsnoteringsprocessen genom att bidra med betydande teoretisk information. Vårt primära syfte är att testa vår hypotes; institutionella investerare favoriseras genom en högre allokering av Aktier i framgångsrika börsnoteringar på den skandinaviska finansmarknaden.Metod: För denna uppsats använder vi en hybrid av kvalitativa och kvantitativa metoder. Vår kvalitativa metod har, genom intervjuer med ledande investmentbanker, försett oss med en up-to-date inne syn på beslutet fördelningen i vår kvantitativa metod har vi genomfört flera regressionsanalyser och presenteras också beskrivande statistik, för att hitta tilldelning och returnera mönster på den skandinaviska finansmarknaden.Teoretisk ramverk: För genomförandet av denna uppsats har vi samlat en mängd empiriska bevis om processen kring en börsintroduktion i allmänhet . Mer specifikt fokuserar det teoretiska materialet på besluten vid allokering av Aktier.Empirisk analys: Resultat från vårt empiriska kapitel visar oss att institutionella investerare gynnas i allokeringsprocessen.

Från och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för ägarna av fåmansbolag förändrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av Aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet än tidigare att ta ut bolagets överskott som lågbeskattad utdelning. Andra nyheter är att klyvningsräntan har höjts, löneunderlaget har fått större inverkan på gränsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sänkts till 20 procent.Uppsatsen belyser de nya reglerna, jämfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försäljning av bolag då en kapitalvinst uppstår som ska beskattas.

Företag har sedan länge lagt bud på andra företag för att expandera och stabilisera sig på andra marknader eller branscher. När dessa budgivningar började kunde även noteringar ske på statliga byråer för att investerare skulle få tillgång till denna information.Uppsatsens syfte är att ta reda på hur börsnoterade företagsAktier reagerar på budgivningar från andra företag. Genom inhämtning från Skatteverkets databas har vi tagit reda på vilka företag som haft budgivningar och därefter gjort en event studie på hur aktiepriset och omsättningen av företagen blivit påverkade. Event studien har gjorts tio dagar före budgivningen och tio dagar efter för att ta fram den genomsnittliga aktiekursen och omsättningen för respektive företag.Det som vi kunde konstatera var att resultatet hade en mer negativt utveckling än positiv på både aktiepriset omsättningen av Aktier för alla företag. Varför man hade en mer negativ utveckling är svår att säga eftersom antalet företag var för få och man inte hade gjort en analys bland investerarna.

Sammanfattning Uppsatsens titel: The Post-Earnings-Announcement-Drift - På den svenska marknaden. Seminariedatum: 2008-06-02 Ämne/Kurs: NEKM01 ? Examensarbete magisternivå 15hp Författare: Stefan Setterlund Handledare: Hossein Asgharian Fem nyckelord: The Post-Earnings-Announcement-Drift, earnings momentum, anomalier, oförväntade vinster, likviditet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om fenomenet the postearnings-announcement-drift (PEAD), eller earnings momentumsom det också brukar benämnas som, finns på den svenskaaktiemarknaden. Detta för att se om man eventuellt kan bilda envinstgivande lång/kort strategi genom att utnyttja dessa välkändaanomalier.

Att investera rätt är en fråga som bekymrat de flesta någon gång i livet. När, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen på det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet på aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i Aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken på den ökade aktiviteten på aktiemarknaden.Utöver den privata finansiella rådgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. Många av dessa når allmänheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och säljrekommendationer av Aktier.

Bolagsstyrning beskriver, hur ett bolag ska styras på bästa sätt, för att uppnåägarnas krav på avkastning på kapitalet som investerats genom köpta Aktier.Men även hur företaget agerar för att öka, kommande eller aktuella inverteras förtroende för bolaget. De bolagsskandaler som har ägt rum de senaste åren och bolagsledningarnas brisfälliga företagsstyrningar har medfört att bolagsstyrningen aktualiserats både nationellt och internationellt. Detta har aktualiserat de ramverk och regler som reglerar bolagsstyrning .

Huvudsyftet med denna studie är att mäta sambanden mellan de svenska indikatorerna DVIS samt Konjunkturbarometern Hushåll gentemot Stockholmsbörsen, och jämföra resultaten mot observationer från tidigare studier på utländska marknader. Studien belyser samtidigt svårigheterna med att mäta marknadssentiment på ett sådant sätt som eftersträvas för att kunna förklara irrationella marknadsrörelser eller uppkomsten av bubblor. För att uppnå huvudsyftet analyseras månadsvisa medelvärden mellan 2001 och 2008 genom bivarat analys, där de tidigare nämnda indikatorerna, som antas motsvara marknadssentimentet, jämförs mot OMXS30 samt fyra urval av Aktier, som representerar aktiemarknadens avkastning. Totalt analyseras 40 Aktier utifrån omsättning och börsvärde. Signifikanta samband påträffas mellan båda indikatorerna och Stockholmsbörsens utveckling, vilket givet antagandet att dessa speglar marknadssentiment indikerar att marknadspsykologi har en väsentlig påverkan på aktiemarknadens prisnivå.

Isaac Newton lär en gång ha yttrat följande när han förlorade 20 000 pund på Aktier; ?jag kan beräkna himlakroppars rörelser men inte folks galenskaper?. Ett uttalande som säger en hel del om svårigheten med att investera i Aktier, men som också gör detta till ett intressant område att studera. Denna studie började dock mer som en tanke på i vilken utsträckning institutionella placerare arbetar enligt de metoder som finansieringsteorin erbjuder. Vår känsla var, efter att ha studerat finansiering, att många av de antaganden som ligger bakom traditionella finansieringsteorier och modeller gäller under alltför allmängiltiga förhållanden, vilket kan göra det svårt att applicera dem i praktiska sammanhang.

Anställda som tilldelas gratis Aktier eller förvärvar Aktier till ett pris under marknadsvärde i företaget de är anställda i erhåller en förmån som ska tjänstebeskattas. Enligt den lagstadgade värdepappersregeln ska en skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor ta upp den som intäkt det beskattningsår som förvärvet sker. Förvärven är vanligtvis förenade med förfoganderättsinskränkningar såsom överlåtelseförbud under en bestämd tidsperiod och krav på fortsatt anställning. Vid en överblick av praxis på området kan det konstateras att det därmed inte går att utläsa en bestämd tidpunkt för när ett förvärv anses ha inträffat. Syftet med uppsatsen är att utreda de lege lata huruvida värdepappersregelns syfte uppfyllts och att utifrån den utredningen belysa om det de lege ferenda finns behov av en ändring av värdepappersregeln.