Sökresultat:
126 Uppsatser om Aggressivitet - Sida 5 av 9
Varför blir det ibland så fel i mötet med personer med demens? : En litteraturstudie
Bakgrund: När en person drabbas av svår demens innebär det problem med varseblivning, aktivitet, minne, tänkande och kommunikation. Det är vanligt att betrakta en person med demens som en icke-person och detta bidrar till att de upplever vårdlidande. Agitation är en övergripande term som ofta används som benämning för beteenden som oro, Aggressivitet, vandringsbeteende, rop och skrik. Agiterat beteende kan uppstå på grund av vårdpersonalens beteende. Detta kan vara till exempel prealistiska förväntningar och krav, maktkamper, inte avpassande och motsägande handlingar, aggressiva och förödmjukande reaktioner, okunskap om vårdtagarens behov och utmattning hos vårdpersonal.
Intern kontroll.
I detta arbete undersöks hur deltagarna på nätforumen Flashback och Familjeliv konstruerar kön och sexualitet. Vi vill undersöka huruvida användare på forum som är manligt respektive kvinnligt dominerade uttrycker sig på liknande sätt i diskussioner gällande sex. Vårt fokus ligger på hur olika aspekter av sexualitet diskuteras och hur man i dessa diskussioner väver in moral, normer och värderingar. Internetbaserad kommunikation och den Aggressivitet som kan uppvisas där är ett mycket aktuellt ämne, bland annat i massmediala kanaler. Till exempel förs en debatt kring näthat där fokus ligger på män som uttrycker sig aggressivt och hotfullt mot kvinnor.
Miljöfaktorers påverkan på ornelukt
SAMMANFATTNING
Sedan lång tid tillbaka har hangrisar kastrerats för att undvika ornelukt, en fekal-urinliknande
doft som uppkommer i galtkött vid tillagning. Kastrationen är smärtsam och forskarna letar nu
efter alternativ till det kirurgiska ingreppet. I denna litteraturstudie har jag valt att fokusera på
hur man kan hindra produktion och upplagring av orneluktsämnena androstenon och skatol i
subkutant fett genom att förändra grisarnas miljö. Stallhygienen har visat sig ha betydelse för
ornelukt där smutsiga grisar har betydligt högre halter skatol i subkutant fett än rena grisar.
Även ljus och temperatur har en inverkan på orneluktsämnena. Höga temperaturer och korta
ljusperioder ger ökade halter av androstenon och skatol.
Bäddat för trubbel? : En studie om pars konflikter med fokus på tillit, skam och genus
Den här studien avser att, genom kvalitativa intervjuer med par, besvara frågan om hur vi kan förståpars konflikter och hanteringen av dessa utifrån begreppen tillit, skam och genus. Begreppen syftartill att ge en kompletterad förståelse för pars konflikter på mikronivå, samt till att kontextualiseradessa i förhållande till en samhällelig genus- och tvåsamhetsnorm. Konflikter i parrelationer är attbetrakta som nödvändiga och deras inverkan på relationen handlar om hur de hanteras, samt om hurparet interagerar överlag. Tillit tycks ha en preventiv funktion vad gäller konflikthantering ochrelationens tillstånd, och leder vidare till s.k. optimal differentiering, enligt vilken partnerna uppnårbalans mellan individuella och relationella behov.
Varför blir det ibland så fel i mötet med personer med demens? - En litteraturstudie
Bakgrund: När en person drabbas av svår demens innebär det problem med
varseblivning, aktivitet, minne, tänkande och kommunikation. Det är vanligt att
betrakta en person med demens som en icke-person och detta bidrar till att de
upplever vårdlidande. Agitation är en övergripande term som ofta används som
benämning för beteenden som oro, Aggressivitet, vandringsbeteende, rop och
skrik. Agiterat beteende kan uppstå på grund av vårdpersonalens beteende. Detta
kan vara till exempel prealistiska förväntningar och krav, maktkamper, inte
avpassande och motsägande handlingar, aggressiva och förödmjukande reaktioner,
okunskap om vårdtagarens behov och utmattning hos vårdpersonal.
"Massage är skönt" En jämförelsestudie om hur pedagoger får barn att arbeta med massage i en förskola och i en skola.
Vi är två blivande pedagoger som läser på Lärarutbildningen i Malmö. Genom vår verksamhetsförlagda tid samt genom olika vikariat i förskola och skola har vi fått uppleva massage som ett inslag i den dagliga verksamheten och vill därför fördjupa oss i ämnet. Vår studie avser att undersöka hur pedagoger arbetar med massage i en förskola och i en skola och vilka effekter massage har på barnet och barngruppen. Vi vill även undersöka skillnader och likheter mellan massage i förskolan och skolan. Hur arbetar pedagoger praktiskt med massage i förskolan och i skolan? Och Hur upplever pedagoger i urvalsgruppen att massage påverkar barnet och barngruppen? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer.
Barn-djurinteraktioner i svenska grundskolan : sker det och varför?
Forskning har visat på goda effekter hos barn som har djur i sin omgivning. Barn som har en hög tillgivenhet till djur i hemmet visar bland annat en större empati och mer prosociala beteenden än barn som har lägre tillgivenhet till sina djur eller barn som inte har djur i hemmet. Denna effekt har även visat sig hålla i sig till vuxen ålder. Studier visar att en hunds närvaro i ett klassrum kan påverka eleverna så att de får högre kognition, större empati, visar mindre Aggressivitet och blir bättre socialt interagerade. Kombineras hundnärvaro med social träning för barnen blir effekten att barnen visar ännu mindre Aggressivitet än om barnen endast får social träning.
Identifierbara risker vid vård av intoxikerade patienter på akutmottagningen. : En enkätstudie.
Varje dag vårdas ett antal intoxikerade patienter på landets akutmottagningar. Av antalet akutbesök var 2-45% alkohol- och drogrelaterade. Intoxikerade patienter kan utgöra ett stort hot mot vårdpersonal på grund av intag av droger som leder till Aggressivitet. Patienter med misstanke om intoxikation löper risk att felbedömas då de inte vill medverka till vård samt förmedlar inte hela bilden av sin sjukdom/symtom. Återkommande intoxikerade patienter kan leda till försämrad attityd hos vårdpersonal gentemot denna patientgrupp.
Samband mellan personlighet och riskbeteende : En jämförelse mellan ungdomar placerade inom tvångsvård och en normalpopulation
Personlighetsdrag har visat sig vara betydelsefullt för att förstå riskbeteenden hos individer, där drag av impulsivitet, Aggressivitet samt umgängesbehov har kopplats till hög frekvens av risktagande. Syftet med denna studie var att undersöka skillnader med avseende på personlighet mellan två grupper av ungdomar från en normal- respektive en klinisk population. Den kliniska gruppen bestod av 22 ungdomar placerade inom SiS ? institutioner. Jämförelsegruppen bestod av 111 ungdomar från fyra olika gymnasieklasser.
Aggression Replacement Training - hur får man en hållbar förändring?
Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur metoden Aggression Replacement Training (ART) används i arbetet med ungdomar. I ART tränas den unge i att förändra sitt aggressiva beteende och sina värderingar och ersätta dessa med positiva tankar och handlingar. Metoden är multimodal vilket innebär att den kombinerar olika delar i en och samma metod för att genom strukturerade övningar komma fram till bäst resultat. I vår undersökning har vi gjort fem kvalitativa intervjuer som vi sedan har jämfört med varandra och tidigare forskning. Vi fann att killar var överrepresenterade på ART träningen, att killar tenderar vara mer aggressiva och utåtagerande än tjejer.
Bitchblickar och giftpilar : En kvalitativ undersökning utifrån skolpersonals tolkningar av fenomenet mobbning bland flickor
The purpose of this study was to examine how school personnel describe and interpret the phenomenon bullying among girls, and also what their interpretations are based upon. More specifically its aim was to find out what characterizes and causes girl-to-girl bullying, according to school welfare officers and teachers. We wanted to find out how school personnel look upon aggression among girls and social expectations on girls behavior. The analysis was based on two kinds of perspectives: one focusing on gender and one focusing on power in relationships. Research shows that girl-to-girl bullying is hard to observe and that this problem has been invisible in earlier studies.
Vårdhunden Alfred : En fallstudie av ?Projekt vårdhund?, ett projekt riktat mot demensboenden i Ludvika kommun
Då vårdhundar är en relativt ny företeelse i Sverige har vi genom en mikro-etnografisk fallstudie studerat Ludvika kommuns Projekt vårdhund och haft som syftet att undersöka vad en vårdhund kan ha för arbetsuppgifter och vilka eventuella effekter dessa arbetsuppgifter kan ha för brukarna. Frågeställningarna som studien hade var: Vad kan syftet med en vårdhund vara? Vilken evidens använder sig projektet av i praktiken? Hur ser interaktionen mellan vårdhundsteamet och brukarna ut? Studien utfördes genom intervjuer med teamet och observationer. En vårdhund kan användas i rehabiliterande syfte, fungera som både en social och motiverande faktor och öka det psykiska välbefinnandet. Evidensen som projektet förlitar sig på är oxytocinets verkan och effekter som har en dokumenterad effekt när det gäller att minska oro, Aggressivitet och öka det psykiska välbefinnandet.
Anknytning samt beteendemässiga- och emotionella problem hos barn födda prematurt
En prematur födsel kan innebära ökad risk för medicinska, kognitiva, beteendemässiga- och emotionella svårigheter. Anknytningens utveckling hos barn födda prematurt är fortfarande relativt outforskad. Studiens huvudsyfte var att undersöka upplevd trygghet i anknytningen till föräldrarna samt beteendemässiga- och emotionella problem hos prematurt födda barn, jämfört med barn födda efter fullgången graviditet i åldrarna 8-14 år. Vidare undersöktes sambandet mellan barnens upplevda trygghet i anknytningen och föräldrarnas respektive anknytningsstilar. Studien baserade sig på totalt 132 barn , av vilka 64 var födda prematurt.
Att känna igen smärta hos personer med demens : En litteraturstudie ur vårdpersonalens perspektiv
Bakgrund: Studier visar att smärta är vanligt förekommande (80-88 %) hos äldre personer. Demenssjukdom är en neurologisk skada i hjärnan där den verbala och kroppsliga kommunikationen försämras. Detta bidrar till problem att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Syftet: Syftet var att belysa hur vårdpersonal kan känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie där datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed.
Upplevelser av att leva och dö med ALS : En litteraturstudie
ALS är en förkortning av Amyotrofisk lateral skleros. Nervceller som styr kroppensmuskulatur förtvinas och leder till förlamning. Till slut påverkas andningsmuskulaturen och man får svårigheter med andningen, vilket till sist leder till döden. Sjukdomen delas in i grupper och det skiljer sig åt i symptom och Aggressivitet dock är utgången densamma. Överlevnaden är vanligtvis 3-5 år.