I Sverige rÄder avtalsbundenhet, vilket innebÀr att företag som ingÄr avtal med varandra Àrförpliktade att hÄlla sig till dessa. PÄ detta sÀtt kan tvÄ affÀrspartners bli bundna till varandra.Avtalen Àr ofta en förutsÀttning för att företagen ska kunna arbeta tillsammans, strikt handlardet om vem som ska ansvara för vad (Ramberg & Ramberg 2007). Ett problem medlÄngsiktiga affÀrsrelationer Àr att förutsÀttningar för relationen förÀndras. Ett exempel Àr attkonjunktursvÀngningar medför förÀndringar hos framförallt kundföretagens behov (Möller& Wilson 2002; Wiersema 1997). Detta öppnar för en diskussion gÀllande om företag i dessasituationer lÄter avtalen styra Àven nÀr förutsÀttningarna förÀndras, eller om företagen vÀljeratt vara flexibla och anpassa sig efter varandras behov.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en grupp feminister upplever att de bemöts nÀr de benÀmner sig sjÀlva som feminister inför andra, samt vilka strategier och metoder de har för att hantera eventuellt negativa reaktioner som nidbilden av "feministen" som "manshatare". Vidare ska uppsatsen ge kunskap om hur feministisk identitet kan skapas och formas via mediebruk och i kamp med andra individer och/eller grupper..

Examensarbetets syfte Àr att undersöka vad Kultur pÄ recept för lÄngtidssjukskrivna personer kan betyda för individen och samhÀllet, samt vilken kultursyn som genomsyrar projektidén. FrÄgestÀllningarna diskuteras via tvÄ kanaler: ljud och akademisk text. Ljudproduktionen, som bör lyssnas pÄ innan uppsatsen lÀses, Àr nyfiket undrande medan den akademiska uppsatsen Àr mer kritiskt analyserande. De bÄda Àr lika ?sanningsbÀrande? trots att de ska förmedla olika kÀnslor, insikter och frÄgor hos mottagaren.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad Àr det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den pÄverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt Àr att samtidigt som ideella föreningars skatteregler Àr likartade, finns indikationer pÄ skillnader i sÄvÀl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet Àr att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgÄr ifrÄn ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras ocksÄ vÀgberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: TillvÀgagÄngssÀttet bygger pÄ kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Karlsson, S., Wallin, O. (2012) Balansens betydelse mellan struktur och frihet för organisationer. En kvalitativ studie betrÀffande tre ledares uppfattningar om fenomenet. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i GÀvle, akademin för utbildning och ekonomi.

Företagskulturer Àr nÄgot som intresserat bÄde forskare och chefer inom företagsvÀrlden i mÄnga Är. Kulturen inom en organisation kan göra företaget mer effektivt, motivera personal och underlÀtta kommunikation. Dock gÄr vissa tankebanor kring företagskulturer isÀr. Vissa forskare menar att varje företag har en unik kultur med en helt egen uppsÀttning normer och vÀrderingar. Kombinationen av olika mÀnniskor i organisationen och företagets unika historia bildar en kultur som blir helt egen och dÀrmed olika andra företags kulturer.

Studien behandlar ett problem som pÄ senare tid har uppstÄtt i samband med den Europeiska Unionens ökade samarbete och utvidgning av den gemensamma militÀra kapaciteten. Problemet som man, frÄn kritiskt hÄll, har framfört Àr att denna ökade "militarisering" urholkar EU:s gamla roll som en normativ makt. Denna problematik leder fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning, nÀmligen:PÄ vilket sÀtt uppfattas EU:s förÀndrade sÀkerhetspolitik inom den politiska ochakademiska diskursen? Samt: Sett utifrÄn gÀllande diskurs, hur anses EU:s förÀndrade sÀkerhetspolitik pÄverka EU:s position som en normativ makt i internationella relationer? Studiens teoretiska ansats Àr begrÀnsad till en övergripande diskussion gÀllande etik och internationell politik. Metoden som anvÀnds kan nÀrmast betecknas som en form av argumentations-/diskursanalys.Resultatet visar att uppfattningarna om den möjliga utvecklingen för EU:snormativa makt Àr beroende pÄ vilken instÀllning, till EU:s framtida intentioner, aktörerna och debattörerna har.

Denna undersökning handlar om hur kulturförmedling kan förstÄs via kurslitteratur pÄ en förskollÀrarutbildning. Syftet har varit att granska kurslitteratur som behandlar omrÄdet mÄngkultur. Detta för att undersöka en i förskolans lÀroplan uttryckt spÀnning mellan kulturförmedling och öppenhet för pluralism. Kurslitteraturen Àr frÄn ett lÀrarprograms olika kurser under olika terminer. Avsikten Àr att synliggöra normer som framtrÀder i kurslitteraturen och dÄ Àven vad som kan anses som avvikande frÄn denna norm.

I slutet av 1800-talet startade mÄnga vÀsteuropeiska lÀnder vad som kallats ?kampen mot tuberkulos?. Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vÄrd och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. PÄ 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade.

I slutet av 1800-talet startade mÄnga vÀsteuropeiska lÀnder vad som kallats "kampen mot tuberkulos". Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vÄrd och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. PÄ 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade. Trots detta kvarstod institutionens ursprungliga behandlingsideologi - att fÀmja hÀlsa genom nÀringsriktig kost och utomhusaktiviteter, och att vara ett hemlikt barnhem.

Den analytiska och teoretiska delen av arbetet presenterar begreppet intersektionalitet och undersöker humoristisk gestaltning av musikdramatik utifrÄn detta synsÀtt. Studien undersöker vilka normer och maktordningar som visar sig genom den humoristiska gestaltningen och stÀller frÄgor runt varför dessa uppstÄr och hur man skulle kunna förÀndra detta. Det konstnÀrliga processarbetet och den sceniska presentationen redogör för hur jag utforskat mina egna fördomar om mig sjÀlv och det fÀlt som jag befinner mig inom som musikdramatisk scenkonstnÀr och student i musikdramatik. HÀr presenteras metoder jag anvÀnt mig av vokalt, textuellt, dramatiskt, musikaliskt, fysiskt, mentalt och pedagogiskt för att expandera mitt fÀlt som musikdramatisk scenkonstnÀr..

Under 2000-talet har det blivit allt viktigare för stÀder att genom upprustning ordning attrahera investerare, invÄnare och turister. Upprustning av offentliga miljöer och en ökad övervakning bidrar till en allt mer homogen stad. I centrala delar av svenska stÀder ses hemlösa och missbrukare ofta som ett hot mot platsens marknadsvÀrde. För att undvika att missbrukare och hemlösa vistas pÄ offentliga platser omformas dessa för att bli mer öppna och ljusa. För att undvika att mÀnniskor vistas för lÀnge pÄ platser tas bÀnkar bort eller utformas bÀnkar som det inte gÄr att ligga pÄ.

Uppsatsen behandlar deltidsarbetets betydelse för en ojÀmstÀlld arbetsdelning.Genom samtalsintervjuer med offentliga aktörer, sÄ som politiker och företrÀdare för arbetsgivarsidan, har de samband respoendenterna ser mellan deltidsarbete och arbetsdelning kartlagts. Samtliga identifierar deltidsfrÄgan som en av arbetsmarknadens viktigaste. Respondenterna ser samband mellan deltid och obetalt hemarbete samt att organisering av lönearbete prÀglas av manliga normer. Av resultatet framgÄr ocksÄ att Sverige tagit ut en ny kurs i jÀmstÀlldhetsarbetet som prÀglas av en borgerlig diskurs..

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera ungdomarnas erfarenheter av och förestÀllningar om delaktighet i gemenskapsgrupper i skolan. I denna studie har elever i Ärskurs nio intervjuats och materialet har analyserats utifrÄn Bourdieus teoretiska modell om det sociala rummet. I min analys av materialet fann jag fyra kategorier. Dessa var gemenskap, vÀnskap, delaktighet i gemenskapen och ledande positioner i skolan och i kompisgruppen. Med hjÀlp av dessa kategorier har jag kommit fram till att ungdomarna upplever tvÄ varianter av gemenskap, klassgemenskap och vÀnskapsgemenskap.

AvtalsrÀtten innehÄller en kÀrna av lagar, regler och principer av gammal hÀvd. Dessa rÀttsliga normer Àr produkten av traditionella avtalsformer. MÄnga praktiskt betydelsefulla avtalstyper av modernare slag stÄr oreglerade i svensk rÀtt. Det Àr emellertid inte detsamma som att sÀga att svensk rÀtt inte har förmÄga att hantera ocksÄ sÄdana avtalstyper. Tack vare de principer som utvecklats inom avtalsrÀtten, genom lagstiftning, rÀttspraxis och framförallt doktrin, erbjuder svensk rÀtt flexibla redskap att tillÀmpa i olika typer av frÄgor och problem. Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rÀttslÀget betrÀffande de typer av immateriella uppdrag som nÀrmast kan betecknas som avtal om produktutveckling och design.