Den 1 februari 2003 trÀdde den lagÀndring som innebar att homosexuella par fick lov att prövas som adoptivförÀldrar i kraft. Inför lagÀndringen tillsatte regeringen 1999 "Kommittén om barn i homosexuella familjer" som ledde utredningen vilken resulterade i SOU rapporten (2001: 10) "Barn i homosexuella familjer" som jag har valt att analysera.Uppsatsens syfte Àr att visa pÄ att vad som menas med familj och förÀldraskap Àr en konstruktion. MÄlet Àr dÀrför att framhÄlla att det som antas vara neutrala fakta tvÀrtom Àr resultatet av Äsikter, normer och vÀrderingar. I anslutning till syftet har huvudfrÄgestÀllningen varit att titta pÄ hur familj och förÀldraskap konstrueras och (re)produceras i SOU-rapporten.För att besvara frÄgestÀllningen har följande underfrÄgor stÀllts: hur beskrivs homosexuella familjer och förÀldrar i rapporten, hur konstrueras normalitet genom det avvikande samt hur kan man förstÄ rapporten som en del av kÀrnfamiljens upplösning?Uppsatsen utgÄr dels frÄn Foucaults teori om skillnad dÀr begreppen normalitet och avvikande varit vÀgledande och dels frÄn familjesociologisk teori om familjens individualisering.

Syftet med detta examensarbete Àr att utveckla kunskap om och förstÄelse för Àmnet Idrott och hÀlsa i gymnasiesÀrskolan. Detta görs genom att beskriva vilka former av kunskap som realiseras i undervisningen och hur detta görs. Det faktiska genomförandet jÀmförs med lÀrarnas tolkning av Àmnet och diskuteras i ljuset av omgivande normer, lÀrarnas personliga pÄverkan, Àmnestraditioner och yttre ramar. Materialinsamlingen utfördes pÄ en gymnasiesÀrskola via 13 lektionsobservationer och fem intervjuer med dem som undervisar i Àmnet. Resultaten visar pÄ en verksamhet som domineras av ett integrerat kunskapsideal.

VarifrÄn kommer förestÀllningar om vad som Àr rÀtt eller fel, normalt eller onormalt? Hur har de uppstÄtt och hur upprÀtthÄlls de? Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur sÄdana förestÀllningar kan uppstÄ och upprÀtthÄllas och att undersöka vilka sorts aktörer som Àr med i den processen samt hur de agerar och vad det bÀr med sig? VarifrÄn kommer till exempel förestÀllningarna om hur man ska bete sig för att uppfattas som en "normal" man eller kvinna? Vad hÀnder nÀr nÄgon avviker frÄn dessa normer och förestÀllningar?Jag har i min litteraturstudie funnit flera olika teoretiska perspektiv som Àr knutna till det vida begreppet kultur. Jag har nÀrlÀst undersökningar dÀr man kan studera hur norm, ideal och avvikelse, bÄde i teorin och i praktiken, genererar normativa identiteter.De resultat jag har sett Àr att det görs skillnad pÄ pojkar och flickor redan nÀr barnen gÄr pÄ dagis. Denna Ätskillnad att tjejer bland annat inte fÄr ta för stor plats i det offentliga rummet eller höras för mycket eller att pojkar inte fÄr bli för "lipiga" tar sin början innan barnen har en möjlighet att ta stÀllning till begreppen man eller kvinna. BÄde uppsatsen och gestaltningsarbetet fokuserar pÄ strukturer som skapar och upprÀtthÄller normativa eller "normala" identiteter.Mitt gestaltningsarbete bestÄr av en animerad film och kan ses som en parafras över bröderna Andy och Larry Wachowskis filmThe Matrix frÄn 1999.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur kvinnor inom polisen upplever sitt yrke. Inom polisyrket jobbar det ca 18 000 poliser varav 25 procent Àr kvinnor. Studien aktualiserar dels om kvinnliga poliser upplever eventuella könsskillnader, dels om de reflekterar över de rÄdande könsnormerna. Följande frÄgor belyses i studien: Vilka könsskillnader rÄder inom polisen? Hur synliggörs könsskillnaderna? Hur pÄverkar de rÄdande normerna yrkesutövandet? Kvalitativa intervjuer har anvÀnts, kvinnorna som medverkar i studien kommer frÄn tre olika arbetsplatser och Àr av olika Äldrar och befattningar inom polisen.

Sverige prÀglas av en underrepresentation av kvinnor pÄ högre positioner. Alla formella hinder Àr i stort sÀtt borta genom en vÀl utvecklad lagstiftning. Trots det kvarstÄr en rad kulturella och strukturella hinder som förhindrar kvinnorna att nÄ dessa poster. Syftet med uppsatsen Àr att Àr att fÄ en djupare förstÄelse för fenomenet genom att lÀgga fokus pÄ rekryteringsprocessen, rekryteringsgruppen samt organisationskulturen. Vi vill ta reda pÄ vilket sÀtt dessa faktorer pÄverkar fenomenet.

Syfte och frÄgestÀllningar:Det övergripande syftet handlar om hur spelare och ledare i ett pojkungdomslag i ishockey konstruerar och iscensÀtter maskuliniteter. Studien tar avstamp i att det skett en förÀndring i samhÀllet rörande normer kring normalitet och maskulinitet och annorlunda uttryckt Àr studiens avsikt att undersöka hur detta pÄverkar konstruktionen av maskulinitet. De frÄgestÀllningar som har guidat undersökningen har varit: Hur förhÄller sig spelare och ledare till ortodoxa och inkluderande maskulinitetsideal? Vilka normer kring sexualitet blir tydliga inom laget? Vilka normer kring etnicitet blir tydliga inom laget?Metodologi:Metoden utgjordes av deltagande observationer av ett elitlag i pojkungdomshockeyn samt kvalitativa intervjuer med fyra av spelarna. Laget bestod av spelare mellan 15 och 17 Är dÀr en del hade utlÀndsk bakgrund.

I dagens samhÀlle finns det en uppsjö av olika trenddieter som föresprÄkas i medier. En av de senaste Ärens mest uppmÀrksammade kosthÄllning Àr glykemisk index. I en vÀrld dÀr medier har stor makt att förmedla olika beskrivningar av verkligheten blir det dÀrför intressant att undersöka vad medierna egentligen kommunicerar genom sin framstÀllning av GI. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur GI framstÀlls i svensk morgon- respektive kvÀllstidning och vilka förestÀllningar och normer om kost som denna förestÀllning kommunicerar. Studien bestÄr av en kvalitativ medietextanalys av redaktionella artiklar tagna ur kvÀllstidningen Aftonbladet och morgontidningen Dagens Nyheter mellan 1997-03-01 och 2006-12-31.

Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i undervisningen.

Föreliggande uppsats utgÄr frÄn en egen översÀttning av en fransk pjÀs: La viedevant soi av Xavier Jaillard. Syftet har varit att undersöka vad som hÀnder med ordoch uttryck frÄn en kulturspecifik miljö, nÀr de översÀtts till en annan.Min tes har varit att översÀttning av kulturspecifika drag alltid involverar nÄgonform av kulturell anpassning, inte minst dÀrför att det teatrala polysystemet och konventioneri mÄlsprÄkskulturen krÀver det för att acceptera översÀttningen.Teoretisk grund för analysen har utgjorts av dels Ittamar Even-Zohars ochGideon Tourys systemteorier, dels av André Lefeveres teorier om manipulation, omskrivningoch kulturell anpassning som suddar ut grÀnsen mellan det frÀmmande ochdet bekanta. Polysystemteorier, normer och konventioner, kulturella och socioekonomiskafaktorer, inte lingvistiska övervÀganden avgör valet av pjÀs som skall översÀttasliksom hur denna översÀttning skall vÀrderas, uppskattas och belönas.Jag har undersökt ett drygt Ättiotal ord och uttryck frÄn skilda omrÄden som representerardet kulturspecifika: sprÄk ? geografi ? kultur ? religion ? historia ochsamhÀlle, och kan konstatera att ganska precis 1/3 av dessa har pÄ ett eller annat sÀttvarit föremÄl för kulturell anpassning till mÄlsprÄkskonventionerna..

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och analysera organisationskulturen, det vill sÀga grundlÀggande antaganden, normer och vÀrderingar, inom den kommunala hemtjÀnsten ur hemtjÀnstpersonalens perspektiv.FrÄgestÀllningar:1. Hur ser hemtjÀnstpersonal pÄ sina arbetsuppgifter?2. Hur upplever personalen sin yrkesroll?3. Hur ser de pÄ samarbetet med andra yrkesgrupper?Metod: En fokusgruppsdiskussion och fem observationer har gjorts och analyserats kvalitativt med meningskoncentrering som analysmetod.Resultat: Det insamlade materialet gav oss olika teman som vi har placerat under de tre frÄgestÀllningarna. Under fokusgruppsdiskussionen delgav personalen oss sina tankar och vÀrderingar kring livskvalitet, att ge praktisk och social omsorg, den egna synen pÄ sitt arbete och pÄ chefen, genus, status och samarbete med andra yrkesgrupper. VÄr empiri har analyserats med hjÀlp av tvÄ huvudteorier sÄsom teori om organisationskultur samt symbolisk interaktionism. Det teoretiska begreppet social omsorg har hjÀlpt oss att förstÄ omsorgsarbetet.

Sammanfattning/ Abstract Vi har i vÄrt examensarbete granskat ett utvecklingsarbete med genus med pÄ en grundskola med förhoppningen att detta kan ha en positiv inverkan pÄ en utbildningsinstitution. I vÄr lÀgesanalys har vi granskat utvecklingsarbetet utifrÄn intervjuer och observationer för att undersöka vilka pedagogiska verktyg som anvÀnds för införandet och mottagandet av genus pÄ Stenkulaskolan. Vi har ocksÄ beskrivit hur en genuspedagog har bistÄtt skolledningen med sina kunskaper för att vidareutbilda lÀrare som i sin tur förmedlar genus till eleverna och hur detta utbyte gÄr till. Vi har ocksÄ granskat om det uppstÄr kunskapsbÀrande konflikter baserade pÄ tvÀrkulturella möten. För att fÄ ett bredare perspektiv har vi valt att anvÀnda oss av begreppet ?mÄngkulturell? för att pÄvisa att etniska grupper ocksÄ konstrueras i skolan och hur detta kan förknippas med genus. Under arbetets utveckling har vi kommit fram till att det finns en bristfÀllig kunskap hos eleverna om genus och att lÀromedlen ocksÄ saknar denna aspekt till stor del.

Abstrakt Bakgrund: MĂ€n har arbetat med omvĂ„rdnadsrelaterade uppgifter sedan lĂ„ng tid tillbaka, i mitten pĂ„ 1800-talet blev uppgifterna en profession. År 1957 blev sjuksköterskan legitimerad, samma Ă„r fick mĂ€n söka utbildningen utan dispens.Syfte: Att belysa den manliga sjuksköterskans genusrelaterade problem i förhĂ„llande till patienter och kollegor.Metod: Litteraturöversikten baserades pĂ„ Ă„tta artiklar, som analyserades med innehĂ„llsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalitĂ©.Resultat: Manliga sjuksköterskor upplever att problem kan uppstĂ„ i samband med omrĂ„dena kommunikation och intim omvĂ„rdnad.Diskussion: DĂ„ manliga sjuksköterskor befinner sig i en vĂ€rld dĂ€r kvinnliga normer sedan lĂ„ng tid rĂ„der Ă€r det av stor vikt att kommunikation sker pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att alla berörda förstĂ„r vad som har sagts. Manliga sjuksköterskor upplevde rĂ€dsla för att bli anklagade för otillbörliga handlingar i samband med intim omvĂ„rdnad, vilket har resulterat olika strategier för att lösa detta.Slutsats: Den manliga sjuksköterskan möts av en vĂ€rld dĂ€r kvinnliga normer rĂ„der. UtifrĂ„n antagandet att mĂ€n och kvinnor handlar och tĂ€nker olika i skilda situationer Ă€r det av stor vikt att bĂ„de manliga och kvinnliga sjuksköterskor Ă€r medvetna om detta för att inte patient- och personalsĂ€kerheten skall Ă€ventyras..

Arbetslivet och frÄnvaron av arbete Àr en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pÄgÄr stora förÀndringar pÄ arbetsmarknaden och individen mÄste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan pÄ en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan pÄ dess identitetsskapande. NÀsta bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper pÄ arbetsmarknaden.

SammanfattningSyftet i föreliggande studie Àr att belysa HBTQ-individers upplevelser och bemötande inom motionsanlÀggningar och pÄ vilket sÀtt detta fÄr betydelse för upprÀtthÄllandet av fysisk hÀlsa och vÀlmÄende.Hur upplever HBTQ-individer motionsanlÀggningars normer och hur pÄverkar heteronormativiteten om hur de uppfattas inom fysisk aktivitet och idrott?Vad influerar HBTQ-individers egna fysiska hÀlsa?Finns det specifika parametrar som pÄverkar HBTQ-individers anvÀndning av motionsanlÀggningar?MetodFör att kunna granska hur heteronormativiteten prÀglat motionsidrotten i samhÀllet har queerteorin samt genusteorin dels anvÀnts som utgÄngspunkt för studien som helhet och dels som studiens teoretiska förstÄelseverktyg i databearbetningarna. För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes en kvalitativ intervjustudie dÀr tio individer som klassificerade sig sjÀlva som HBTQ ingick. Varje enskild intervju spelades in och transkriberades. Det Àr individernas egna upplevelser som varit i fokus för undersökningens analyser och tolkningar och dessa bearbetningar utgör dÀrmed studiens resultat.ResultatResultatet i studien visar att HBTQ-individer pÄverkas av de oskrivna heteronormativa ideal och normer som finns vid motionsanlÀggningar runt om i StockholmsomrÄdet.

This study is about conception in the evaluation of financial assistance within the social services. The aim of this study is to describe and understand how social workers reason about variation, conception and local norms and its significance in the evaluation process. To reach this purpose we have conducted semi-structured interviews with eight social workers in which different themes were discussed and reasoned about. In order to understand and analyze our results we have studied/used the knowledge about tacit knowledge and street-level bureaucracy. Our results showed, as previous research states, that social workers do have conceptions about clients.