Denna studie handlar om arbete och delaktighet i samhÀllet för personer med intellektuell funktionsnedsÀttning. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett utbildningsprojekt i Sverige. Projektet hade som syfte att integrera unga personer med intellektuell funktionsnedsÀttning in pÄ arbetsmarknaden genom praktik. Med en kvalitativ intervjumetod, gruppintervjuer, har elva deltagare frÄn projektet intervjuats för att höra deras tankar och reflektioner kring arbete och delaktighet i samhÀllet. UtifrÄn en innehÄllsanalys och med teorier om sociala identiteter, normalt eller avvikande samt normaliseringsprincipen har deltagarnas berÀttelser analyserats.

AbstraktJag har i min undersökning fördjupat mig i huruvida det Àr viktigt för unga mÀnniskor att synas i sociala medier. Jag har studerat pÄ vilket sÀtt de kommunicerar och hur stor vikt de lÀgger vid textskapande pÄ nÀtet i interaktion med andra. Mina frÄgestÀllningar Àr; Hur beskriver unga mÀnniskor att de tÀnker kring huruvida det Àr viktigt att synas i sociala medier? Vilken roll spelar den visuella texten hos de unga i deras sociala relationer? För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag bland annat tilldelat fem ungdomar olika uppdrag under en veckas tid.  De veckolÄnga uppdragen var utformade sÄ att de antingen skulle hÄlla sig helt borta frÄn att vara synliga pÄ sociala medier, eller att vara överdrivet aktiv med att synas pÄ sociala medier, pÄ sÄ mÄnga sÀtt som möjligt.

Denna uppsats Àmnar redogöra olika för- och nackdelar med 4G ur ett anvÀndarperspektiv, dÀr fokus ligger pÄ smartphoneanvÀndare. Ett kvalitativt synsÀtt har tillÀmpats samt en blandning av deduktivt och induktivt synsÀtt, dÀr det deduktiva synsÀttet Àr det övergripande. PrimÀrdata bestÄr av intervjuer och enkÀtundersökningar. SekundÀrdata bestÄr frÀmst av akademiska, utvÀrderade journaler. Studiens syfte identifierades nÀr vi tyckte oss finna en tydlig brist i kunskap bland anvÀndare om vad 4G faktiskt Àr.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur och med vilka medel det skrÀmmande i John Ajvide Lindqvists LÄt den rÀtte komma in skapas, hur detta förmedlas till lÀsaren och vilka konsekvenser detta fÄr samt att undersöka pÄ vilket sÀtt vampyren Eli skiljer sig frÄn den traditionella vampyren.UtgÄngspunkt i romanen Àr den mÀnskliga kroppen och sÀrskilt fokus lÀggs vid kroppsvÀtskor, kroppslukter, det sexuellt avvikande och den deformerade kroppen. Gestaltningen av detta handlar om ett brytande mot tabun och etablerade normer som finns i vÄrt samhÀlle i dag. Detta skapar kÀnslor av obehag och Àckel hos lÀsaren. Ajvide Lindqvist anvÀnder sig av det groteska i syfte att illustrera de obekvÀmligheter som vi inte vill kÀnnas vid.Eli skiljer sig frÄn den traditionella vampyren genom att vara ett barn och genom att kunna uppfattas som flicka. HÀr finns ocksÄ en komplexitet vad gÀller kön, dÄ Eli kan sÀgas vara intergender ? av ett odefinierbart kön som ligger bortom de vanliga kategorierna "man" och "kvinna"..

Syftet med uppsatsen Ă€r att utveckla nyckeltal för olika slag av ideella föreningar som visar vad de har gjort för att uppfylla föreningens mĂ„l. Uppsatsens syfte Ă€r sĂ„ledes normativt. För att fokusera karaktĂ€ren hos nyckeltalen har en kvalitativ metod tillĂ€mpats. Vid framtagandet av nyckeltal har vi utgĂ„tt ifrĂ„n ett abduktivt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt, vilket innebĂ€r att nyckeltalen som presenteras Ă€r ett resultat frĂ„n att bĂ„de ha studerat normer och teorier, sĂ„som lagar och frivilligorganisationers rekommendationer, samt 25 ideella föreningars Ă„rsredovisningar. För att klarlĂ€gga vilka normer som styr Ă„rsredovisningens utformning redogör vi för Årsredovisningslagens bestĂ€mmelser samt för tidigare rekommendationer pĂ„ nyckeltal.

The Swedish Armed Forces have gone through a remarkable change. From beingan organisation built on the notion of countering a Soviet invasion it has evolvedto focusing on small, multilateral rapid reaction capabilities to be used within theframework of the European security and defence policy, ESDP.This thesis regards the change as a process of Europeanisation. Drawing fromsociological and historical institutionalism, it is shown that the Swedish ArmedForces in the post-cold war context was path dependent and unwilling to redefineits historical raison d?ĂȘtre. The origin of the ESDP Europeanised the nationaldefence policy, whereas the bureaucracy was still unwilling to translate the newstructural norms.

Den svenska lagstiftningen lÀgger en stor del av ansvaret och kostnaderna för kÀllsortering pÄ hushÄllen trots att det inte finns nÄgra formella tvÄng. Den hÀr uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning som utförts pÄ hushÄll i Linköping och undersöker varför mÄnga hushÄll frivilligt kÀllsorterar och bidrar till den kollektiva nyttan miljön. Detta analyseras först utifrÄn individens ansvarskÀnsla för miljön, dÀr syftet Àr att undersöka om detta kan fungera som en förklarande faktor till att individer kÀllsorterar. För att fÄ in ytterligare ett perspektiv pÄ analysen beaktas Àven individens uppfattning om att han gör nytta nÀr han kÀllsortera, genom ett experiment dÀr respondenterna fÄr ta stÀllning till hur han förhÄller sig till kÀllsortering efter ny kritisk information.Respondenternas uppfattning om att kÀllsortering Àr miljövÀnligt verkar ha betydelse för deras motivation till att kÀllsortera. Vidare kan ansvarskÀnslan och vilken information respondenterna har tillgÄng till mycket vÀl vara viktiga faktorer för deras kÀllsortering, Àven om detta inte med sÀkerhet gÄr att visa i undersökningen..

Den hÀr artikeln undersöker hur individer inom den svenska funktionshinderrörelsen resonerar kring de inom cripteori viktiga teman normalitet, identitet och motstÄndsstrategier. Aktiva inom funktionshinderförbunden Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), Unga Rörelsehindrade samt aktivister utanför förbunden intervjuas. Resultaten pÄvisar en brist pÄ normkritik inom DHR och Unga Rörelsehindrade. Det framkommer ocksÄ att cripteorins begrepp ?att komma ut? skulle kunna vara anvÀndbar för denna grupps frigörelse.

Denna undersökning stÀller frÄgor kring omförhandling av genus och maskulinitet genom förekomsten av homosexuella hjÀltar i superhjÀlteserier, och hur homosexuella superhjÀltar bryter mot maskulina normer. Under ?taket? för socialkonstruktionism utgÄr undersökningen frÄn genusteorier och visuell kultur. Med fokus pÄ Avengers: The Children?s Crusade, en superhjÀlteserie frÄn förlaget Marvel Comics, granskas amerikanska mainstreamserier.

I vÄrt samhÀlle finns det normer som reglerar hur kvinnor och mÀn ska vara. Dessa normer Àr centrala i samhÀllet och detta Àr nÄgot som Àven avspeglar sig i barnens lek pÄ förskolan. Detta examensarbete handlar om den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv. VÄrt syfte har varit att studera flickors och pojkars fria lek i förskolan ur ett genusperspektiv. DÀrför har vi valt följande frÄgestÀllningar: Hur ser flickors respektive pojkars fria lek ut? Hur ser lekmiljön pÄ förskolan ut, ur ett genusperspektiv? Vilka leksaker anvÀnder flickor respektive pojkar? I arbetet har vi anvÀnt oss av genusteoretisk forskning, som inspirerats av forskning som berör genus i förhÄllande till förskolan och den fria leken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna och ostrukturerade obser-vationer pÄ en förskola med barn mellan ett och fem Är.

Min undersökning behandlar representationer av mÀnniskokroppen i konsten. FrÄgestÀllningarna Àr: hur har konsten anvÀnt modellteckning för att skapa bilden av mÀnniskan och vilken funktion har den i konsten representerade mÀnniskokroppen? Representationen undersöks ur ett maktperspektiv och inriktar sig pÄ den vetenskapliga och akademiska synen av mÀnniskan, utifrÄn vilken en bild av den "politiska kroppens" historia ges. Undersökningen visar hur representationen utgÄr frÄn en mÀnniskosyn dÀr mÀnniskans kropp primÀrt tolkas som ett ting och inte som en förkroppsligad mÀnniska eller person, vilket kom att anvÀndas av konsten och odlas genom modellteckning. Det Àr under renÀssansen som det vetenskapliga tÀnkandet och modellteckningen etablerande inom konsten.

En kandidatuppsats i sociologi om arbetslöshet bland ungdomar och vilka effekter strukturer och normer kan ha pÄ ungdomar som deltar i en arbetsmarknadsÄtgÀrd..

Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.

Syftet med denna uppsats var att utifra?n Berglunds (2001) fyra idealtypiska attityder underso?ka vilka attityder andraa?rselever pa? gymnasiet hade till sitt kommande arbetsliv, med samma utga?ngspunkt a?mnade vi ocksa? att underso?ka vilka attityder arbetsgivare ville se vid en nyrekrytering. Med attityder till arbete avsa?gs individens va?rderingar av vad som var viktigt med arbete. De fyra idealtypiska attityderna innefattade instrumentell-, altruistisk-, individualistisk-, och materialistisk attityd.

Syftet med studien Àr att kritiskt granska förskolans samling utifrÄn barns möjlighet till inflytande och delaktighet. Försök till att synliggöra vilka eventuella maktpositioner och normer som kan kopplas till samlingen kommer att göras. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver förskollÀrarna samlingens syfte utifrÄn barns inflytande och delaktighet? Vilka normer och maktpositioner framkommer i lÀrarnas tal om syftet med samlingen? PÄ vilka olika sÀtt kan samlingen organiseras enligt förskollÀrarna för ett ökat meningserbjudande för alla barn? Metod för insamlingen av empirin i studien Àr fokusgrupper dÀr analysen av empirin tar sin utgÄngspunkt i de relationella och punktuella perspektiven samt med stöd av en analysmodell byggt pÄ olika barnsyner. Resultatet visar att förskollÀrarnas förestÀllningar innefattar att samlingen i förskolan har tre övergripande syften.