Denna studie handlar om organisationsförändring och vilken påverkan denna kan ha haft på verksamheten och dess organisationskultur. Studien är ett uppdrag jag fått av HSB Norr. Uppdraget var att utifrån deras omorganisation se om förändringsprocessen har lett till att det krävts en förändring i verksamheten. Ledningen har försökt skapa ett mer homogent arbetssätt ute på de lokala kontoren och även ett mer resultatinriktat sätt att arbeta. Syftet med studien var att se vilka konsekvenser omorganiseringen haft sett ur ett ledningsperspektiv.

Studien undersöker det undervisningsmaterial som används inom ämnesområdet sex och samlevnad inriktat mot grundskolans senare år. Vår avsikt med denna studie har varit att studera huruvida de material som används inom ämnesområdet reproducerar eller ifrågasätter rådande normer gällande genus och sexualitet. Empirin analyseras med ett normkritiskt perspektiv genom att utgå från ett genusperspektiv samt ett heteronormativt perspektiv. Detta tillsammans med en diskursiv textanalys medför att underliggande budskap och normer kan blottläggas.Studien visar att materialet som används i sex och samlevnadsundervisningen till stor del är reproducerande av heteronormen och det rådande genussystemet. De flesta texter och bilder refererar till ett heterosexuellt par, andra sexuella läggningar behandlas separat, och genus beskrivs separat och könsbundet.

This study analyzes academic narratives about modernity and secularism in Turkey between 1980 and 2007 using the concepts historical orientation, narratives of modernity and landscape of modernity formulated by the German theoretician Jörn Rüsen and developed by Swedish historian Martin Wiklund..

Syftet med den här uppsatsen är att diskutera hur rättsväsendet är påverkat av normer och värderingar. Vi undersöker om sådana normer och värderingar visar sig i enskilda individers berättelser om ärenden som rör våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk och vi utgår därför från Joan W. Scotts förståelse av genus i vår studie. Vi har även använt oss av andra forskares tankegångar som exempelvis Stina Jeffner, Simon Ekström, Christian Diesen och Helena Sutorius/Anna Kaldal.

Sammanfattning:Bakgrund: Sjuksköterskor är utsatta för stora fysiska och psykiska påfrestningar i sitt dagliga arbete. Det ställs höga krav på kunnande och skicklighet och förutsättningarna för att utföra jobbet, som inte alltid är optimalt. Enligt socialstyrelsen har de senaste årens neddragningar och omorganisationer inom hälso- och sjukvården bidragit till att antalet långtidssjukskrivningar relaterad till stress och utbrändhet har ökat. Sjuksköterskor upplever att det är många faktorer som försvårar utövandet av professionen och att svårigheter med att praktisera den vård man önskar kan ge en känsla av otillräcklighet.Syftet med denna studie är att ta reda på om sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala upplever sig otillräcklig i sin yrkesroll och om antal år på arbetsplatsen påverkar upplevelsen. I syftet ingår att studera om känslor av otillräcklighet beror på yttre organisatoriska faktorer eller om upplevelserna kommer inifrån den enskilda individen.Metod: Empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie.

Det västerländska intresset för sufism har under 1900-talet varit stort, liksom antalet böcker som har publicerats rörande ämnet, både inom och utanför den akademiska världen. Samtidigt har en fascination för islams esoteriska dimensioner kunnat påträffas bland flera konstnärer, poeter och intellektuella, vilka inte sällan varit befryndade med philosophia perennis och dess läror, som både inom och utanför de akademiska sammanhangen således har utövat ett visst inflytande. Följande studie inriktas dock på de mest framstående och uttalade företrädarna för philosophia perennis som under 1900-talet dragits till sufismen, med fokus på deras föreställningar och tolkningar av sufism och islam.Studiens syfte är att genom en textkritisk och idéhistorisk metod analysera kvalitativt utvalda skrifter av perennialister som ger uttryck för särskilda föreställningar och tolkningar av sufism genom att relatera dessa till teorier om orientalism, occidentalism, globalisering och modernitet. Detta utreds genom problemformuleringarna: Hur framställs och tolkas sufismen av företrädare för philosophia perennis? Varför framställs sufismen så? Vad finner företrädarna tilltalande i islam och sufism?Resultaten visar att perennialisterna anspelar på och använder de orientalistiska och occidentalistiska föreställningar som finns i både öst och väst vid presentationerna av islam och sufism, bland annat för att kritisera moderniteten och definiera sina egna ståndpunkter.

VAV (Variable Air Volume) system has been studied in a newly constructed office-building. The goal for the study has been to evaluate how the ventilations system work in practice, if adjustments can be made to achieve an more energy efficient system and to evaluate if other alternative ventilation systems is to be preferred in the further.The degree project has been executed at Helenius Engineering Firm who is working with the environment, media systems, HVAC and energy in buildings. The building that has been studied is owned and operated by Akademiska hus.Literature studies, visits at site, inventory, review of system documentation, energy analyses, interviews, key figures, LCC, sand energy- and indoor climate simulations has been made to study the building. Where appropriate some tools from Six Sigma have also been used.How to achieve an energy efficient system and a pleasant indoor climate is studied with human health and well-being as base for the indoor climate requirements. Technical support systems such as ventilation systems have to be designed so that an acceptable indoor climate can be achieved.

Syftet med denna studie var att belysa brödernas villkor i familjer med hederskulturella värderingar och normer. Problemformuleringen i studien var att belysa hur unga män reflekterar kring heder, bröders förhållande till sina systrar och sin egen roll i ett hederskulturellt sammanhang. Denna uppsats har haft en kvalitativ design och utgått från tre forskningsintervjuer med män uppvuxna i familjer med hedersstrukturer. Elektras bröder är en föreställning som synliggör bröder med hedersstrukturer. Två efterdiskussioner som följer föreställningen har även använts i uppsatsen och kommer att ses som fokusgrupp.

Sprickor i två nya freivorbau broar gav anledningen att undersöka om det finns brister i de svenska normerna BBK 94. Många kunniga inom området har skrivit om problemet. De har också genomfört beräkningar och jämfört de svenska med andra normer för att se om det finns grund att tro att de svenska inte uppfyller de krav på säkerhet som man förväntar sig. Under-sökningarna har centrerat sig kring beräkningen av tvärkraftkapaciteten, utan någon ingående analys av sprickbreddskriterier. Därför har detta examensarbete koncentrerat sig på sprick-breddberäkningar med hjälp av BBK 94 och jämfört dessa med andra normer.Utvecklingen av freivorbau broar går hand i hand med framsteg inom spännbetong och konsolutbyggnadsmetoder.

Ledarskap är ett omdebatterat område där normer och värderingar förenas med föreställningar över hur en framgångsrik chef ska vara. Föreställningar framkallar olika strategiska tillvägagångssätt för karriärister som vill nå chefspositioner. Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse för de faktorer som hjälper fram manliga och kvinnliga karriärister att nå hierarkiskt avancemang. Sammantaget inom offentlig och privat sektor består 72 procent av manliga chefer och 28 procent av kvinnliga chefer. I offentlig sektor är chefspositionerna relativt könsmässigt jämnfördelat, men ju högre upp i hierarkin man kommer desto mer homogeniserad blir maktfördelningen.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lärare tolkar demokratiuppdraget när det gäller barns inflytande över normer i förskolan. Tolkningsbarheten i lärares uppdrag problematiseras och diskuteras utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv, med särskilt fokus på hur barns inflytande kan påverkas av relationen med vuxna. De två metoder som används i studien är intervjuer av lärare i två förskolor samt observationer av lärarnas arbete i deras verksamhet.I bakgrunden problematiseras de olika dokument som rör förskolans verksamhet, utgångspunkten för uppsatsen är denna tolkningsbarhet. I bakgrunden görs en fördjupning i tidigare forskningslitteratur om olika sätt att förhålla sig till barn. Studien har haft som mål att undersöka hur lärare som har ett särskilt intresse för demokratiska frågor i förskolan reflekterar över barns inflytande.Resultatet lyfter framförallt hur välvillighet, ett ömsesidigt förtroende samt god kommunikation påverkar relationen mellan barn och lärare.

Detta är en uppsats där normer och värderingar om vårdbiträdet i hemtjänst undersöks genom kritisk diskursanalys. Datamaterial omfattar SOU-rapporten I den äldres tjänst. Äldreassistenten ? ett framtidsyrke samt två fokusgruppsintervjuer med omsorgspersonal från en hemtjänstenhet. Diskursanalysen utförs i förhållande till och i samspel med sekundärlitteraturen.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala län, genomför i samverkan med flera intressenter och experter ett projekt där målet är att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset står inför mångåriga ombyggnationer och för att stärka områdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram är ett måste. Vårt syfte har varit att studera detta samverkansprojekt och analysera hur planer och processer kan översättas till praxis.Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartläggande, där vi arbetat utifrån tre teman: det första handlar om projektets förutsättningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det färdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet är tänkt att omsättas och översättas in i verksamheten.Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översättning försöker vi sedan se hur detta samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förändrat och kan komma att förändra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka åtgärder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hänvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok.Vidare visar resultatet att själva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig.

Sveriges landsting har börjat införa nya kliniska informationssystem som komplement till sina elektroniska patientjournaler. Målet är att kunna förnya och effektivisera existerande system och processer, sänka sjukvårdkostnader samt öka patientsäkerhet och kvalité i vården.Trots betydande investeringar i nya kliniska informationssystem har inga övertygande bevis kunnat presenteras för systemens övergripande effekter i organisationen. Ny forskning anser att detta huvudsakligen beror på en trög användning av nya informationssystem som varken är kompatibla eller lätt att använda, samt att verksamhetsområdena inte har lyckats återanpassa sina kliniska processer till det nya systemet. Denna fallstudie har genomförts hos verksamhetsområdet för Thoraxkirurgi och Anestesi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien redogör för den medvetenhet projektledning och organisation har kring riskindikatorer och dess effekter vid införseln av ett kliniskt informationssystem. Aktuella risksamband visar att implementationen kommer leda till en trög användning av systemet på grund av att man inte lyckats återanpassa verksamhetens kliniska processer till det nya systemet.

Bakgrund: Omvårdnadsforskning med genusperspektiv är ett eftersatt område. Ett vanligt använt begrepp när ett genusperspektiv ska anläggas är heteronormativitet. Det är tänkt att belysa de normer som strukturerar hur ett lyckat heterosexuellt liv bör levas. Där ingår en kontinuitet mellan kön, genus och sexualitet samt en rad normer för hur livsnarrativet ska se ut i övrigt. I sjuksköterskans arbete är begreppet professionalitet centralt.