Syfte: Att undersöka om det finns belägg för att contrarian strategier genererar högre avkastning än Stockholmsbörsens marknadsindex och om detta i så fall beror på en småbolagseffekt. Metod: I vår event studie valde vi att undersöka stockholmsbörsen under åren 1993 till 2005. Under perioden skapade vi 8 portföljer med 20 aktier i varje, för dessa bolag satte vi ett gränsvärde på 150 Mkr. Vi utförde även ett liknande försök men då med en gräns på 1 miljard och satte antal aktier i portföljen till 10. Detta för att testa förekomsten av en småbolagseffekt på våra resultat.

En av de största och viktigaste marknaderna i dagens samhälle är den finansiella marknaden.Denna marknad består dels av valutamarknaden, där det handlas med olika konvertibla valutor, dels av kapital-marknaden som består av penningmarknaden och Aktiemarknaden. Aktie- marknaden har en oerhört viktig roll när det gäller marknadsekonomin bland annat på grund av att den tillhandahåller riskvilligt kapital till företag samt ger möjlighet till spridning och omfördelning av risk. Aktörerna på Aktiemarknaden strävar ständigt efter att öka värdet på sina placeringar. Värdet på dessa beror på hur företagets ekonomiska ställning ser ut. Aktörernas ambition att försöka öka värdet på sina placeringar förekommer främst på marknader som sägs vara effektiva.

Det förekommer idag främst två olika huvudkategorier när det gäller analys av aktier, nämligen fundamental och teknisk analys. Den tekniska analysen, syftar till att utifrån ett företags historiska kursutveckling, söka prognostisera en framtida trend för aktien. Grundtanken är att människor i grupp tänker och agerar på liknande sätt när de befinner sig i en viss situation och att dessa gruppbeteenden resulterar i mönster, som den teknisk aanalytikern menar går att tolka. Tekniken sträcker sig tillbaka till 1800-talet och användsflitigt idag av såväl mindre som större investerare och aktörer på de finansiella marknaderna.En av många tekniker inom teknisk analys fokuserar på glidande medelvärden av olika längder och kombinationer. Enligt teorin uppstår köp- respektive säljsignaler när dessamedelvärden korsar varandra.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka vilka faktormodeller som i genomsnitt bäst kan uppskatta den samlade risken på den svenska Aktiemarknaden i form utav GARCH-uppskattade kovariansmatriser. Vidare att specialgranska faktormodellernas uthållighet då de appliceras under en recession. Slutligen undersöka om och hur globaliseringen utav ekonomin påverkar dessa faktorer. Tidsmässigt var undersökning avgränsad mellan 1996-2005. En GARCH-modell togs i anspråk för att uppskatta den tidsvarierande volatiliteten.

Forskningen kring effektiva marknader a?r uppdelad; ena sidan pa?sta?r att marknaden a?r fullsta?ndigt effektiv och det inte ga?r att skapa na?gon form av o?veravkastning. Andra sidan ha?vdar tva?rtemot att endast historisk information reflekteras i dagens priser. Pa? kort sikt kan det finns en viss ineffektivitet och de flesta erka?nner att marknaden inneha?ller anomalierSyftet med denna studie a?r att underso?ka om det existerar systematiska fel betra?ffande informationsflo?den som pekar mot att den svenska Aktiemarknaden inte a?r av semi-stark form eller stark form av effektivitetVi utga?r fra?n tre metodologiska sta?llningstaganden; utga?ngspunkt, forskningsansats samt kunskapssyn.

Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhällsekonomin. Ett företagsförvärv på Aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter såsom arbetstagare och aktieägare.Det är särskilt intressant med tanke på att Aktiemarknaden präglas i mångt och mycket av självreglering. Det är således aktörerna på marknaden som etablerar lämpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering är ett avsteg från Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det är sedermera intressant till vilken grad det är gynnsamt med en kombination av dels självreglering, dels lagstiftning.

BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemsländer vars främsta mål var att öka konkurrensen på den europeiska Aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, så kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgått en marknadsstrukturförändring, vilket kan ha lett till förändring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella oväntade effekter. Det här är något som idag fem år efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent.SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förändrat och påverkat transaktionskostnader på svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte är också att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framväxt.GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom intervjuer med berörda parter på Aktiemarknaden i Sverige.

The aim of this study is to examine the market reaction when information about a company?s foreign direct investment is announced and how that affects the shareholder?s value. Also of interest is whether the market reacts differently depending on which country the investment is established in and which mode of entry is used. This will be achieved by using an event study approach. The selection that was used consisted of 206 companies registered on the Nasdaq OMX Nordic homepage, which had during a time period stretching from 1999 to 2009 established a foreign direct investment in the regions BRIC, Europe or the USA using the mode of organic growth, joint venture or acquisition.

BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemsländer vars främsta mål var att öka konkurrensen på den europeiska Aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, så kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgått en marknadsstrukturförändring, vilket kan ha lett till förändring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella oväntade effekter. Det här är något som idag fem år efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent.SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förändrat och påverkat transaktionskostnader på svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte är också att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framväxt.GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom intervjuer med berörda parter på Aktiemarknaden i Sverige.

Syftet med uppsatsen är att studera sambandet mellan länders utdelningsmönster och corporate governance system samt förklara varför denna koppling ser ut som den gör med hjälp av den teoribildning som finns på området.Till undersökningen har tre EU länder valts. För att kartlägga ländernas utdelningsmönster har finansiell data insamlats för respektive lands samtliga noterade företag. Dessa data har sammanställts till tre nyckeltal gällande utdelningsnivå för varje land och år mellan år 1989 till år 2007.Det finns skillnader mellan länderna både beträffande corporate governance system och beträffande utdelningsmönster. De viktigaste faktorerna inom corporate governance som i uppsatsen visat sig haft störst betydelse för utdelningsmönstrets utseende är ägarstrukturen samt kapitalmarknadens struktur. Störst andel spritt ägande och starkast inflytande från Aktiemarknaden återfinns i Storbritannien, följt av Sverige och sist Tyskland som tvärtom kännetecknas av ett mycket koncentrerat ägande och lägre påverkan från Aktiemarknaden.

Metod: Denna uppsats undersöker aktierådens grunder och dess argumentation. För att analysera våra data har vi använt oss av en argumentationsanalys. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förstå hur rådgivarna motiverar sina råd. Slutsats: Slutsatsen i uppsatsen är att aktieråden i regel bygger på ?Gissningar? och ?Känslor?.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; Skapar årsrapporter synbara reaktioner på svenska Aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? samt följer reaktionerna på svenska Aktiemarknaden årsrapporternas status? Metod: Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex.Teori: Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation.Empiri: Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR.

De svenska bankernas osäkra exponering mot Baltikum har varit en stor debatt i svensk media under en lång period. Den här uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan de tre baltiska ekonomiernas aktiemarknader och de fyra svenska storbankerna. Vi har valt att lägga stor fokus på storbankernas kreditriskexponering, eftersom den har haft stor fokus på sig i media. För att förbättra trovärdigheten för uppsatsen har vi valt att undersöka ett generalindex för hela Baltikum och jämföra det med den svenska Aktiemarknaden. Vi gör det i syfte att kontrollera att sambandet mellan de två marknaderna inte är för stark, eftersom de övriga sambanden vi hittar mellan storbankerna och de baltiska indexen då kan vara ett resultat av en större samvariation.

Sammanfattning Uppsatsens titel: The Post-Earnings-Announcement-Drift - På den svenska marknaden. Seminariedatum: 2008-06-02 Ämne/Kurs: NEKM01 ? Examensarbete magisternivå 15hp Författare: Stefan Setterlund Handledare: Hossein Asgharian Fem nyckelord: The Post-Earnings-Announcement-Drift, earnings momentum, anomalier, oförväntade vinster, likviditet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om fenomenet the postearnings-announcement-drift (PEAD), eller earnings momentumsom det också brukar benämnas som, finns på den svenskaAktiemarknaden. Detta för att se om man eventuellt kan bilda envinstgivande lång/kort strategi genom att utnyttja dessa välkändaanomalier.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan.Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance.Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra.Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara.Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt investeringsbeteende bland investerarna på Aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på Aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig volatilitet.