Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebÀr pÄ individ ?och strukturell nivÄ och hur hederskontexten och samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors förutsÀttningar för integration och delaktighet i det svenska samhÀllet. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebÀr att dessa individer Àr dubbelt förtryckta, dels frÄn kontexten de lever i men Àven samhÀllet har en bidragande roll till utsattheten dÄ vi har kommit fram till att det finns mycket inbÀddad diskriminering i samhÀllet. Integrationen för individer inom hederskontexten pÄverkas ocksÄ av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhÀllets bemötande av individerna.

Hur ser en persons livshistoria ut bakom etiketten kriminell? Vi har i denna uppsats Àmnatsöka svaret hos personer som levt ett kriminellt liv men som i dagslÀget lever ett liv inomsamhÀllets föresprÄkade normer. VÄr önskan har varit att lyfta fram individernas egnaberÀttelser om sina erfarenheter med förhoppning om att fÄ en tydligare bild av deraslivshistoria. Vi har genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samlat invÄrt empiriska material som vi senare har analyserat och arbetat med i samverkan med enhermeneutisk utgÄngspunkt. VÄrt syfte har varit att genom vÄra tio intervjupersoners egnaberÀttelser fÄ insikt i hur vÀgen in i och ut ur deras kriminella leverne har sett ut samt vilkenbetydelse de tillskriver KRIS och deras arbete.

This Master?s thesis is the first to quantitatively study the prevalence of library anxiety at a Swedish university. Library anxiety is a concept describing the negative feelings students can experience when using the library. The study was conducted using web questionnaires sent out to 512 students at VÀxjö university. 38 % responded and the results were analysed with the help of, amongst other methods, correlation studies.

Syftet med min studie Àr att problematisera förskollÀrares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan frÀmja utvecklingen av denna förmÄga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhÄllande och relevans till förskolans verksamhet samt kÀnslors uppkomst och utveckling ur bÄde ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppvÀxtvillkoren och den sociala praxis individen ingÄr i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur vÀrden och normer i samhÀllet fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning dÄ individen rÀttar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin bestÄr av en fokusgruppsintervju med tre förskollÀrare.

I elnÀtet finns skyddsfunktioner som ska sÀkerstÀlla sÀker och effektiv frÄnkoppling av felbehÀftade anlÀggningsdelar i enlighet med svensk lagstiftning, rÄdande normer och branschpraxis. MÄlet med detta examensarbete har varit att utveckla ett rapporteringssystem som hjÀlper till att utföra provning av elanlÀggningar enligt faststÀllda normer och samtidigt visa resultatet pÄ ett lÀttförstÄeligt och tydligt sÀtt som gÄr att anvÀnda i E.ONs risk- och sÄrbarhetsanalysverktyg. En risk- och sÄrbarhetsanalys av elnÀtsanlÀggningar krÀvs för att uppfylla energimarknadsinspektionens föreskrift. [1]Arbetet har utförts i fyra steg. Först har en undersökning av nulÀget gjorts.

Synen pÄ hög alkoholkonsumtion respektive narkotikabruk skiljer sig mellan olika samhÀllen, och i Sverige har vi en tradition av att problematisera dessa beteenden i högre grad Àn i mÄnga andra lÀnder. Dessutom ses narkotikabruk som en mer klandervÀrd handling Àn hög alkoholkonsumtion. Med dessa socialt konstruerade skillnader i Ätanke fokuserar uppsatsen pÄ vad om ligger bakom dessa beteenden och om liknande faktorer kan förklara dem. Uppsatsens syfte Àr med andra ord att undersöka huruvida liknande bakgrundsvariabler kan förklara hög alkoholkonsumtion och narkotikabruk bland individer i Sverige. För att förstÄ varför olika sociala regler och normer rÄder i olika samhÀllen anvÀnds Howard Beckers klassiska stÀmplingsteori.

Reklam Àr idag en naturlig del av vÄr vardag. Investeringarna i reklam vÀxer för varje Är som gÄr och Är 2006 investerade olika annonsörer i Sverige över 60 miljarder kronor i marknadskommunikation. Ett stÀndigt ökande mediebrus och ett minskat förtroende för reklam har gjort det svÄrare för annonsörerna att nÄ fram med sitt budskap och reklamen fungerar inte alltid som planerat, nÀrmare bestÀmt 80 - 85 % av reklamen som görs fungerar inte. Vad krÀvs dÄ för att göra effektiv reklam och vad innebÀr egentligen effektiv reklam? Vilken betydelse har en reklamtÀvling som 100-Wattaren för begreppet effektiv reklam? Inom reklambranschen sÄ hÀvdas det att reklam bör vara kreativ för att vara effektiv.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera hur framgÄngsrika CSR-anvÀndande företag verksamma i Sverige har utformat CSR-arbetet. UtifrÄn denna information ska ett ramverk skapas innehÄllande styrverktyg och styrtekniker för att underlÀtta företags arbete med att styra CSR-insatser.Metod: Studien bygger pÄ fem intervjustudier som Àr genomförda pÄ fem framgÄngsrika företag verksamma i Sverige. Den teoretiska referensramen Àr framtagen genom akademiska tidsskrifter och böcker. Den empiriska datan Àr insamlad genom semi-strukturerade intervjuer genomförda pÄ plats och genom telefon.Slutsats och rekommendationer: Resultatet av denna studie visar att den frÀmsta anledningen för de undersökta företagen att arbeta med Corporate Social Responsibility bygger pÄ ekonomiska fördelar. Intressentstyrning Àr den frÀmsta faktorn för att lyckas med arbetet med Corporate Social Responsibility.

Patienter vars hÀlsotillstÄnd försÀmras pÄ sjukhusen ska kÀnna sig trygga i att det upptÀcks i tid och att ÄtgÀrder vidtas för att förebygga och behandla försÀmringen.Syfte:Att undersöka undersköterskors, sjuksköterskors och lÀkares behov av utbildning i att tidigt upptÀcka patienter med sviktande vitala funktioner pÄ fyra vÄrdavdelningar pÄ Akademiska sjukhuset.Metod:Författarna valde att göra en deskriptiv, kvantitativ tvÀrsnittstudie. Studien pÄgick under vecka 9 och 10 Är 2011. Det delades ut 202 enkÀter, varav 69 blev besvarade, vilket innebÀr att svarsfrekvensen uppgick till 34 %.Resultat: FyrtioÄtta procent av respondenterna upplevde stress dÄ en patient sviktade i sina vitala funktioner. TjugotvÄ procent saknade kunskaper i bedömningen av medvetandegrad och neurologi. Sextioen procent svarade att de ibland kunde fÄ hjÀlp av en lÀkare/lÀkarkollega med att göra en bedömning av patientens tillstÄnd.

Studiens syfte Àr att undersöka hur kontakten ser ut mellan familjehemsplacerade barn och deras biologiska fÀder, vilka faktorer som pÄverkar kontaktens utformning, socialtjÀnstens förestÀllningar och aktiva arbete kring familjehemsplacerade barn och deras fÀder samt biologiska fÀders betydelse för familjehemsplacerade barn. Uppsatsens frÄgestÀllningar berör i vilken utstrÀckning familjehemsplacerade barn har kontakt med sina biologiska fÀder och socialsekreterares syn kring detta omrÄde. För att bringa klarhet kring vÄra frÄgestÀllningar har vi frÀmst anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer med sex socialsekreterare pÄ olika stadsdelar i Göteborg. Insamlingen av empirin har dÀrutöver Àven skett med hjÀlp av en orienterande kvantitativ enkÀtstudie, besvarad av familjehemssekreterare, rörande 190 barn. Tanken med enkÀtstudien var att visa pÄ hur kontakten till de biologiska fÀderna ser ut för samtliga barn pÄ en familjehemsenhet i Göteborg.

Syftet med vÄr uppsats var att fÄ en förstÄelse för individers upplevelser och erfarenheter av att leva i en ombildad familj, dÀr de olika familjemedlemmarna ingÄr i ett lÀnkat familjesystem. Det empiriska materialet bestod av intervjuer mer tre kvinnor och tvÄ mÀn som alla har erfarenheter av att leva i en ombildad familj. Individer har olika vÀrderingar och livsstilar, nya regler och normer skapas utifrÄn gamla. Respondenterna uppger att det kan ta tid innan man hittat sina roller inom den ombildade familjen men om man lyckas med detta kan det bli ett bra liv att leva i en ombildad familj. Det framkom att vÄra respondenter sÄg det som en stor tillgÄng att barnen fÄr ett brett socialt nÀtverk av att leva hushÄllsöverskridande samt att de fÄr lÀra sig att ta hÀnsyn till andra individer..

Denna studie syftar till att lyfta fram begreppet introvert i skolvÀrlden genom att undersöka hur introverta beteenden kan pÄverka elevers utbildning. Vi lyfter Àven fram lÀrares tillskrivande av introvert beteende.Vi utgÄr ifrÄn Jung och H.J. Eysencks definitioner av begreppet introvert samt tar upp olika beteendeteorier och perspektiv pÄ introvert beteende för att kunna identifiera och analysera vÄra resultat. Studiens metod Àr en empirisk datainsamling i form av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyseras enskilt och avslutas i en gemensam analys.Det vi kom fram till var att extroverta normer till stor del rÄder i skolans verksamhet samt att det introverta begreppet sÀllan anvÀnds i verksamheten utan istÀllet beskrivs i andra termer, vilka dÄ delvis kan ha en annan innebörd.

Dyslexi innebĂ€r bestĂ„ende ordavkodningssvĂ„righeter som anses vara orsakade av nedsĂ€ttning i fonologiska fĂ€rdigheter. Till följd av dessa svĂ„righeter har individer med dyslexi ett annorlunda ögonrörelsemönster vid lĂ€sning. Individer med dyslexi kan mĂ„nga gĂ„nger övervinna sina svĂ„righeter och lyckas i den akademiska vĂ€rlden.Studiens övergipande syfte var att genom en multipel fallstudie undersöka ordavkodning och ögonrörelser hos fem universitetsstudenter med dyslexi. Ögonrörelserna mĂ€ttes med en dator specialiserad för detta Ă€ndamĂ„l. En kontrollgrupp av normallĂ€sare (n=20) fördes samman för jĂ€mförelse.I föreliggande studie var anvĂ€ndning av ordavkodningstest och mĂ€tning av ögonrörelser den metodologiska inriktningen.Resultaten visar att alla de fem studenterna med dyslexi har nedsatt ordavkodning och till stor del ett annorlunda ögonrörelsemönster som varierade nĂ„got dem emellan.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av smĂ€rta som hindrade aktivitet hos barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Samt att se förekomst av obehagskĂ€nslor inför och under fysisk aktivitet. Studien gjordes pĂ„ 26 barn och ungdomar i Ă„ldrarna 8-19 Ă„r med övervikt eller fetma samt en grupp med 26 normalviktiga barn och ungdomar i Ă„ldrarna 10-19 Ă„r. Data samlades in genom en enkĂ€tundersökning pĂ„ Överviktsenheten för barn och ungdomar pĂ„ Akademiska sjukhuset i Uppsala och genom dietister i primĂ€rvĂ„rden i Uppsala lĂ€ns landsting samt genom personliga kontakter. Studien visade att smĂ€rta förekom i bĂ„da grupperna och ingen skillnad kunde pĂ„visas mellan de bĂ„da.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur överrapporteringen fungerar mellan ambulanssjuksköterskor i Uppsala lÀn och sjuksköterskor pÄ akutmottagningen pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala frÄn mottagande sjuksköterskors perspektiv. Metod: Empirisk deskriptiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats. 60 enkÀter delades ut varav 33 besvarades. Det gav en svarsfrekvens pÄ 55 %. Resultat: Sjuksköterskorna pÄ akutmottagningen har delade meningar kring hur överrapporteringen fungerar med ambulanssjuksköterskorna.