Det hÀr examensarbetet handlar om ungdomar 16-19 Är gamla och deras relation till sociala medier och dÄ med fotoappen Instagram i fokus. Den bygger pÄ en undersökning i tvÄ delar; en intervjudel med informanter för att se hur instagramdiskursen ser ut, hur de anvÀnder sig av appen, tolkar och tÀnker och en observationsdel dÀr jag tagit del av samma informanters bilder pÄ Instagram. Jag tittar pÄ hur anvÀndaren formas av Instagram och hur Instagram formas av anvÀndaren, pÄ vilket sÀtt informanterna förhÄller sig till bildtexter, hashtags och om intervjudelen skiljer sig frÄn den observerande delen. Kan man finna en större och djupare mening med detta populÀrkulturella tidsfördriv dÀr vi förvÀntas publicera vardagsbilder eller hur anvÀnds det? Jag vill i den hÀr studien kartlÀgga de normer som formar ungdomar 16-19 som anvÀnder sig av Instagram, de mönster som finns för anvÀndandet och se det ur Image ? Picturesynvinkel, dÀr picture stÄr för bilderna enskilt och image Àr helhetsbilden de ger tillsammans genom frÄgestÀllningen: Hur ser normer och mönster ut för anvÀndandet av Instagram bland gymnasieungdomar?Syftet med undersökningen Àr att bÀttre förstÄ vad vi gör med sociala medier och vad dem gör med oss.

Syftet med studien var att utifrÄn ett genusperspektiv belysa vilka diskurser som framtrÀder i pojkar och flickor i de Àldre Äldrarnas tal om sina erfarenheter av skolans simundervisning. FrÄgestÀllningarna i studien var; vilka diskurser som synliggörs i elevers tal om att inte delta pÄ simlektionerna och genom vilka diskurser manlighet och kvinnlighet kommer till uttryck. Studien hade en socialkonstruktionistisk ansats dÀr fokusgruppsintervjuer fungerade som datainsamlingsmetod och dÀr analysen inspirerades av kritisk diskursanalys. Resultatet av studien visade att elevernas tal om att inte delta i simundervisningen utgÄr frÄn tvÄ diskurser; offerdiskursen och krÀnkningsdiskursen. I offerdiskursen gav eleverna uttryck för dels yttre faktorer, det vill sÀga orsaker till icke deltagande som de sjÀlva inte kan pÄverka, dels faktorer dÀr de sjÀlva vÀljer sitt deltagande eller icke deltagande.

Vi har fĂ„tt ett flertal viktiga insikter och lĂ€rdomar om nödvĂ€ndiga ingredienser i god management. Först och frĂ€mst en förstĂ„else för hur viktigt det Ă€r med ökad sjĂ€lvinsikt. DĂ€rigenom ökar förstĂ„elsen för andra personers beteende. Även det omvĂ€nda gĂ€ller; genom andras beteende kan sjĂ€lvinsikten öka. LĂ€rdomen har implikationer pĂ„ alla nivĂ„er av management dĂ„ en organisation grundar sig pĂ„ samspelet mellan mĂ€nniskor.

En sovjetisk rÀttskultur var delvis i teorin en del av en europeisk rÀttskultur men i praktisk tillÀmpning fanns det stora skillnader..

SammanfattningEtt mÄl inom svenskt polisvÀsende Àr att skapa en jÀmnare könsfördelning med avseende pÄ chefsfunktioner inomoperativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands lÀn under hösten 2007 ettstrategiskt lÄngsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.Syftet med denna undersökning Àr tvÄdelat, dÀr ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.Det praktiska syftet avser pÄ att utvÀrdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ?Att vara chef i operativverksamhet?. Det teoretiska syftet Àr att undersöka om det finns nÄgra genus- och könsrelaterade förestÀllningar,normer och vÀrderingar inom Polismyndigheten i Hallands lÀn som har en negativ inverkan pÄ kvinnorsmöjligheter att söka sig till chefstjÀnster.Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkÀtundersökning och analyserats med teorier omutvÀrdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ettframgÄngsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt.

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka vilken betydelse kön har för museianstÀllda i deras uppfattningar om könsfördelning och arbetsituation. Resultatet analyseras med hjÀlp ett könsperspektiv. Materialet bestÄr av bÄde intervjuer med ett flertal museianstÀllda, statistiska uppgifter samt utvalt litteratur..

Partly due to its consequences on the physical and mental health but also because of women?s constant fear of being violated, rape is considered to be a public health issue. The theoretical aspects of rape were first discussed in the 1970?s mainly from the viewpoints of Susan Brownmiller and Michel Foucault. The aim of this literature study is to investigate the different perspectives on whether rape should be viewed as sex or violence, how the controversy has developed and what the authors claim that the different perspectives result in.

Kritisk design a?r ett forsknings- och innovationsomra?de under utveckling. Teorin har anva?nts inom ma?nga designrelaterade omra?den och a?mnar fa? konsumenterna att bli mer kritiska na?r det kommer till hur deras vardagliga liv styrs av olika fo?resta?llningar, va?rderingar, ideologier och behavioristiska mo?nster som finns info?rlivade i design (Dunne & Raby, 2001). Eftersom kritisk design a?r en teori som stra?var efter att fo?ra?ndra i praktiken ligger utmaningen idag i att skapa praktiska exempel som visar hur utfo?randet kan ga? till, vilket a?r en no?dva?ndighet fo?r att teorin ska kunna utvecklas (Bardzell et al., 2012).Denna studie a?mnar vara metodutvecklande genom att skapa en uppsa?ttning verktyg utifra?n utvalda delar (teoretiska metoder och perspektiv) ur kritisk design.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som hÀnder nÀr officiella ideal om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet möter vardaglig praxis i den svenska skolan. Genom att intervjua elever och lÀrare har jag fÄtt deras syn pÄ frÄgor som rör jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet i deras tanke och praktik. För att kunna fÄ en mer nyanserad bild utav informanternas berÀttelser har jag Àven varit pÄ den skolan dÀr studien bedrivits för att genomföra observationer samt lÄtit eleverna i klass 8 skriva en kort uppsats om deras tankar kring jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet. Min undersökning visar att de styrdokument som skolan har betrÀffande dessa frÄgor inte tas tillvara pÄ gemensamt sÀtt för lÀrarkÄren. Konsekvensen av detta kan förstÄs av att mÄnga elever inte har sÄ stor kunskap om begreppen eller verktygen att se dess verkan i deras egen vardag.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÀthat kommer till uttryck pÄ tvÄ olika Internetbaserade kommunikationsplattformar. Detta genom att studera hur nÀthat kommer till uttryck beroende pÄ om hatet riktas direkt till en individ pÄ bloggar, respektive indirekt till en individ pÄ ett diskussionsforum. DÀrefter undersöks pÄ vilket sÀtt nÀthatets uttryck skiljer sig Ät, beroende pÄ om det riktas direkt eller indirekt till en individ. För att möta detta syfte anvÀnds en kvalitativ textanalys dÀr kommentarer pÄ utvalda blogginlÀgg respektive kommenterar i utvalda diskussionstrÄdar analyseras. Normer och Social Identity Model of Deindividuation Effects (SIDE) anvÀnds som teoretiska utgÄngspunkter vid analysen av materialet.

SammanfattningMed tiden kan Àldre personer fÄ svÄrt att utföra vardagliga sysslor och kan dÄ behöva ansöka om plats pÄ ett Àldreboende. Tidpunkten dÄ Àldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svÄrt att fortsÀtta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att dÄ vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara Ànnu svÄrare för Àldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om Àldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades pÄ personalens uppfattningar om fenomenet.

AbstraktSyftet med studien Àr att försöka finna förstÄelse för hur muslimer uppfattar och hanterar stress utifrÄn deras egna kulturella normer. För att skapa en djupare inblick i den Islamska kulturen sÄ utfördes en kvalitativ undersökning pÄ plats i södra Turkiet. Fokus var riktat pÄ det muslimska perspektivet av stress, dÄ önskan var att undersöka vad stress innebar utifrÄn deras eget synsÀtt samt vad som anvÀndes i hanteringen av stress. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med fem kvinnor och sju mÀn som var religiöst troende. Respondenterna hade relativt likartade upplevelser och tillvÀga- gÄngsÀtt i hanteringen av stress.

Forskning visar att vi idag lever i ett samhÀlle med en relativt öppen syn pÄ sex och sexualitet. MÀnniskans instÀllning till sex tenderar att korrelera med kulturella normer och individer kommer sÄledes att problematisera och vÀrdera sina sexliv dÀrefter. Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga vuxna uppfattar att den heterosexuella diskursen ser ut i vÄrt samhÀlle idag och hur de förhÄller sig till den beteende- och kÀnslomÀssigt. FrÄgestÀllningen lyder: Hur beskriver unga vuxna att samhÀllets sexuella diskurs ser ut idag? Och hur förhÄller de sig till diskursens som beskrivs om sex beteende-och kÀnslomÀssigt? Studien baseras pÄ 8 stycken semistrukturerade intervjuer med studenter studerandes pÄ Stockholms universitet och tidigare svensk forskning bidrar med omrÄdesöversikt.

Forskning visar att vi idag lever i ett samhÀlle med en relativt öppen syn pÄ sex och sexualitet. MÀnniskans instÀllning till sex tenderar att korrelera med kulturella normer och individer kommer sÄledes att problematisera och vÀrdera sina sexliv dÀrefter. Uppsatsen syftar till att undersöka hur unga vuxna uppfattar att den heterosexuella diskursen ser ut i vÄrt samhÀlle idag och hur de förhÄller sig till den beteende- och kÀnslomÀssigt. FrÄgestÀllningen lyder: Hur beskriver unga vuxna att samhÀllets sexuella diskurs ser ut idag? Och hur förhÄller de sig till diskursens som beskrivs om sex beteende-och kÀnslomÀssigt?Studien baseras pÄ 8 stycken semistrukturerade intervjuer med studenter studerandes pÄ Stockholms universitet och tidigare svensk forskning bidrar med omrÄdesöversikt.