Denna studie är en undersökning av vilka grunder som den lokala Agenda 21-handlingsplanen för Linköpings kommun vilar på och hur genomförandet av mål ser ut. Jag har i min undersökning utgått från en kvalitativ textanalys. Syftet med studien var att granska energisektorns målformuleringar och målgenomförande samt att se om dessa kunde kopplas till nationella och internationella utgångspunkter. Studien syftar även till att utreda hur framtagandet av handlingsplanen fortskridit och vilka nationella och internationella mål som kan kopplas till detta arbete. Det som framkom avmin undersökning är att kommunens arbete med att identifiera handlingsplanens olika sektorsområden och visioner till stor del utgått från kommunens tidigare miljöarbete.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad pedagogerna har för uppfattning kring jämställdhet och hur de jobbar för att främja jämställdhet i förskolan. Vilka är pedagogernas tankar och känslor kring jämställdhet? Hur arbetar pedagogerna och vilka strategier använder de för att främja jämställdhet i förskolan? Vilket inflytande har pedagogens insatser i främjandet av medvetenhet kring begreppet jämställdhet som en del av barnens lärande och utveckling? Utgör våra huvudfrågeställningar i denna studie. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om könsidentitet och könsroller samt presenterar teorierna om könsutveckling: den psykoanalytiska teorin, den socialinlärningsteorin, den kognitiva teorin och den interaktionistiska teorin. Utifrån kvalitativa intervjuer med sex pedagoger kommer vi att tydliggöra deras syn, tankar och insatser kring jämställdhet i förskolan. Vi har kommit fram till att pedagogerna har en god inblick i jämställdhetsfrågor och ganska homogen uppfattning.

Rational choice är ett dominerande paradigm inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Teorin är väl använd för att förklara politik och politisk påverkan, och otaliga forskningsstudier har gjorts inom dess ramar sedan den fick sitt genombrott. Allt sedan rational choice blivit ett dominerande paradigm har teorin även kommit att kritiseras. Kritiker hävdar att teorin, trots sina fördelar i vissa fall, är otillräcklig för att förklara samhällsvetenskapliga fenomen. Framför allt de beteendeantaganden som teorin utgår ifrån har kritiserats från såväl psykologiskt, som sociologiskt och ekologiskt håll.

The purpose of this study was to investigate how media has followed the Parken Zoo incident and analyse how media convey the issue about the Parken Zoo incident. The different results have been compared. To answer the purpose of the study three issues has been formulated:  how do the different media relate to the ideal of objectivity? Who come across and get to speak in the different media? What differences and similarities are in the media?   The theories that have been used in this study are mainly McCombs theory of agenda setting, Strömbäck?s theory of framing and theory of media logic, Kovach & Rosenstiel theories of journalism and Manning?s theory of objectivity. The methods that have been used are a combination of a quantitative content analysis and a qualitative semiotic analysis.

Mänsklig aktivitet leder till påverkan på jorden och dess resurser. Genom att återanvända och återvinna, d v s att vi försöker låta materialen stanna kvar i kretsloppet så länge som möjligt så kan vi spara på jordens resurser. EU och Sverige strävar efter att bli ett hållbart samhälle genom att införa lagar och högre krav på hantering av avfall. Avfall på fel plats kostar både miljö och pengar. Dagens intresse för kretslopp och resurshushållning är inget nytt. Det har länge funnits diskussioner om att ta ansvar för en bättre miljöutveckling.

Partnervåld är ett globalt hälsoproblem och har de senaste årtiondena betraktats som ett samhällsproblem. Partnervåldets omfattning belyser vikten av att arbeta preventivt, där den varierade prevalensen inom och mellan länder indikerar på att våldet inte är ofrånkomligt utan kan förhindras och förebyggas. Preventiva åtgärder kan ske på en primär, sekundär och tertiär nivå där den tertiära nivån har varit studiens fokus. Hirschis teori om sociala band har visat sig vara betydande vid brottsprevention och har påvisats avhålla individer från att begå partnervåld. Utifrån detta och utifrån det bristande vetenskapliga underlaget för preventiva åtgärder mot partnervåld i Sverige, fanns ett intresse att belysa frivårdsinspektörers upplevelser av återfallspreventiva åtgärder för män dömda för partnervåld, utifrån teorin om sociala band.

Denna uppsats fokuserar på den etableringsprocess som har skett i Jönköpings kommun vid införandet av familjecentraler. Syftet med studien är att undersöka hur införandet av familjecentraler kan förstås och genom det skapa fördjupad kunskap om etableringsprocesser i socialt arbete. Studien har genomförts i form av en fallstudie. Empiri har samlats in genom intervjuer och genom offentliga allmänna handlingar. Materialet har analyserats genom ett adhoc-förfarande inspirerat av fallstudieanalys.

Denna studie påvisar en signifikant skillnad i hur kvinnor och män uppger att de går och rör sig genom två studerade grönområden. Ett utfall som är förväntat utifrån tidigare forskning som menar att kvinnors rörelsemönster begränsas av ett upplevt, såväl som reellt, hot om våld. Teorin om brist på trygghet och dess inverkan på rörelsefriheten benämns rädslans geografi, men det är dock tveksamt om teorin rädslans geografi räcker för att förklara hela den skillnad mellan kvinnor och män som uppmätts. Att identifiera eventuella andra faktorer kopplade till könstillhörighet som påverkar rörelsemönstren blir en uppgift för framtida forskning. Studien är utförd genom att analysera enkätsvaren för grönområdena Kungsparken och Guldheden i Göteborg framtagna för projektet ?Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska?. Analyserna är gjorda i ett geografiskt informationssystem genom att skapa ett index över tätheten av rörelser.

Syftet med studien var att undersöka hur innehållet i den politiska tv-reklamen ser ut i Sverige eftersom politikerna själva då har kontroll över hur de vill framställas i mediet. Utgångspunkterna var den svenska politikens medialisering och teorin om priming. Forskningsintresset låg i att tv-reklam var en ny arena för politisk kommunikation inför riksdagsvalet 2010 och inga studier hade gjorts på innehållet i de politiska reklamfilmerna.En kvalitativ textanalys gjordes genom att systematisera innehållet i reklamfilmerna utifrån AIDA-modellen och en retorisk analys. Resultatet jämfördes sedan med respektive partiprogram och tolkades utifrån teorin om priming samt teorin om medialisering.Resultatet visade att de politiska reklamfilmerna har anpassat sitt budskap för att väcka intresse och för att hålla kvar tittaren. I filmerna används retoriska medel för att skapa igenkänning och väcka sympati för partierna.

Syfte: Syftet är att beskriva samband av revisorns bakomliggande psykologiska egenskapers påverkan vid värderingen av ett företags varumärke.Metod: Studien utgår ifrån en positivistisk vetenskapssyn där en kvantitativ ansats används.Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska kapitel utgår ifrån teorier om psykologiska variabler. De psykologiska variabler som i uppsatsen används är femfaktor-teorin samt riskbenägenhet.Empiri: Det empiriska materialet som används i denna studie är insamlat med hjälp av ett modellföretag samt en kompletterande enkät.Resultat: Studien i denna uppsats har visat att inga samband finns mellan revisorns psykologiska egenskaper samt dennes värdering av ett varumärke. Detta berör både faktorerna i femfaktor-teorin samt riskbenägenhet. Ett eventuellt samband finns mellan variablen agreeableness och varumärkesvärderingen,men då signifikans ej finns för hela modellen är det inget som statistiskt kan säkerställas..

I den föreliggande studien undersöktes mobilljudens effekt på minnesbehållning i klassrumsmiljö. I Studien undersöktes även vilken teori ? unitary teorin eller duplex-mekanism teorin ? som lämpligast förklarade mobilljudens eventuella effekter på kognitiva mekanismer. Metoden bestod i att deltagarna tittade på en kort dokumentär och därefter utförde ett minnestest, som berörde dokumentärens innehåll. Experimentgruppen fick titta på dokumentären, samtidigt som ringsignaler och aviseringsljud spelades upp under fyra perioder i dokumentären, medan kontrollgruppen inte utsattes FÖR buller.

Problemformulering: Vad påverkar utformningen av belöningssystem i stora onoterade svenska aktiebolag till individer med chefsbefattningar?Syfte: Att ta reda på vad som påverkar utformningen av belöningssystem i stora onoterade svenska aktiebolag till personer som innehar chefsbefattningar. Genom att studera hur dessa bolag utformar sina belöningssystem vill vi föra en diskussion kring hur de använder sig av belöningar i praktiken. Genom att åstadkomma detta har vi som förhoppning att kunna bidra med nya observationer till belöningssystemdebatten.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med induktiv ansats, där vi genomfört sex stycken intervjuer med svenska stora onoterade aktiebolag.Teoretisk Referensram: Till följd av vår induktiva ansats bygger teorin på den empiri vi fått tillgång genom våra respondenter.Slutsats: Agentteorin parallellt med Stewardship teorin tillämpas dock utan dessas exakta teoretiska design. Företagen erbjuder marknadsmässiga löner, utöver de påverkar marknaden dem inte.

Titel: Human resources outsourcingHögskola: Mälardalens högskola VästeråsInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi - FÖA300Författare: Mattias Hedman och Charlotte SkinnarHandledare: Ulla PetterssonSidoantal: 43Bilagor: 1Nyckelord: Outsourcing, HR, relationerSyfte: Uppsatsens syfte är att utifrån teorin analysera Fortums och Foras val inom HRO och hur de hanterar den. Därefter presentera förslag på vad de skulle kunna lägga fokus på i framtiden utifrån teorin.Metod: Kvalitativ metod och deduktiv ansats. En fallstudie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer på två olika företag.Teoretiska perspektiv: Teorin baseras på vetenskapliga artiklar och böcker om outsourcing och då främst outsourcing av personalavdelningens funktioner.Empiri: Fallstudien består av intervjuer med processägaren Lena Jonsson på energibolaget Fortums kontor i Stockholm, samt Pia Holm-Johansson, löneansvarig på försäkringsföretaget Fora i Stockholm. Dessutom har Fortums och Foras årsredovisningar från 2009 samt deras webbplatser använts.Resultat: Företagen överrensstämmer med teorin till stor del när det gäller relationen med leverantören och sin interna hantering av HRO. De har upplevt problem, dock ej längre, och företagens val med HRO överrensstämmer med teorin.

William G. Lycan undersöker i sin bok Philosophy of Language: a Contemporary Introduction möjligheten att förklara lingvistisk mening utifrån verifikationismen. Han lägger fram en mängd invändningar som tillsammans skall omkullkasta projektet. Då jag läst Lycans argument några gånger slås jag av det attraktiva med verifikationismens idé och av att jag vill syna kritiken lite närmre. Sammanfattningsvis skriver Lycan att verifikationismen utesluter en mängd uppenbarligen meningsfulla satser, inkluderar några som borde vara meningslösa och att den tillskriver satser fel mening.

Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i trickle-teorin och trickle-effekten undersöka attityden hos olika konsumentgrupper av Cheap Monday, för att se om teori och empiri överensstämmer. Vi vill se hur tricklandet och teori om adoptionsprocessen ser ut för varumärket, då vi anser att konsumentbeteende för enskilda varumärken inte studerats tillräckligt. Primärdata har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer med stamkunder och återförsäljare och en kvantitativ enkätundersökning har genomförts på tre gymnasieskolor i Lund. Sekundärdata har hämtats från litteratur i form av böcker, artiklar, uppsatser och elektroniska källor. Insamlad data har sedan analyserats utifrån vår referensram och slutsatser har därefter fastställts.