Vi har valt att testa It?s Learning - ett informationssystem som tillhandahÄlls studenter vid Karlstads universitet för informationshantering. FrÄn början var det tÀnkt som ett redskap vid distansutbildningar men det anvÀnds mer och mer av campuskurser. Men hur anvÀndbart Àr det? StÀller anvÀndarna andra krav pÄ ett anvÀndbart informationssystem Àn vad de teoretiska reglerna och normerna sÀger och pÄ vilket sÀtt uppfyller It?s Learning de teoretiska respektive de anvÀndarbaserade kraven? Det Àr det vi har försökt ta reda pÄ i denna uppsats.

Syftet med denna kunskapsöversikt Àr att bidra till en ökad förstÄelse kring kostens betydelse för barns kognitiva utveckling samt deras förmÄga till inlÀrning:Vilken pÄverkan har kosten förbarns inlÀrning och kognitiva utveckling? Metoden Àr en kunskapsöversikt med 13 analyserade artiklar. Resultatet visar att lÄng amningstid ger fÀrre ADHD symtom, hyperaktivitetoch impulsivitet hos barnet. Mycket snabbmat, salt, friterad mat, rött kött, söta drycker och sötsaker bidrar till en sÀmre minnesfunktion och inlÀrningsproblem. Att Àta hÀlsosam mat med mycket fisk, frukt och grönt bidrardettatill en god hÀlsa och mindre symtom av ADHD, hyperaktivitet, impulsivitet och bÀttre akademiska resultat..

Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur normer och vÀrderingar pÄverkar hur personalen pÄ demensboenden förhÄller sig till demenssjukas sexualitet och kÀrleksrelationer. I studien genomfördes fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog 23 stycken undersköterskor och vÄrdbitrÀden frÄn demensboenden i StockholmsomrÄdet. Materialet bearbetades och tematiserades i följande fyra teman: Reflexivitet hos personalen, Personalens syn pÄ de boendes rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och det sexuella handlingsutrymmet, Samtycke och övergrepp samt Personalen, genus och heterosexuell tvÄsamhet. Resultatet visar att personalen reglerar det sexuella handlingsutrymmet för de demenssjuka och att personalens roll varierar frÄn att vara möjliggörare till de demenssjukas sexualitet, till att begrÀnsa men inte förbjuda sexualiteten.

I denna uppsats undersöks dagstidningen Svenska Dagbladet under de dagar de olympiska spelen hÄlls vid fyra olika Ärtal för att studera medias bild av kvinnor som idrottar. Undersökningen tar sin början vid Är 1912, dÀrefter följer Ären 1948 och 1968 för att sedan avslutas vid det senaste OS-tillfÀllet Är 2008. Vid de dagar tÀvlingarna hölls, som varierar i antal, har tidningarna som gavs ut de tvÄ första dagarna, de tvÄ dagarna i mitten och de tvÄ avslutande dagarna studerats och analyserats för att skapa en bild av tidningens attityd till idrottsutövande kvinnor. NÄgra generella slutsatser frÄn resultatet kan inte göras, dÀremot ges en inblick i hur attityden till kvinnor och idrott utvecklats under 94 Är. Resultatet frÄn denna uppsats kan anvÀndas för att förstÄ var de normer och attityder vi har idag grundar sig.

BAKGRUND:I det hÀr avsnittet har vi redogjort för tidigare forskning inom genusomrÄdet samt vad somstÄr i förskolans styrdokument. Tidigare forskning har vi valt att dela in i tre delar, pedagogernasbemötande av barn, genus formas i interaktion med andra och könsidentitet och könsroller.Vi upptÀckte att pedagogernas förvÀntningar pÄ barnen ligger till grund för att de behandlarbarnen olika och dÀrmed blir barnen bemötta pÄ olika sÀtt.SYFTET:Syftet med vÄr studie Àr att tillföra diskussion om det finns nÄgon skillnad i uppmÀrksamhetenriktad mot flickor och pojkar i matsituationen respektive lÀrarledda aktiviteter.METOD:Vi har gjort observationer som vi sedan anvÀnt som grund för intervjuer med tio stycken pedagoger.NÀr man vill se och fÄnga helheten anvÀnder man en kvalitativ undersökning. MetodenanvÀnds i dess naturliga miljö och mÄlet Àr att fÄ förstÄelse för ett visst omrÄde. Denkvalitativa forskningsprocessens utgÄngspunkt ligger i de förutfattade meningar och den förstÄelsesom forskaren har om det som undersöks.RESULTAT:De intervjuade pedagogerna svarade att de ser barnen som individer och inte som pojkar ochflickor. SamhÀllet har sina normer för vad som anses vara feminint och maskulint, men pedagogernaanser att de inte förstÀrker dessa normer genom sitt arbete med barnen utan att dearbetar pÄ ett könsneutralt sÀtt..

SAMMANDRAGI denna teoretiska uppsats jÀmförs och problematiseras filosofen Hannah Arendts (1906-1975)begrepp handling och filosofen Judith Butlers (1956-) begrepp performativitet. Genom dettasÄ jÀmförs Àven deras respektive anvÀndning av begreppet politik. Syftet med uppsatsen Àr attproblematisera anvÀndningen av dessa begrepp samt att jÀmföra dem med varandra ochargumentera för de likheter som finns. Ytterligare ett syfte Àr att argumentera för HannahArendts viktiga bidrag till samtida genusvetenskaplig forskning. !Först redogör jag för Hannah Arendts och Judith Butlers anvÀndning av begreppen var försig för att sedan göra jag en jÀmförande begreppsanalys dÀr jag jÀmför likheterna mellan derasanvÀndning av begreppen.Mina slutsatser Àr att det finns ett flertal likheter mellan Arendt och Butlers teorier kringpolitik och villkoren för det mÀnskliga.

Denna studie Àr en fallstudie som behandlar telekomföretaget Relacoms arbete med att gÄ frÄn ett affÀrssystem till ett annat. Vi har med hjÀlp av intervjuer och flera enkÀtundersökningar bland personal samt diskussion med företagets ledning erhÄllit relevant fakta. Den planering och de processer som företaget anvÀnts sig av har dokumenterats och analyserat med hjÀlp av teorier hÀmtade frÄn diverse akademiska skrifter inom omrÄdet. Vi avslutar vÄr studie med en slutsats dÀr vi presenterar vÄrt resultat samt en rekommendation till Relacom som behandlar fortsÀttningen av övergÄngsarbetet. VÄrt resultat av Relacoms tillvÀgagÄngssÀtt vid byte av affÀrssystem Àr att ledningen skötte sig vÀl, men vissa kommunikationsbrister uppstod..

Vi Àmnar undersöka hur attityder gentemot queerteorier har förÀndrats och pÄverkat nÄgra prÀsters yrkesutövande. MÄlsÀttningen Àr att synliggöra utifall queerteorier pÄ Bibeln anvÀnds pÄ ett aktivt praktiskt sÀtt eller enbart pÄ ett akademiskt plan. Vi har anvÀnt oss av queerteorier utformade av Judith Butler och Gayle Rubin. Genom en intervjustudie utförda med kvalitativ analys, har vi kommit fram till att queerteorier tycks strÀcka sig enbart till den akademiska sfÀren. I diskussion stÀller vi oss frÄgan: vad queerteoriernas funktion Àr och varför de inte appliceras i större utstrÀckning? Nyckelord: Queer, Bibeln, Svenska kyrkan, Heteronormativitet.

I detta arbete undersöks hur deltagarna pÄ nÀtforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida anvÀndare pÄ forum som Àr manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig pÄ liknande sÀtt i diskussioner gÀllande sex. VÄrt fokus ligger pÄ hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner vÀver in moral, normer och vÀrderingar. Internetbaserad kommunikation och den aggressivitet som kan uppvisas dÀr Àr ett mycket aktuellt Àmne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring nÀthat dÀr fokus ligger pÄ mÀn som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

I flertalet dokument som reglerar sjuksköterskeyrket förekommer begreppet vetenskapligt, vetenskapligt förhÄllningssÀtt och vetenskapliga bevis. OmvÄrdnad Àr sjuksköterskans akademiska Àmne och inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr omvÄrdnad sjuksköterskans ansvarsomrÄde. Genom en begreppsanalys av begreppet evidensbaserad omvÄrdnad har dess betydelse förtydligats. Resultatet har visat att evidensbaserad omvÄrdnad Àr en medveten ÀndamÄlsenlig process som visar pÄ ett förhÄllningssÀtt för insamling, kvalitetsgranskning och anvÀndning av de bÀsta tillgÀngliga relevanta vetenskapliga forskningsresultat. Processen innebÀr dessutom att hÀnsyn tas till en för omvÄrdnad specifik kontext nÀr man försöker finna det största vetenskapliga underlaget i en frÄga.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vad lÀrare fördelat pÄ Ätta kommuner i Sverige anser om sin rÄdande lön och löneutveckling. LÀraryrket Àr ett av de viktigaste yrkena i vÄrt samhÀlle och har en mycket lÀgre ingÄngslön och lÀgre löneutveckling jÀmfört med andra akademiska yrken med samma utbildningstid. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvantitativ metod i form av enkÀter. EnkÀterna delades ut till 84 stycken verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är, grundskolans senare Är samt pÄ gymnasiet i Ätta olika kommuner i Sverige. Merparten av vÄra respondenter anser att deras lön Àr alldeles för lÄg och de kÀnner ingen optimism för att det kommer att ske nÄgra större positiva förÀndringar inom snar framtid..

Studien belyser hedersrelaterat vÄld ur ett rÀttssociologiskt perspektiv, dÀr vi fokuserar pÄ den samhÀlliga normen kontra den rÀttsliga. VÄr övergripande forskningsfrÄga Àr skillnaderna mellan östs synsÀtt att se pÄ hedersrelaterat vÄld mot vÀsts. För att fÄ svar pÄ denna frÄga har vi anvÀnt oss av en fallstudieundersökning, den genomfördes med hjÀlp av metoderna dokumentanalys och djupintervju.De svar vi fick fram genom fallstudien visade pÄ att det finns klara skillnader mellan lagar och normer mellan öst och vÀst, detta ledde i sig till att det uppstÄr kulturkrockar.Hedersrelaterat vÄld handlar om att förtrycka kvinnan, de mÀnskliga rÀttigheterna respekteras inte. Lagstiftningen behöver effektiviseras och förstÀrka ÄtgÀrder för att garantera rÀttvisa och jÀmlikhet för kvinnor, deras ekonomiska, sociala, kulturella och politiska villkor mÄste förbÀttras för att vi ska fÄ bukt med hedersrelaterat vÄld. Resultatbilden av hur lagen och socialtjÀnsten ser ut och vad som inte fungerar, visar pÄ att det finns möjligheter till förbÀttringar, detta har bÄde utrikesministern och jÀmstÀlldhetsministern insÀtt.

Individer med erfarenheter av skolavhopp tenderar att i bland annat forskning och medier buntas ihop och kategoriseras som en homogen grupp med liknande bakomliggande orsaker till avhoppen. Dessa individer benÀmns inom forskning som dropouts och kan av samhÀllet betraktas som en problematisk grupp pÄ arbetsmarknaden. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur nio unga vuxna resonerar kring det egna skolavhoppet. Detta i relation till hur normer och förvÀntningar kan pÄverka hur skolelever upplever att de blivit bemötta av vuxna i deras omgivning. Studiens frÄgestÀllningar Àr enligt följande: Hur talar föreliggande studies intervjupersoner om bemötande frÄn lÀrare, skolpersonal och övriga vuxna under uppvÀxten? Hur kan intervjupersonernas handlande förstÄs i relation till normer och förvÀntningar de tycks ha förhÄllit sig till under uppvÀxten? Kvalitativ metod har tillÀmpats dÀr intervjuer gjorts med nio individer som har erfarenheter av avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning.

I den hÀr studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka krÀnkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. UtifrÄn texters innehÄll har jag lÀst hur forskningen ser pÄ orsaker till att krÀnkningar och mobbning uppstÄr samt hur den ser pÄ vad som anses vara lÀmpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som trÀder fram i texter frÄn tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstÄ olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

RevisorsnÀmnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhÀllet med kompetenta revisorer. Det stÀlls höga krav pÄ dem som vill bli revisorer inte minst vad gÀller det professionella omdömet. Det finns tvÄ olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkÀnd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. NÀr RevisorsnÀmnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet.