Dagens konsumtionsvarumarknad präglas av hård konkurrens, där stora och små företag agerar. För att lyckas på marknaden måste alla aktörer bedriva en strategi, som passar såväl marknadens krav som företagets egen organisationsform. Trenden idag är att stora företag blir allt större, vilket skapar marknadstäckning och skalfördelar. Detta gäller även för konfektions- och ekiperingshandeln, där rikstäckande aktörer tar allt större marknadsandelar från enskilda fackhandlare. De stora kedjorna drivs i olika former såsom aktiebolag, franchising och frivilliga fackkedjor.

Klassisk kriminologisk forskning fokuserar på antingen individbaserade eller miljörelaterade förklaringar till brottsliga handlingar. Situational Action Theory avser att föra samman dessa två synsätt för att bilda en integrerad kriminologisk handlingsteori. Vad får Situational Action Theory för stöd i den kriminologiska forskningen? Vad finns för kritik? Och vad bör forskningen fokusera ytterligare på när det kommer till att testa teorin? Den forskning som finns tillgänglig och som jag presenterar i denna litteraturgenomgång visar att teorin får stöd i empirisk forskning. De flesta studier visar att teorin får bra stöd, några visar stöd för vissa delar av teorin medan andra delar av teorin inte får något stöd.

Ett företags kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsämne de senaste 50 åren. Det forskars kontinuerligt än idag gällande företagets skuldsättningsgrad och det existerar ett stort omfång av erkända förklarande teorier. En intressant fråga är varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av kapitalstruktur. Uppsatsen har två viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av kapitalstruktursvalet. Syftet utgår ifrån att undersöka om kapitalstrukturen är rätt definierad för att kunna förklaras eftersom det är skuldsättningsgraden som utgör den originella definitionen.

Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktäriserar en företagsledare utifrån Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de båda teoriernas definitioner gällande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar därför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte är att studera teoriernas dikotomi gällande agenten/stewardens karaktär genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och därigenom testa vår uppställda hypotes om vad som karaktäriserar en företagsledare. Studiens resultat går i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktär främst definieras av tydliga ansvarskänslor mot företaget genom en avvägning mellan de intressen som återfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar även om att beroendeförhållanden mellan parter är av stor betydelse vid de intresseavvägningar som företagsledare gör..

Syftet med studien är att förklara en möjlig rotationsplikts inverkan på revisionskvaliteten i Sverige. I dagsläget finns inget krav på revisorsrotation i Sverige, men däremot påverkas svenska bolag av regler som stiftas i andra länder. Dessutom har EU-kommissionen övervägt att införa en ny regel som skall tvinga börsnoterade företag att med jämna mellanrum byta revisor eller revisionsbyrå. Vi har i vår förklaring till ett möjligt rotationskravs effekter på revisionskvaliteten valt att utifrån agentteorin och stewardshipteorin utforma våra hypoteser. Genom att se revisorn som en nyttomaximerande agent kan vi använda agentteorin som en introduktion till den del av teorin som talar för en obligatorisk rotationsplikt.

The aim of this paper is to see if Sweden has implemented the recommendations and taken notice of the guidelines for employment that the Commission and Council set up every year and from this see the role of the Commission and Council for the national employment politics. The years that I focused on in the paper are year 2000- 2004. The method that is used is a case study research that is exploratory and explanatory. The theoretical starting points are theories about delegation, cooperation and a variation of control and autonomy. This is recognized in the Principal- Agent theory and the Principal- Supervisor-Agent model.

Denna uppsats behandlar ämnet budgetslack i offentliga organisationer. Budgetslack är ett problem i många organisationer och är därför intressant att studera. Utgångspunkten för detta arbete har varit sju faktorer som enligt teorin har betydelse för förekomsten av budgetslack. De faktorerna består dels av orsakande faktorer och dels av åtgärdande faktorer. De orsakande faktorerna är enligt teorin hård budgetstyrning, minskad informationsbehandling, informationsasymmetri, handlande i eget intresse och deltagande i budgetförhandlingen.

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

Den här studien använder Agency-teorin och Stewardship-teorin för att undersöka hur motiverande ett Resultatandelssystem (RS) är för de anställda på en mindre svensk bank. Mer specifikt så undersöks hur påtagliga så kallade Free rider-problem är och vilka bakomliggande orsaker som påverkar vikten av sådana problem. Detta bygger på en rent kvalitativ undersökning baserat på intervjuer med anställda på Leksand Sparbank. Resultaten visar att förekomsten av Free rider-problem inte är så vanlig som Agency-teorin antyder och att detta beror främst på att monetära belöningar inte är den primära motivatorn på banken. Resultaten visar också att RSet inte motiverar på det sätt som det är tänkt, RSet har dock en del andra positiva egenskaper..

Rapporten syftar till att belysa och analysera den svenska lagstiftningen som har kommit kallas lärarundantaget ur ett mikroekonomiskt perspektiv. Lagtexten reglerar patenträttigheter främst mellan enskilda forskare och högskolor. Syftet med analysen är att kommentera eventuella ekonomiska effekter på utformningen av system för ersättning och dess effekter på incitament att bedriva forskning. Ett resonemang om effektiv riskdelning vid kontraktsformulering förs även. Rapporten bygger främst på ekonomisk litteratur och artiklar publicerade i tidningar med ekonomisk anknytning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur moderbolagets aktiekurs reagerar, därmed påvisa eventuell onormal avkastning när ett moderbolag beslutar sig för och sedan avyttrar en del av ett dotterbolag till börsen (Equity Carve?Out). Delsyftet är att undersöka sambandet mellan onormalavkastning i storleken på avyttrade andelar samt beskriva de motiv som anges och analysera detta mot storleken på avknoppad andel.Metod: Undersökningen är en eventstudie med en kvantitativ ansats. Empirin består av sekundärdata i form av börskurser och index.Teori: Eventstudien bygger på hypotesen om effektiva marknader, teorin om asymmetrisk information, agent teori samt teorin om avknoppningsfördelar.Empiri: Eventstudien bygger på 25 Equity Carve?Outs genomförda mellan åren 1991?2007 och behandlar aktieutvecklingen dels vid beslut och dels vid genomförandet av en avknoppning, detta relateras sedan till tidigare forskning.Resultat ECO mellan åren 1991 och 2007 har generellt medfört svagt positiva priseffekter vid beslutet om avknoppning och positiva priseffekter vid avyttringen.

Efter revisionspliktens slopande år 2010 har fler förenklingar för småföretag blivit föreslagna angående revision och redovisning. En av dessa är slopandet av de jävsbestämmelser som är relaterade till revision för småföretag, nämligen redovisnings-, medelsförvaltnings- och byråjävet. Förslaget avsåg att förenkla för småföretag samt att öka möjligheterna för revisionsbyråers så kallade kombiuppdrag. Denna debatt har lett till ett lagförslag om ett slopande av dessa jävsregler vilket sedermera blivit avslaget med motiveringen att det skulle äventyra revisionens oberoende. Vi vill med denna studie undersöka vilka positiva och negativa aspekter som ett slopande av redovisningsjävsreglerna skulle resultera i samt vilka som skulle gagnas mest av en sådan förändring. De teorier som används som grund för denna kvalitativa studie är Principal-Agent teorin, Oberoende, Legitimitetsteorin samt Intressentmodellen, inom Principal-Agent teorin finns en delteori som heter Informationsasymmetrier.

Det finns olika teorier om hur moraliskt ansvar bör tillskrivas, och hur människor faktiskt verkar tänka vid tillskrivande av moraliskt ansvar till andra. Denna rapport utreder vilken betydelse kunskapsvillkoret har vid tillskrivande av moraliskt ansvar. Hur medveten en agent måste vara om konsekvenserna av sina handlingar för att anses ansvarig undersöktes med en experimentell studie. Undersökningen genomfördes med enkäter och totalt 350 personer deltog. Resultat visar att agenter kan tillskrivas ansvar för konsekvenser av sina handlingar de saknar kunskap om dessa konsekvenser.

The implementation of IFRS 2 led to significant changes in the accounting practices for corporations regarding stock related compensation. The new regulations required firms to account for the stock based compensation as an expense in the financial statements, rather than merely disclosing the information in the notes section to the statements. Following prior research on the area; specifically studies made in the U.S., where researchers find that companies change their use of stock based compensation due to the increased accounted expenses, this study hypothesizes that the same pattern may be found among companies listed on the Swedish stock market. The results of this study show that the use of option incentives has decreased during the studied period 2001-2008 and that the decrease in part can be derived from IFRS 2 and in part from other factors. The results are useful to future research, as they provide an overview of the effects that IFRS 2 had on companies, and various factors that influence the behavior of corporations, as well as in a larger perspective be a factor to take into account for future modifications of the IFRS..

I och med införandet av redovisningsstandarden IAS 36 år 2005 måste svenska börsnoterade företag årligen testa om en nedskrivning av den immateriella tillgången goodwill skall genomföras. Tidigare forskning tyder på att en nytillträdd vd utnyttjar denna standard genom att manipulera resultatet. Vidare visar forskning att ett företags ägarstruktur påverkar goodwillnedskrivningens storlek. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida nedskrivningar av goodwill påverkas vid vd-byten i familjeägda företag jämfört med i icke familjeägda företag.Undersökningen omfattar Nasdaq OMX Stockholm under tidsperioden 2005-2013. Resultatet visar statistiskt säkerställt att familjeägda företag gör lägre goodwillnedskrivningar samma år som ett vd-byte än vad icke familjeägda företag gör.