The purpose with this thesis is to investigate how the logistic and the configuration of the terminal buildings and the perceptions of the passengers at Stockholm Arlanda Airport are related to each other, and what effect it has on the passengers and their traveling within the Airport.The focus will be on the logistic at all four terminal buildings that is within the Airport. To create a perception of the logistic at the Airport and how it is related to the passengers perceptions, the investigators need to make knowledge of the terminal buildings, and thereby try to link the logistic with the perception of the experience room.Swedavia is the company that own, operate at and manage Stockholm Arlanda Airport. The investigators will make an interview with employees at Swedavia to get a more profound understanding of how the company is thinking about the logistic issues that they need to overlook. There will also be interviews with travelers to get their perception of the logistic, design and atmosphere at the Airport.Observations will also be made at various times at the Airport with focus on all of the terminal buildings. The investigators use qualitative and quantitative methods to reach a result. To achieve a result, the investigators will use theories and scientific facts and other available facts that will be helpful to reach a result that will be analyzed..

Arlanda Airport is Sweden?s largest Airport. The demand for comfort cooling of the Airport?s buildings is high and is mainly provided by district cooling. District cooling is based on the same principle as district heating.

Växjö is a medium-sized town situated in the centre of the county Småland in Sweden with a good infrastructure and logistics and with a university that encourages cooperation with private and public companies. It is in this town that our case study of Småland Airport will take place. The aim of this study is to examine in which way the program of Library and Information Science at the Linnaeus University in Växjö offers knowledge that can be relevant for the staff at the Airport in Växjö - Småland Airport. Using Wilsons model as our theoretical framework we examine how these two align with each other and by using a matrix that we ourselves elaborated in our analysis, we provide a clear picture of how the comparability two places comparability is represented. The result shows that there are compatible aspects to the Småland Aiports needs and what the program of Library and Information Science has to offer.

Målet är att identifiera och ge fullständiga åtgärdsförslag på energieffektiviseringar för att minskaenergianvändningen med 25 % och därmed uppnå kraven för Green Building. De fullständigaåtgärdsförslagen ska redovisa ekonomi-, miljö- och hälsoaspekter.För att uppnå syftet med examensarbetet har ett konsekvent tillvägagångssätt använts för attidentifiera potentiella energieffektiviseringar för Smaland Airport. Med hjälp av den bakomliggandestudien ?Energieffektiviseringar Smaland Airport 2010-2011? analyserades kartläggningen avflygplatsens system och processer.Den totala energibesparingen för Smaland Airport uppgår till 646,1 MWh eller 22,04 % vilket fallerinom ramen för Sveriges klimatmål med en sänkt energianvändning på 20 % fram till och med 2020från 2008 års nivå. För att uppnå denna besparing krävs investeringar på 2,78 Mkr.

Växjö is a medium-sized town situated in the centre of the county Småland in Sweden with a good infrastructure and logistics and with a university that encourages cooperation with private and public companies. It is in this town that our case study of Småland Airport will take place. The aim of this study is to examine in which way the program of Library and Information Science at the Linnaeus University in Växjö offers knowledge that can be relevant for the staff at the Airport in Växjö - Småland Airport. Using Wilsons model as our theoretical framework we examine how these two align with each other and by using a matrix that we ourselves elaborated in our analysis, we provide a clear picture of how the comparability two places comparability is represented. The result shows that there are compatible aspects to the Småland Aiports needs and what the program of Library and Information Science has to offer.

The purpose of this thesis is to examine and analyze the communication effects from the campaign SAS EuroBonus American Express Card. Our aim is to measure the advertising effectiveness of the campaign.To gather primary data we have conducted a quantitative survey at Arlanda Airport, where the campaign is mainly located. The survey included a total of 253 respondents representing the population at Arlanda Airport.Our conclusion is that there is an awareness of the presence of American Express at Arlanda. The company is clearly dominating among its competitors regarding visibility at the Airport. Despite this, only a moderate degree of the travelers recognize the pictures from the campaign.

In order to make take-off and landing procedures possible at an Airport, an organized allo- cation of slots is necessary. How these slots shall be distributed among airlines is, at pre- sent, governed by the European Parliament and Council Regulation (EEC) No 95/93 of 18 Janu- ary 1993 on common rules for the allocation of slots at Community Airports. It is important for the air- lines to be allocated a beneficial slot. Hence it is of great interest for the airlines to ex- change and transfer the allocated times among themselves, a form of secondary market. Whether such practices are allowed or not is not regulated by specific detail in the regula- tion, which leads to legal uncertainty.

För att Securitas AB skall kunna behålla sin position i Norrköping Flygplats är det viktigt att de effektiviserar sin bemanning och scheman. Detta krävs för att kunna uppnå kostnadsreduceringar som skall i sin tur ge dem konkurrensfördelar för att behålla sin position vid årliga upphandlingar som sker mellan kommun och flygplats. För att effektivisera sin bemanning och scheman skall teoretiska delar användas för att styra grupper och verksamheten bättre, teoretiska delarna är i form av schemaläggningsprinciper.Vid en effektivisering av verksamheten skall en optimeringsmodell användas med flera funktioner som möjliggör en heltäckande optimeringslösning för att generera den mest kostnadseffektivaste bemanningen för schemaläggningen. Ett tekniskt system som ett informationssystem skall även strukturera Securitas arbete effektivare med en bättre bokföring över de anställda samt underlätta tillämpningen av ett standardiserat arbetssätt. Vikten av ett standardiserat arbetssätt behandlas mycket inom LEAN-filosofin och anses viktig i detta fall för att få de teoretiska delarna och informationssystemet att fungera ihop.

The main purpose of this study is to clarify the underlying reasons as to why people choose to travel by car or taxi, and to do so by using people´s choice of transportation to and from Arlanda Airport as an example. Furthermore it is also in our interest to see what changes are needed to make more travellers use the available public transportation.Because of the increasing pollution rate from the means of conveyance headed to and from Arlanda Airport, Luftfartsverket is attempting to decrease the amount of emission from the connecting transportation sources. Luftfartsverket has a pollution limit which is about to be reached in a few years, based on a prognosis made by Arlanda´s office of environmental issues. In order to investigate people´s travel mode choice a survey was conducted at Arlanda Airport, Stockholm. 82 travellers were interviewed on a three day basis inside terminal 4 and 5.

Syftet med uppsatsen var att utifrån ett projektarbete vid Malmö-Sturup Airport,lyfta fram och dra lärdom av grupprocesser ochprojektarbete. Viktiga lärdomar är att projektarbete ibland kräver förkunskaper inom process och metod snarare än branschspecifika kompetenser. En projektgrupp kan ha mer än en roll i arbetet och behöver då balansera dessa roller och relationer. En grupp med kompletterande personligheter når lättare effektivitet samtidigt som behovet av koordinator är stort. Styrningsverktyg är därför viktiga för att skapa struktur.

Det primära målet med examensarbetet var att utforma ett koncept på hur man kan göra flygtrafiken säkrare både på marken och i luften. Konceptet fick namnet ATSVIS, vilket står Airport Traffic Surveillance and Visual Information System. ATSVIS är tänkt att ge anvisningar om vad nya idéer och ny teknologi kan tillföra piloten och trafikledningen. ATSVIS avser även att automatisera och förenkla flygtrafiken, vilket skall leda till säkrare flygtrafik både i luften och på marken. Konceptet ATSVIS kommer att utformas efter egna idéer och från intervjuer med branschfolk.

Karlstad Airport invigdes 1997 och ligger belägen cirka 18 kilometer nordväst om Karlstads centrum. Flygplatsen drivs av det statligt ägda Luftfartsverket (LFV) som även ansvarar för flera av Sveriges övriga flygplatser. Utöver reguljärflyg till Stockholm, Köpenhamn samt Sundsvall, erbjuder flygplatsen även i snitt en charterresa per vecka. Charterresorna går till varierande destinationer runt om i Europa men flygplatsen erbjuder dessutom enstaka resor till Thailand.Som många andra svenska flygplatser känner Karlstad Airport av konkurrensen från andra transportmedel. På grund av detta problem vill LFV finna nya sätt att attrahera sina nuvarande samt potentiella kunder.

Syftet med mitt examensprojekt har varit att genom min designprocess försöka arbeta fram en terminalmöbel där flygplatsen har stått i fokus då det fungerat som min tilltänkta kontext. I min möbel har jag även försökt tillämpa det formspråk som finns hos flygplan, för att på så sätt försöka skapa en möbel som är väl anpassad för sin tänkta kontext.Genomgående i hela projektet har hållbarhet, vardagens estetik samt användning varit centrala begrepp då dessa var de tilldelade ledord som vi fick i början av projektet.I processen arbetade jag först fram tre olika idékoncept som jag valde att kalla ?väskor med sittyta?, modulmöbler samt flygplansinspirerade möbler. Av dessa tre valde jag sedan att gå vidare med de flygplansinspirerade möblerna.Förutom användandet av metoder så som observationer på Kalmar Airport, Arlanda Airport samt Helsingfors Airport, ITK (Identity Tool Kit), Stateboard och Futureboard, för att på så sätt beskriva min syn på dagens terminalmöbler. Så har jag även för att stärka min möbels utformning gjort research på olika typer av sittställningar som är anpassade vid olika typer av användning.

Examensarbetet bygger på ett verkligt uppdrag där uppdragsgivaren är Swedavia AB och deras flygplatsledning vid Malmö Airport. Swedavia äger och förvaltar tio flygplatser i Sverige, däribland Malmö Airport, och bedriver både en flygplats- och fastighetsverksamhet vid respektive flygplats. Enligt Swedavias lokala miljöplan för Malmö Airport finns mål om att bevara och förvalta de naturvärden som finns i det omgivande landskapet för att gynna biologisk mångfald samt öka informationen till allmänheten om företagets miljöarbete. Dessa lokala miljömål är inkluderade i uppdragsgivarens projektplan som beskriver hur flygplatsledningen vill utreda möjligheten att etablera en naturstig i anslutning till flygplatsen. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka förutsättningar och begränsningar som finns för att etablera en naturstig i anslutning till Malmö Airport och med hjälp av utförda analyser och inventeringar ge förslag på hur naturstigen kan utformas och förvaltas. Uppdraget har krävt en fördjupad analys av landskapet kring flygplatsen för att lära känna detta och med hjälp av litteratur, utförda analyser och inventeringar kunna lyfta fram de karaktärer och kvalitéer i landskapet som är intressanta, både ur ett natur- och kulturmiljöperspektiv men även utifrån rekreativa och estetiska aspekter. Att synliggöra landskapets värden kring Malmö Airport är en form av landskapsvård som inriktar sig på hur markerna kan utvecklas och förvaltas för att upprätthålla och framhäva natur- och kulturvärden samt vilka insatser som kan göras för att främja rekreation och ett landskaps skönhetsvärde. Som en koppling till landskapsvården och arbetet med att synliggöra natur- och kulturvärden och främja rekreation kan naturstigar ses som ett användbart verktyg. Naturstigar tillgängliggör landskapet, vilket också främjar friluftslivet, och kan ses som en del i arbetet med att öka medvetenheten och kunskapen hos människor om landskapets kulturella, biologiska, rekreativa och estetiska värden. Utgångspunkten för examensarbetet har varit att undersöka vilka förutsättningar och begränsningar som finns för att etablera en naturstig i flygplatsens närmiljö och utifrån upplevelsen från naturstigen undersöka vilka landskapsvårdande insatser som kan tillämpas för att framhäva landskapets värden och bidra till en positiv utveckling av landskapet kring flygplatsen. Examensarbetet innehåller ett gestaltningsprogram som visar stigens fysiska dragning, vilka upplevelser den har att erbjuda samt hur den kan kommuniceras. Gestaltningsprogrammet inkluderar även en skötselbeskrivning för hur stigen och de miljöer som berörs av dess fysiska dragning kan skötas. Avslutningsvis följer en slutdiskussion som reflekterar över det uppdrag som ligger till grund för examensarbetet och den process som lett fram till gestaltningsprogrammet..

Den traditionella bilden av en flygplats som ett ställe där uttråkade resenärer sitter och väntar på att så snabbt som möjligt få åka därifrån, håller på att förändras. Många flygplatser har numera utvecklats till att bli mycket mer än gråa väntsalar och flera stora internationella flyg­platser så som Heathrow i London kan idag jämföras med shoppingcenter. Detta gör att flyg­platserna nu inte bara lockar resenärer utan även andra som exempelvis bor i flygplatsens när­område. Den kommersiella delen av flygplatsernas verksamhet har blivit en viktig inkomst­källa för många flygplatser, speciellt eftersom konkurrensen på marknaden hårdnar och in­komsterna från den flygrelaterade verksamheten minskar. Även i Sverige arbetar man inom LFV (tidigare Luftfartsverket) med att öka sina flygplatsers kommersiella verksamhet. Dock är resurserna mer begränsade och antalet resenärer betydligt färre på de regionala flygplatserna i Sverige jämfört med på stora internationella flygplatser.