Aitik i Gällivare kommun är en dagbrottsgruva vars huvudprodukt är kopparkoncentrat som transporteras till Rönnskärsverken för vidareförädling. Gruvbrytningen sker på ett konventionellt sätt med stora producerande enheter, i likhet med andra dagbrottsgruvor. För att säkerställa dagens produktion och vara förberedd för en framtida produktionsökning vill man identifiera och därigenom möjliggöra en eliminering av de flaskhalsar som finns i brytningsprocesserna. Syftet med denna studie har varit att identifiera flaskhalsar som ger upphov till produktionsminskningar och brist på malm till anrikningsverket, och sedan utifrån dessa ge förslag på allmänna och specifika åtgärds- och förbättringsförslag. För att lokalisera problemen gjordes en fallstudie och en genomgripande nulägesbeskrivning av de sex processtegen från tillredningen till lagren i malmladorna.

Gruvdammen i Aitik utanför Gällivare råkade den 8:e september år 2000 ut för ett haveri. Detta ledde till att Länsstyrelsen efter en utredning föreslog en skärpt tillsyn över dammarna. En del av detta bestod i att SWECO installerade sju inklinometerrör för att övervaka rörelser i dammkroppen. I uppföljningen av dessa mätresultat kände sig SWECO osäkra på vilka rörelser i dammkroppen som kunde antas vara normala och vid vilken storlek på rörelserna en varningsnivå bör sättas. Som ett bidrag till uppföljningen av resultaten från inklinometermätningarna har föreliggande examensarbete genomförts.

Examensarbetet är utfört på uppdrag av Boliden Mineral AB vid deras dagbrott Aitik, beläget utanför Gällivare. Aitik är en av Europas största koppargruvor och här bryts årligen stora volymer malm, innehållande till största delen koppar men även mindre mängder guld och silver. Gruvbranschen har efter några tunga år återhämtat sig, till stor del tackvare de i dagsläget höga marknadspriserna på metaller. De höga priserna har ytterligare ökat intresset för malmbrytning och i Aitik finns en intention att öka produktionsvolymen under kommande år. En ökad produktion kräver mer resurser och därmed ökar även betydelsen av en väl fungerande planering för produktionen.

Aitik-gruvan utanför Gällivare är en av Europas största koppargruvor. Malm bryts i dagbrott och släntdesignen bygger till stor del på undersökningar och karteringsarbeten från 1970- och 1980-talet. Idag når dagbrottet betydligt djupare nivåer jämfört med då dessa studier utfördes. Det var därför aktuellt med en ny undersökning för att avgöra om det råder liknande eller förändrade förhållanden beträffande spricksituationen i dagbrottet. I detta examensarbete utfördes sprickkartering med hjälp av digital stereofotogrammetri, i syfte att kartera nya blottade delar i dagbrottet.

Examensarbetet har utförts vid Boliden Mineral AB dagbrott i Aitik under perioden 2011-03-28 till 2011-06-01. Syftet med examensarbetet var att göra en utvärdering av pallsprängning lutande borrhål för att se om fragmenteringen förbättrades. Dessutom studera andra effekter som påverkas av fragmentering, t.ex. antal icke hanterbara block (stenar större än 1m3), flöde i primär krossanläggning och grävbarhet. Studien genomfördes genom att en försökssalva sprängdes, där en del av borrhålen var vertikala och den andra delen bestod av lutande borrhål.

Underhåll av maskinerna är en mycket viktig del av gruvbrytningen idag och utan god underhållsplanering och utförande går det inte att bedriva denna verksamhet. Underhållsplaneringen på de stora grävlastarna är en viktig pusselbit för att produktionen av malm och gråberg kan flyta på utan störningar. Underhåll på dessa giganter görs av naturliga skäl där maskinerna står, nere i gruvan. Syftet med denna rapport är att analysera dagens underhåll och komma med förslag på förbättringar på maskinen och underhållsrutinerna. Vi har i denna rapport analyserat dagens underhåll på lastmaskinerna. Vi inriktade oss på en specifik typ av lastmaskin av fabrikatet Bucyrus 495BII. Maskinen är en elektriskt driven grävmaskin som har en totalvikt på 1 220ton och en skopkapacitet på 110ton (43m3)..

Gruvbrytning i dagbrott kräver ofta stora kapitalinvesteringar och för att hålla verksamheten lönsam krävs ofta storskalig drift. Truckar utgör ca 60 % av de totala produktionskostnaderna och det är därför viktigt att de används på ett effektivt så att maximal mängd malm kan produceras. Produktionen i en gruva är dynamisk till följd av att tillgängliga vägar, maskinkapaciteter, tillgängliga bergmassor och bergets egenskaper ofta varierar. Dynamiken och de många variablerna gör det svårt att planera och styra produktionen eftersom vissaplaner, såsom exempelvis fördelning av truckar, ofta måste justeras när förutsättningarna ändras.Syftet med den här studien är att kartlägga materialflödet och produktionsstyrningen i ett dagbrott, samt att identifiera förbättringsförslag.En fallstudie har genomförts vid Boliden Mineral AB (Boliden) i Aitik, Sveriges största dagbrott. Bolidens prioriteringar är att (1) maximera totalt producerad mängd malm, (2) möta de dagliga produktionsmål för malm och gråberg som finns för varje enskilt sprängområde, och (3) minimera produktionskostnaderna.

Sönderdelning av malm är ett grundläggande steg i utvinningsprocessen för att separera värdemineraler från övrig sten. I Skandinavien används oftast autogenkvarnar (AG) för malning. Effektiviteten i sönderdelningsprocessen är väldigt låg. Genom att kategorisera och övervaka parametrarna i processen kan den optimeras. I detta projekt undersöks indirekta mätmetoder för att bestämma fyllnadsgraden i malmkvarnarna, på uppdrag av New Boliden AB.

The Earth and everything else in the universe was created in the Big Bang around 14 billion years ago. A point with tremendous density and mass began to expand and more and more atoms began to form. From the first and lightest like hydrogen and helium to heavier atoms such as iron and eventually gold. The formation of the Earth occurred about 4.6 billion years ago and so the first gold atoms were concentrated only here. It is however believed that much later in Earth's history an extra supply of gold occurred thanks to massive meteorite bombardments.

Att gruvindustrin ger upphov till avfall är känt sedan länge, varvid brytning av malm som innehåller sulfider ger miljöfarligt avfall. En del av detta avfall är gråberg. Om sulfider kommer i kontakt med syre oxideras dessa och bildar svaveldioxid och därefter svavelsyra. Svavelsyran bidrar till försurning (minskning av pH) vilket i sin tur bidrar till ökade lakningshastigheter av metaller, främst koppar. Detta ger förhöjda metallhalter i lakvattnet samt en försurning av miljön.

Aitikgruvan är Sveriges största dagbrottsgruva som bryter kopparkis. Kopparkisen bryts i dagbrottet och transporteras under jord i ett underjordsortssystem till ett anrikningsverk. I ortssystemet finns ett ventilationssystem som i dagsläget styrs utan hänsyn till ventilationsbehovet i orterna. Boliden har för avsikt att göra energibesparingar inom dess verksamhet och ett sätt att göra det är att styra ventilationssystemet i ortssystemet efter behov. För att styra ventilationen skall applikationen ?Ventilation on demand?, en produkt utvecklad av ABB, implementeras i det nuvarande styrsystemet 800xA.

Examensarbete utfört på uppdrag av Boliden Mineral AB i Aitikgruvan. Det har sin bakgrund i att malbarheten hos Aitikmalmen varierar kraftigt, upp till 40 %. Detta försvårar planeringsarbetet och således mycket intressant och lönsamt att söka orsakerna till variationen. Examensarbetet syftar således att utgöra en förbättring i verksamheten helt i linje med styrdokumentet, the new Boliden way. Emellertid föreligger stora svårigheter med att spåra malmen genom hela processen varför man i detta arbete har valt att studera sambandet mellan krossbarheten och bergmassans respons på den tillförda specifika energin från borriggen.

Kiruna Wagon konstruerar och tillverkar järnvägsvagnar för transporter inom gruvindustrin. En av deras produkter är Taimn091 en vagn för transport av kopparslig. Vagnarna rullar idag mellan Bolidens koppargruva i Aitik och smältverket i Skellefteå. Eftersom vagnen transporterar koppar har den ett tak monterat för att förhindra kopparsliget från att läcka ut i naturen. Taket öppnas idag med hydrauliska cylindrar via ett hydrauliskt aggregat som kopplas in till vagnarna vid laststationen.

I Bolidens Aitikgruva utanför Gällivare är geologin mycket varierande vilket försvårar produktionsplaneringen eftersom det leder till att vissa områden är svårborrat. Dessa svårborrade områden är generellt svåra att lokalisera i förväg. I denna avhandling har MWD-teknik använts för att undersöka hur borrbarheten varierar över ett horisontellt område, undersöka om det finns ett samband mellan borrbarheten på olika nivåer i gruvan och om det är möjligt att förutsäga om det kommer att vara svårborrat på nästa nivå.För att undersöka hur borrsjunkningen varierar över ett horisontellt område används datorverktyg för att skapa grafiska översikter över alla tre nivåer som ingår i det undersökta området. Eventuella samband mellan nivåerna hittas med hjälp av intervallskattning av typen två stickprov samt sannolikhetsberäkningar.I det undersökta området fanns ett mindre område som var mer svårborrat. Förutom det specifika området varierar borrbarheten för mycket för att det ska gå att se några tendenser för borrbarheten inom området.Resultaten från de utförda beräkningarna visar att det inte går att påvisa något samband mellan borrbarheten på olika nivåer.

Detta examensarbete för högskoleingenjörsexamen i Berg och Mineralteknik utfördes på uppdrag av Boliden Mineral AB under perioden från april till juni 2013.Rapporten beskriver Bolidens gruvors historia och uppkomst samt utveckling av ett av Sveriges största metallföretag, Boliden. Vidare beskrivs Skelleftefältets geologi där Boliden finns. Här finns många viktiga malmfält som innehåller guld, zink, koppar, silver och bly.Målet med examensarbetet var att undersöka och ge riktlinjer för förbättring av ommalningen i en kulkvarn i anrikningsverkets flotationskrets för att förbättra processutbytet.Rapporten följer malmens väg från gruvan genom anrikningsverket och vidare till slutprodukten. I den beskrivs metoder och utrustning för utvinning och i anrikningsprocessen.Genom att noggrant följa malmens väg analyserades alla moment som kan påverka anrikningsprocessen. Det upptäcktes att det finns problem med malmupplaget i gruvan och segregering av fraktioner i silon.