Alla möten mellan professionell socialarbetare och klient är inte trygga. Forskning har visat att i synnerhet verbala uttrycksformer av klientaggressioner är ett vanligt fenomen och att socialarbetares erfarenheter av aggressiva möten kan påverka hur arbetet utförs. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och öka förståelsen för socialarbetares upplevelser och erfarenheter av att möta aggressiva klienter. Utifrån en kvalitativ ansats intervjuades fyra socialsekreterare inom försörjningsstöd på socialtjänsten. I deras subjektiva beskrivningar framkom att möten med aggressiva klienter väcker mycket känslor, men att erfarenhet och självkännedom hos socialarbetaren kan göra upplevelsen tryggare.

Syftet med studien var att undersöka kvinnliga patienters upplevelse av ronden. Undersökningen har gjorts som en empirisk studie. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med manifest innehållstextanalys. Inklusionskriterierna var kvinna som varit inlagd på vårdavdelningen minst två dygn. Informanten bör kunna förstå och behärska det svenska språket.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken effekt sällskapsdjur har på äldre personers upplevelse av hälsa och livskvalitet i särskilt boende Metod: En systematisk litteraturöversikt av 11 artiklar med induktiva eller deduktiva ansatser. Artiklarna kvalitetsgranskades och kategoriserades mot bakgrund av de fyra nivåer av behov som Aggernaess beskriver i sin definition av begreppet livskvalitet. Huvudresultat: Djuren har effekt på samtliga av de behov som Aggernaess tar upp i sin definition av begreppet livskvalitet. De behov Aggernaess tar upp är följande; de elementära behoven, behovet av varma mänskliga kontakter, behovet av meningsfull sysselsättning, behovet av ett omväxlande, spännande och engagerande handlings- och upplevelseliv. Djurterapin gav fysiska effekter i form av blodtryckssänkning, minskad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och minskad trötthet.

I detta arbete undersöks hur deltagarna på nätforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida användare på forum som är manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig på liknande sätt i diskussioner gällande sex. Vårt fokus ligger på hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner väver in moral, normer och värderingar. Internetbaserad kommunikation och den Aggressivitet som kan uppvisas där är ett mycket aktuellt ämne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring näthat där fokus ligger på män som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.

 SammanfattningIntroduktion:Sveriges befolkning blir allt äldre och därigenom ökar antalet demensdrabbade personer. Aggressivt beteende hos demenssjuka är vanligt och kan innebära ett lidande för dem. Vårdgivares förhållningssätt påverkar utfallet av omvårdnadshandlingar. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdgivarens förhållningssätt i omvårdnaden av demenssjuka personer med aggressivt beteende. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar utgivna mellan 2001-2011.

I Sverige lever nästan 150 000 personer med en demenssjukdom. Den dagliga omvårdnaden kan vara problematisk på många sätt, bl.a. relaterat till de demenssjuka personernas nedsatta kognitiva förmågor och svårigheter att utföra praktiska moment. Bristande kommunikation och bemötande från vårdarna kan förvärra den demenssjukes symtom som t.ex. oro, rädsla och Aggressivitet.

I dagens samhälle har det blivit allt vanligare att anställda upplever stress på arbetsplatsen, på grund av att de upplever för mycket ansvar och krav på sitt arbete. Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt anställda upplever att långvarig stress på arbetsplatsen kan påverka deras hälsa och hur långvarig stress kan förebyggas. Den kvalitativa datainsamlingen användes för att genomföra studien vilket var stödjande för att förtydliga deltagarnas tankar och upplevelser kring fenomenet långvarig stress. Semistrukturerade intervjuer skedde. Intervjuer skedde med tre anställda från olika företag men med samma anställnings position.

Bakgrund: Det är viktigt att stöd för dementa finns nära eftersom de riskerar att lida av fysisk eller psykisk ohälsa. Ohälsa i detta avseende innebär bland annat oro som rastlöshet eller agitation i form av irritation och frustration. Tidigare studier visar resultat på att djur kan ha lugnande effekter på demenssjuka. Studier har visat att djur kan locka fram minnen hos individerna och att det har en positiv effekt på terapi mot agitation.Syfte: Beskriva hur djurrelaterade stimuli påverkar symtombilden hos dementa.Metod: Systematisk litteraturstudie, 11 artiklar inkluderades från databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och relevanta delar ur artiklarnas resultat kodades för att sedan kategorisera till fyra kategorier.Resultat: Tydliga förbättringar sågs gällande demenssjukas motoriska, sociala och psykiska hälsa utifrån kategorierna ? emotionell påverkan, förmåga till interaktion, intresse för omgivningen och agerande.

AbstraktI introduktionen visar litteraturen att det är viktigt att ge handledning och utbildning till vårdpersonal som vårdar demenssjuka. Oro, irritabilitet och Aggressivitet det vill säga agitation, är en del av BPSD (Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia) som är vanligt förekommande hos demenssjuka. I omvårdnaden om demenssjuka personer som har agiterat beteende behöver vårdpersonal bemästra olika omvårdnadshandlingar för att underlätta mötet och lugna den demenssjuke. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omvårdnadshandlingar som kan användas av vårdpersonal för att lugna agiterade dementa. Den metod som valdes var en litteraturstudie som omfattade 19 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Tusentals barn utsätts varje år för misshandel, år 2009 anmäldes 11000 misshandelsbrott mot barn i Sverige. Misshandeln yttrar sig fysiskt och psykiskt på dessa barn. Orsaker till misshandel kan vara Aggressivitet hos föräldern, ?fel? kön av barnen, ekonomiska och karriärmässiga problem etc. Barnen berättar inte om misshandeln som pågår hemma bland annat på grund av hot om straff om barnen erkänner misshandeln.Syfte: Att beskriva signaler som förekommer vid barnmisshandel, samt utsatta barns upplevelser, för att synliggöra kunskap som sjuksköterskan behöver för att uppmärksamma misshandeln.Metod: En autobiografisk studie som baseras på sex självbiografier.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer uppmärksammar barn som bevittnat våld i hemmet samt hur barnpsykiatrikuratorer uppfattar att barnen påverkas av detta. Vi har valt att använda en kvalitativ metod och samlat in material från respondenterna genom semistrukturerade intervjuer. Enligt tidigare forskning kan barn påverkas negativt av att bevittna våld i hemmet, vilket visas genom inåtagerande eller utåtagerande beteende samt genom att barnet upplever somatiska besvär. Resultatet från respondenterna överensstämmer till stor del med forskningen gällande hur barnen visar att de inte mår bra samt hur de kan påverkas både kort- och långsiktigt.Slutsatserna för denna studie är att barnen oftast uppmärksammas av skolkuratorer genom att en lärare eller skolsköterska gör dem medvetna om att ett barn har problem, samt att en empatisk kurator i en inbjudande miljö skapar trygghet för barnen. Det behövs dessutom mer resurser vid vidarehänvisning av barnen, för att de skall få nödvändigt stöd och skydd.

Berikning definieras som en förbättring för djur i fångenskap. Genom att modifiera grisars miljö kan deras naturliga beteenden främjas. Följande litteraturstudie kartlägger vilka olika typer av berikning som kan ges till grisar och hur de kan påverka beteende och produktionsresultat. Karga, stimulifattiga miljöer kan orsaka understimulering hos grisar. Om en gris är understimulerad eller inte får utlopp för ett starkt motiverat beteende kan den utveckla avvikande beteenden.

Psykiatrireformen kom 1995 och innebar att kommunerna tog över ansvaret för patienter som var placerade på psykiatriska boenden, med följden att patienterna slussades ut till hemkommunerna. Reformen innebar att sjuksköterskor inom den kommunala somatiska vården allt oftare träffar på dessa patienter. Detta leder till höga krav på denna yrkesgrupp, då det finns begränsat med kunskap inom psykiatri hos allmänsjuksköterskor. Syftet i denna litteraturstudie är att studera sjuksköterskors attityder och om dessa påverkar bemötandet och omvårdnaden av patienter med psykiska sjukdomstillstånd. En litteraturöversikt genomfördes för att belysa syftet, med en analysmetod av Friberg (2006).

I arbetet inom vård och omsorg kommer sjuksköterskan i stort sett på varenda arbetsplans i kontakt med personer med demenssjukdom, som ofta är mycket vårdkrävande då de kan uppträda aggressivt och oroligt. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur personer med demenssjukdom behåller sin värdighet i det vårdande mötet med hjälp av musik (i musik ingår även sånt) och beröring. Studien är en litteraturstudie och utgår ifrån en kvalitativ metodansatse. analysmetoden har varit en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att personer med demenssjukdom som är agiterade och aggressiva blir lugna och harmoniska, mer samarbetsvilliga och självmedvetna när mysik spelas för dom.

I dagens samhälle har det blivit allt vanligare att anställda upplever stress på arbetsplatsen, på grund av att de upplever för mycket ansvar och krav på sitt arbete. Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt anställda upplever att långvarig stress på arbetsplatsen kan påverka deras hälsa och hur långvarig stress kan förebyggas. Den kvalitativa datainsamlingen användes för att genomföra studien vilket var stödjande för att förtydliga deltagarnas tankar och upplevelser kring fenomenet långvarig stress. Semistrukturerade intervjuer skedde. Intervjuer skedde med tre anställda från olika företag men med samma anställnings position.