I vÄrt samhÀlle finns det normer som reglerar hur kvinnor och mÀn ska vara. Dessa normer Àr centrala i samhÀllet och detta Àr nÄgot som Àven avspeglar sig i barnens lek pÄ förskolan. Detta examensarbete handlar om den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv. VÄrt syfte har varit att studera flickors och pojkars fria lek i förskolan ur ett genusperspektiv. DÀrför har vi valt följande frÄgestÀllningar: Hur ser flickors respektive pojkars fria lek ut? Hur ser lekmiljön pÄ förskolan ut, ur ett genusperspektiv? Vilka leksaker anvÀnder flickor respektive pojkar? I arbetet har vi anvÀnt oss av genusteoretisk forskning, som inspirerats av forskning som berör genus i förhÄllande till förskolan och den fria leken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna och ostrukturerade obser-vationer pÄ en förskola med barn mellan ett och fem Är.

Studiens syfte Àr att undersöka och belysa de normer kring femininitet som modemagasinet ELLE förmedlar genom text och bild. Genom kritisk diskursanalys av text och semiotisk bildanalys av annonser Àmnar vi belysa hur tidningen konstruerar kön ur ett genusperspektiv. Vi har anvÀnt oss av tre metoder för att studera detta, kvantitativ innehÄllsanalys, kritisk diskursanalys och semiotisk bildanalys. För att analysera vÄrt resultat har vi anvÀnd oss av fyra olika teorier; Laclau och Mouffe?s diskursteori, Yvonne Hirdmans genussystem, Elwin-Nowak & Thomsson?s Att göra kön samt Judith Butlers modell om den heterosexuella matrisen.

Med bakgrund i den kritik som har riktats mot sex- och samlevnadsundervisningen i den svenska skolan, samt lÀromedels starka inflytande över undervisningen, har avsnitten om sex och samlevnad analyserats i sex olika lÀromedel i biologi för Ärskurs 4-6. Avsnitten har analyserats utifrÄn begreppen pubertet, sexualitet och reproduktion, identitet, jÀmstÀlldhet, relationer, kÀrlek och ansvar, begrepp som ska tÀckas in av sex- och samlevnadsundervisningen enligt aktuell lÀroplan, LGR11. Analysen görs utifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv och ett diskursanalytiskt förhÄllningssÀtt.ForskningsfrÄgorna för studien Àr- Hur har lÀromedelsförfattarna avgrÀnsat avsnittet/avsnitten som rör pubertet, sexualitet och reproduktion samt frÄgor om identitet, jÀmstÀlldhet, relationer, kÀrlek och ansvar? - GÄr det att identifiera tydliga mönster i hur innehÄllet presenteras mellan lÀromedlen i sex- och samlevnadsundervisningen för Ärskurs 4-6?- Vilka normer rörande sexualitet och kön förmedlas i lÀromedlen? Analysen visar att undervisningen i sex och samlevnad har ett tydligt biologiskt perspektiv och att puberteten och befruktning ges det största utrymmet och att identitet, jÀmstÀlldhet och ansvar knappt behandlas. Vidare upprÀtthÄlls förestÀllningar om tvÄ tydligt separerade och motsatta kön, heteronormen och cis-normen i lÀromedlen. .

Studien har syftat till att utifrÄn ett intersektionellt perspektiv analysera lÀromedlet Hem- ochkonsumentkunskap Äk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens mÄlsÀttning har varit att lyfta vilka vÀrden och normer som konstrueras ochförmedlas genom lÀromedlet. Vidare har dessa normer och vÀrden diskuterats mot dem somtillskrivs i lÀroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det vÀsterlÀndska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jÀmstÀllda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om VÀst. Myterna symboliserar de förstÀllningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misÀr.

This master essay is about teenagers, alcohol and the preventing measures taken by the Swedish government. Consequences of the rising consumption of alcohol among adolescents and how to prevent dangerous alcohol consumption in the future is one of the most prioritized issues in the Swedish society today. Today there is no prevention that clearly shows any effect on teenager?s alcohol consumption and the education about the dangerous effect of alcohol is clearly not the same in schools around Sweden. To gain knowledge about how teenagers view their own consumption of alcohol we have used the Grounded Theory.

För att intressenterna ska kunna lita pÄ företagens Ärsredovisningar krÀvs att en revisor har granskat dem och att revisorn har varit oberoende. DÄ revisorer har tvÄ roller, bÄde som rÄdgivare och granskare, kan oberoendet ifrÄgasÀttas. Syftet med vÄr uppsats var att utifrÄn revisorns synsÀtt studera revisorernas dubbla roller som rÄdgivare och granskare, och om dessa tvÄ roller stÄr i konflikt med varandra. Vi ville mer specifikt undersöka om revisorns personlighet och personliga bedömningar pÄverkar revisorns oberoende. Vidare ville vi studera hur revisorerna förhÄller sig till de lagar, regler och normer som finns kring oberoendet.

Abstract Mitt syfte har varit att genom kvalitativ textanalys analysera och söka förstÄelse för hur genus framtrÀder i bilderboken i bÄde text och bild. Detta genom följande frÄgestÀllningar: Hur framstÀlls manligt respektive kvinnligt i barnlitteraturen? Hur framstÀlls normer och normbrott i barnlitteraturen? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag med hjÀlp av Nikolajevas (1998) analysmodell över typiskt manliga och kvinnliga drag granskat fyra bilderböcker. Tidigare forskning som jag har anvÀnt mig av dÄ jag fördjupat mig i mitt problemomrÄde Àr genus i bilderboken och genus i förskolan. VÄrt förhÄllningssÀtt gentemot barn pÄverkar flickor och pojkar till olika beteenden. Ofta tillÄts pojkar att ta för sig medan flickor hÀnvisas att stÄ tillbaka. Av de böcker jag analyserat har det visat sig att mÀn framstÀlls mer genusstereotypt i förhÄllande till kvinnor, exempelvis med klÀder.

Alla kan vi lÀra oss nÄgot, frÄgan Àr bara vilka möjligheter och tillfÀllen vi fÄr i livet och hur vi tar tillvara pÄ dem. Detta nÄgot Àr en process som börjar nÀr vi föds och slutar nÀr vi dör. Det vill sÀga ett livslÄngt lÀrande. Nu Àr det ju sÄ att allt man kommer över i kunskapsvÀg inte alltid stÀmmer överens med den kultur och det samhÀlle man lever i och dÄ finns möjligheten till att begÄ felaktiga beslut och handlingar. Hur kan man dÄ veta vad som Àr rÀtt och fel? Till en början Àr familjen det incitament som ligger nÀrmast till hands.

Studien avser undersöka hur unga Jehovas vittnen hÄller sin tro övertygande. FrÄgestÀllningar har varit hur de hanterar den mÄngfald av vÀrldsuppfattningar, vÀrderingar och normer som inte Àr förenliga med Jehovas vittnens lÀra, hur deras tro bekrÀftas kontinuerligt samt om de upplever sig skilda frÄn den icke-troende vÀrlden. Tre unga Jehovas vittnen har intervjuats för denna studie. Deras svar har relaterats till vad tidigare forskning och sociologiska teorier sÀger om att hÄlla tro övertygande, att vara ung och religiös samt om att vara ett Jehovas vittne. FrÄgestÀllningar och syfte besvaras genom ett flertal faktorer som trÀder fram i studien: församlingen utgör en starkt normbildande primÀrgrupp och utgör en stabil plausibilitetsstruktur.

Det som klassas som populÀrkultur finns idag tillgÀngligt för barn via mÄnga kommunikationskanaler. De kan relativt enkelt komma i kontakt med bland annat olika mediekaraktÀrer genom filmer, digitala spel och smartplattor som finns mer lÀttillgÀngligt i dagens samhÀlle, frÀmst i hemmet men Àven till viss del i förskolan. Vi vill undersöka om barnens lekar Àr inspirerade av den populÀrkultur som rÄder samt hur det i sÄ fall kommer till uttryck. Följden av detta blir dÄ att försöka se hur dessa lekar tas emot i förskolan av de pedagoger som arbetar dÀr. De centrala begrepp som studien inriktar sig pÄ Àr framförallt populÀrkultur och lek men berör Àven de normer som finns i förskolan nÀr det gÀller genus, könsskillnader, miljö, material samt vÄldslekar och vad som anses vara tillÄtet och otillÄtet.

Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur rektorer utvecklar sitt skolledarskap och vad i skolans kontext som har störst inflytande över deras ledarskap. Rektorerna har dessutom tillfrÄgats om hur de gÄr tillvÀga för att utveckla sitt ledarskap. Metod För att undersöka och fÄ svar pÄ den valda frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sex stycken yrkesverksamma rektorer. Intervjuerna har baserat sig pÄ en i förvÀg utskickad intervjumall. Urvalet av respondenter har skett utifrÄn att de tillfrÄgade Àr verksamma som gymnasierektorer.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva hur fem av Sveriges sto?rsta advokatbyra?er arbetar praktiskt med att motivera sina bitra?dande jurister i yrkesrollen. Uppsatsens teoretiska referensram baseras pa? Maslows behovshierarki. Motivationsarbetet utva?rderas i uppsatsen om det kan bidra till att de bitra?dande juristerna stannar kvar pa? byra?erna eller inte.

Sedan Är 2005 har fildelning varit ett av de omstridda Àmnena inom den allmÀnnadebatten. Den har trappats upp allt mer dÄ informationsteknologins snabba utvecklinghar resulterat i samarbeten över grÀnser. Inom EU har detta inneburit fler direktiv sommedlemslÀnderna har varit tvungna att implementera. Bara pÄ de senaste Ären harmÄnga förÀndringar skett inom upphovsrÀtten bÄde vad det gÀller teknik, men ocksÄ irelation till vem som skall betraktas som skyddssubjekt. Uppsatsens syfte Àr attförsöka belysa förhÄllandet mellan fildelningslagstiftningen och det digitalasamhÀllet.

I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i fritidshemmets undervisning.

Studien har syftat till att utifrÄn ett intersektionellt perspektiv analysera lÀromedlet Hem- ochkonsumentkunskap Äk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens mÄlsÀttning har varit att lyfta vilka vÀrden och normer som konstrueras ochförmedlas genom lÀromedlet. Vidare har dessa normer och vÀrden diskuterats mot dem somtillskrivs i lÀroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det vÀsterlÀndska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jÀmstÀllda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om VÀst. Myterna symboliserar de förstÀllningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misÀr.