Sammanfattning:Det finns olika valmöjligheter inom redovisning. Vilket val man gör styrs av vilket resultat man önskar visa. Det har just införts en ny lag som innebär att juridiska personer skall ta upp en schablonintäkt för sina periodiseringsfonder och vi bestämde oss för att undersöka vilka val företagen gjort och vilken betydelse olika faktorer har när de ska välja att sätta av till periodiseringsfonder eller ej.Vi valde ett deduktivt angreppssätt och de vetenskapliga teorier vi främst utgick ifrån var Agentteorin och Positive Accounting Theory (PAT). Vi valde att undersöka om följande faktorer kan ha samband med vilka beslut man tar när det gäller periodiseringsfonderna: bonus till ledningen, företagens skuldsättningsgrad, storlek, bransch och ägarstruktur.Vi ställde samman en hypotes för varje faktor och i de fall vår ursprungliga rådata var kontinuerligt kvantitativ testade vi dessa hypoteser med hjälp av så kallade t-tester. I andra fall gjorde vi korstabeller med ?2-test.Från PAT är det endast skuldsättningsgraden som påvisar ett svagt samband.

Syftet med studien är att förklara en möjlig rotationsplikts inverkan på revisionskvaliteten i Sverige. I dagsläget finns inget krav på revisorsrotation i Sverige, men däremot påverkas svenska bolag av regler som stiftas i andra länder. Dessutom har EU-kommissionen övervägt att införa en ny regel som skall tvinga börsnoterade företag att med jämna mellanrum byta revisor eller revisionsbyrå. Vi har i vår förklaring till ett möjligt rotationskravs effekter på revisionskvaliteten valt att utifrån Agentteorin och stewardshipteorin utforma våra hypoteser. Genom att se revisorn som en nyttomaximerande agent kan vi använda Agentteorin som en introduktion till den del av teorin som talar för en obligatorisk rotationsplikt.

Syftet med uppsatsen är att studera sambandet mellan länders utdelningsmönster och corporate governance system samt förklara varför denna koppling ser ut som den gör med hjälp av den teoribildning som finns på området.Till undersökningen har tre EU länder valts. För att kartlägga ländernas utdelningsmönster har finansiell data insamlats för respektive lands samtliga noterade företag. Dessa data har sammanställts till tre nyckeltal gällande utdelningsnivå för varje land och år mellan år 1989 till år 2007.Det finns skillnader mellan länderna både beträffande corporate governance system och beträffande utdelningsmönster. De viktigaste faktorerna inom corporate governance som i uppsatsen visat sig haft störst betydelse för utdelningsmönstrets utseende är ägarstrukturen samt kapitalmarknadens struktur. Störst andel spritt ägande och starkast inflytande från aktiemarknaden återfinns i Storbritannien, följt av Sverige och sist Tyskland som tvärtom kännetecknas av ett mycket koncentrerat ägande och lägre påverkan från aktiemarknaden.

Titel: Revisionsplikt och trovärdighet ? ur ett ägarperspektiv.Slutseminarium: 2008-05-28Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp, Uppsats, 15 hp.Författare: Gunilla Borelund och Susanne FagerbergHandledare: Lars-Göran PerssonFallföretag: 100 st små aktiebolagNyckelord: Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning.Frågeställning: Anser ägarna i små aktiebolag att en frivillig revisionsplikt skulle påverka bolagets trovärdighet gentemot dess intressenter?Syfte: Vårt syfte är att beskriva små aktiebolags trovärdighet gentemot intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig revisionsplikt påverkar trovärdigheten.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras på delar av intressent- modellen, Agentteorin samt för- och nackdelar med frivillig respektive lagstadgad revisionsplikt. Metod: En kvantitativ undersökning med postenkäter, på 100 st slump- mässigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: årsomsättning mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anställda.Empiri: Presentation av enkätsvaren. Slutsatser:Ägarna anser att bolagets trovärdighet skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenärerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. Däremot anser de inte att trovärdigheten skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovärdigheten mellan ägare och bolagsledning skulle påverkas negativt, vilket förklaras av att ägare/bolagsledning till 96 % av fallen är samma personer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ifall vinstmanipulering förekommer bland företagen på Nasdaq OMX Nordic samt att analysera ifall att VD-byte är kopplat till detta fenomen. Metod: Studien har använt sig av Den Modifierade Jonesmodellen som är en periodiseringsbaserad modell för vinstmanipulering. Undersökningen är en kvantitativ studie och har utgått från årsredovisningar mellan åren 2007-2011 från börsnoterade bolag på Stockholms Mid Cap lista, totalt 295 observationer. Fyra hypoteser blir statistiskt testade. Teori: Denna del tar upp flera teorier som är kopplade till uppsatsens undersökning, bland annat genom Agentteorin och Designad redovisning.

Undersökningen skapade inte underlag för att fastställa att samband mellan ägarstrukturen och kapitalstrukturen finns. Även då vi har resultat som stödjer tidigare forskning när det gäller ägarkoncentrationens inverkan på kapitalstrukturen så skall resultatet tolkas med viss försiktighet. Den enskilt största anledningen till detta är den stora resultatvariation som uppvisas beroende på val av mätmetod..

Vi har i vår studie inriktat oss på att undersöka fastighetsbolag då de genom olika tolkningar av Redovisningsrådets rekommendation nummer 24 har möjlighet att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar. Syftet med vår uppsats har varit att förklara varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som de gör. De teorier som ligger till grund för vår undersökning är Agentteorin, den positiva redovisningsteorin samt den institutionella teorin. Agentteorin och den positiva redovisningsteorin utgår ifrån att aktörer handlar utifrån ett nyttomaximerande perspektiv medan den institutionella teorin förklarar institutioners påverkan på kollektivets beteende. Med utgångspunkt i dessa teorier har vi utvecklat de hypoteser som ligger till grund för våra statistiska tester utifrån vilka vi förklarar varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar.Vår undersökning har utgått ifrån sekundärdata som främst är hämtad ur årsredovisningar.

Problematiken i denna studie är baserad på tolkningsutrymmet i IAS 36 vid nedskrivningsprövningar av goodwill, bedömningar som krävs av CFO och revisor vid dessa nedskrivningsprövningar och CFO:ns syn på revisorns roll i nedskrivningsprocessen. Studien ämnar bidra till en ökad förståelse ur CFO:ns perspektiv kring hur svenska börsnoterade företag resonerar vid nedskrivningsprövningar och eventuella nedskrivningar av goodwill enligt IAS 36, samt hur CFO:n ser på revisorns roll i denna nedskrivningsprocess. Enligt agentteori är revisorns roll att reducera delar av den informationsasymmetri som råder mellan företagsledning (CFO) och ägare. Alternativa teorier till Agentteorin användes i denna studie för att bidra till en utvecklad syn på revisorns roll. En kvalitativ ansats valdes för att studera fenomenet och semistrukturerade intervjuer utfördes.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om aktieprisets volatilitet förändras signifikant i samband med annonseringen av en VD-avgång. En eventstudie tillämpades med aktieprisets volatilitet som mått. Modelleringen har utgått ifrån ?Constant Mean Return Model?. Studien är baserad på 67 VD-avgångar från 53 olika företag på Stockholmsbörsens A-lista mellan åren 1999-2005.

Enligt det agentteoretiska synsättet kan osäkerhet kring företagsledarens beteende avhjälpas genom att förutsätta ett opportunistiskt beteende från denne och sedan utforma styrmekanismer som begränsar denna opportunism.  Agentteorin har dock sitt ursprung i en amerikansk kontext med helt andra värderingar än de som format de svenska institutionerna. Därmed öppnas det för andra orsaker och teorier som kan förklara förekomsten av rörliga ersättningar i Sverige.Syftet med denna uppsats är att bidra till diskussionen om vilket eller vilka teoretiska perspektiv som kan ligga bakom förekomsten av belöningssystem i Sverige.Uppsatsen bygger på kvantitativ forskningsstrategi detta eftersom författarna försöker finna ett samband mellan olika variabler.  Genom att utgå från en total populations undersökning av ca 300 börsnoterade företag kom den slutliga populationen som uppfyllde de uppställda kriterierna att uppgå till 211 företag. Respektive bolags årsredovisningar studerades därefter med hjälp av ett kodningsschema som angav informationen som skulle inhämtas och kvantifieras.  Information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppställda hypoteserna.Eftersom att ingen av Agentteorins antagande som prövades kunde styrkas indikerar detta att andra teorier kan vara bättre lämpade. Resultaten indikerar på att det är institutionell teori i form av härmande isomorfism och symbolisk kompensation som är mer tillämplig för att förklara rörliga ersättningar i det svenska corporate governance-systemet.

Sverige var det näst sista landet i den Europeiska Unionen med att avskaffa lagstadgad revisionsplikt för mindre aktiebolag. Denna lagförändring trädde i kraft den 1 november 2010 som en reaktion på förslaget presenterat i Statens Offentliga Utredningar 2008:32. Förändringen innebar att små aktiebolag som inte överskrider mer än ett av tre gränsvärden ställs inför ett val som tidigare inte varit möjligt, vilket är om de ska anlita en revisor som granskar de årliga räkenskaperna eller ej. Syftet med denna studie är att utreda vad småföretagarna anser att en revision bidrar med för värde till ett företag. Hur resonerar småföretagare när de gör detta val samt vilka skäl har haft en avgörande roll i deras beslut? Och hur upplever de att deras val har påverkat bemötandet från omgivningen?Ett försök till att få en mer träffsäker aspekt av problemet var att endast undersöka företag som var aktiva innan lagförändringen, då de borde har mer insikt om vad revisionen tillför ett mindre företag eftersom de har en referenspunkt sedan tidigare att utgå ifrån.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka belöningssystem småsom gare nämnde nämnde prestation. hur vi kommer in på just ett belöningssystem som främjar. lvis kopplingen emellan prestation företag använder och jämföra detta med företagens tillväxt och de anställdas prestation.Metod: Metoden använder en tvärsnittsdesign med induktiv karaktär. Primärdata består av kvalitativa intervjuer som kombineras med en kvantitativ enkätundersökning ur ett  företagsledarperspektiv. Urvalet baseras på företagens storlek, år de grundades samt  bransch.TeoriUppsatsskribenterna avser att använda Agentteorin, Hertzbergs tvåfaktorteori, teorier kring belöningssystem och motivationsteorier som uppsatsen teoretisk ramverk.Resultat: Resultatet visar att fast lön och prestationsbelöningar är mest använt.

Efter flera års väntan på möjligheten till återköp av egna aktier har nyligen en ny lag trätt i kraft i Sverige vilken ger företagen möjlighet att återköpa 10 % av sina egna aktier. Det som tidigare varit möjligt för konkurrenter i andra länder blev nu möjligt för svenska börsnoterade företag från den 10 mars 2000. Debatten har tidigare kretsat mycket kring kursmanipulationer och insideraffärer vilket skall förhindras med en reglerad lagstiftning. Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka motiv som ligger bakom företagsledningens beslut att återköpa egna aktier. Med utgångspunkt från företag som fått mandat vid respektive bolagsstämma att genomföra återköpsprogram har vi tagit kontakt med åtta företag där vi har genomfört telefonintervjuer med personer med anknytning till ledningen.

SammanfattningKandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, Vårterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: Håkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: Verkställande direktörers ersättning har länge gett upphov till debatter runt om i världen. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anställda. I Sverige år 2000 tjänade näringslivets toppchefer 46,4 gånger mer än industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om någon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt Agentteorin, kan ge någon förklaring till varför löneersättning är så hög som den är. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkställande direktörs ersättning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkställande direktörens ålder, 4) den verkställande direktörens utbildning, samt 5) den verkställande direktörens anställningslängd i företaget.

Syfte: Studien har två huvudsakliga syften. Det första är att beskriva hur proxy voting sker i Sverige och i hur pass stor omfattning proxy voting förekommer. Det andra är att analysera proxy voting utifrån den teoretiska bild som finns om bolagsstyrning och ägande.Metod: Vi intervjuade nyckelpersoner i proxy voting-processen och genomförde en enkätundersökning med företag på large cap-listan.Slutsatser: Svensk bolagsstyrning är i förändring, ägare som visar upp ett nytt beteende. Det ställs krav på bättre informationssystem hos företag för att hantera proxy voting. Delade meningar om proxy voting som metod..