Kalla krigets avslut markerade en skiljelinje i antalet FN fredsoperationer i världen. Då denbipolära världen upphörde 1989-91 utlöste den i sin tur en rad av inomstatliga konflikter på mångahåll i världen, men inte minst i Afrika Uppsatsen avser att behandla FN och dess förmåga attkunna ingripa med militära medel i afrikanska konflikter. Den observation som ligger till grundför ämnesvalet är att det verkar vara svårt att mobilisera vilja och handling att ingripa i afrikanskakonflikter. Även när man beslutat om FN-insats tar det oftast lång tid och det är svårt att fåkvalificerade förband att ställa upp, såvida det inte finns koloniala band som gör att enskildanationer snabbt ingriper. Vad beror denna svårighet på? FN har försökt analysera och bestämmavad som krävs för att organisationen ska bli en trovärdig och kraftfull aktör för att hanterainomstatliga och mellanstatliga konflikter i världen.

År 2001 antogs EU-direktiv 2001/77/EG vars syfte är att stimulera fram mer förnyelsebar el inom Europeiska Unionen (EU). Målet är att fram till år 2010 ska 22 procent av den totala användningen komma från förnyelsebar el. Under senare år har EU-kommissionen annonserat planer på att skapa ett gemensamt europeiskt stödsystem för förnyelsebar el. Inom Europa finns för närvarande fyra olika stödsystem, inmatningspriser, kvotplikt, skatter och det så kallade certifikatsystemet. Ett troligt scenario är att EU-kommissionen främjar framväxten av ett harmoniserat certifikatsystem.

Den som vill bedriva näringsverksamhet i Sverige kan välja mellan olika bolagsformer, däribland enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det finns två typer av aktiebolag, privata och publika, de regleras av bestämmelserna i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. Bestämmelserna i dessa författningar härstammar till viss del från de bolagsrättsliga direktiv som EU har beslutat ska gälla inom unionen.Det sker ständiga förändringar på bolagsrättens område, både avseende de gemenskapsrättsliga reglerna från EU och de nationella bestämmelserna i Sverige. Europeiska kommissionen har ansett det som nödvändigt att även se över samtliga bolagsdirektiv för att underlätta det administrativa arbete som åligger, framförallt, mindre bolag inom unionen. Kommissionen ansåg även i samma utredning det angeläget att varje medlemsstat såg över deras nationella regelverk för att minska den administrativa bördan för små bolag.Sveriges regering utfärdade i september 2007 ett direktiv till syfte att minska den administrativa bördan och skapa enklare regler för små privata aktiebolag.

In May 2004 eight former communist countries (EU-8) with close historical trade ties to Russia joined the European Union. According to integration theory, we expect that Russia ? a so called third country ? in some cases may suffer from trade diversion due to this. This thesis focuses on the possible effects on Russian trade resulting from the 2004 eastern enlargement of the European Union. It aims to find out whether any evidence of trade diversion can be found.

Abstract Denna studie har vi ägnat åt att undersöka PRS-dokumenten, vilka innefattas under IMF och Världsbankens nya skuldreduceringsprogram som ska präglas av nationellt ägande, nationellt drivande och landsspecificering. Frågan vi ställt oss är om dessa dokument är landsspecifika eller om de är mer generellt utformade och då ej så anpassade till det enskilda landets förhållanden. Vi har även tagit del av den kritik som riktas mot PRS-initiativet och försökt utröna hur pass befogad denna är. Kritikerna menar bl.a. att PRS-initiativet endast är en fortsättning på tidigare strukturanpassningsprogram (framtagna av IMF och Världsbanken) och inte alls något nytt inom utvecklingsarbetet.

Bakgrund: Den europeiska unionen är idag en realitet. Mycket har hänt under det senaste seklet och den geografiska kontinent varpå det för hundra år sedan låg en räcka politiska nationalstater ligger det idag en politisk union, en stormakt. Detta har fått stora konsekvenser både för världspolitiken och för den enskilda individens uppfattning om sin egen tillvaro. Min undran är hur detta kunnat ske. Hur kan världen förändras på ett så radikalt sätt på bara några årtionden? Hur har övergången från nation till union kunnat gå så snabbt? Vilka verklighetsanspråk ligger bakom den bild av världen som presenteras utifrån EU.Mål: För att analysen ska kunna sägas vara lyckad bör frågor som hur den bild av världen som manifesteras i dokumenten om MEDIA ser ut, ur vilka diskursiva strukturer som denna världsbild hämtar legitimitet samt hur dessa diskurser är relaterade till varandra ha besvarats.Metod: Diskursanalys har använts som både teoretisk och metodologisk utgångspunkt.

Work gets more seamless and the demand on workers increases because of changes in the labour market. Studies show benefits for workers and companies if the employee achieves a balance between work and family, a way to facilitate it is family-friendly policies. A study done by Unionen shows that three out of four white collar workers choose to vobba (working and caring for a sick child), which blurs the boundaries between work and family. Research on flexibility, organisational culture and gender structures shows how these aspects affect the balance between work and family. This is a study where seven white collar workers (three men) that vobbar and two managers (one man) were interviewed.

Eleven years after broking the Kyoto-protocol, the European Union still stands in the front line, combating climate change. How come the EU, with 27 diversified states, is able to integrate its members to what is widely considered the most progressive climate policy in the world? This thesis takes a closer look at the negotiations that have shaped EU climate policy. Using negotiation-models to categorize different aspects of EU climatenegotiations, several key-findings are presented. The thesis concludes that while EU entered the Kyoto-protocol with little to lose because of external factors like previous energy-reforms in key member countries, it had plenty to win in global influence and the satisfaction of an overwhelmingly Kyoto-positive public.

Den här undersökningen har visat att reinkarnationstanken finns inom ett flertal olika religioner. De religioner jag har tagit upp är Aboriginerna, några afrikanska religioner (Bambara, Benin, Edo, Yoruba, Evéerna, Igbo, Zulu), Antroposofi, Asatro, Buddhism, Cao Dai, Druser, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Scientologi, Taoism, Teosofi, Transcendental Meditation och Wicca. Jag hittade även andra religioner där reinkarnationstanken ingår men på grund av tidsbrist så hann jag inte sätta mig in i dessa.Begreppet karma återfinns i nästan hälften av de religioner jag har tagit upp i min undersökning. De religioner där karma ingår är: Antroposofi, Buddhism, Cao Dai, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Transcendental Meditation och Wicca. De har alla rötter i den indiska religiösa traditionen, förutom kanske Wicca.

AbstractThe purpose of this thesis is to describe and analyse Europol. The research questions are:- How would increased powers for Europol impact on the cooperation between Europol and police authorities in EU-member states?- Which one of the two theories transactionalism and neofunctionalism can best create an understanding of Europol and its integration with the police of the member states?In so doing the study applies a qualitative method.Europol is the European Police Office and it was established through the Maastricht treaty in 1992 with the purpose of making the integration between police of the EU member states more efficient. In order for Europol to make integration between the police of member states more efficient it can be suggested that it needs for Europol to develop into having executive powers.One conclusion of this study is that Europol is an important tool for integration in the EU but there are at least three issues that are influencing the level of effectiveness in the integration work between the police of the member states; possible mistrust, that Europol has no executive powers and that it is voluntary for member states to participate in assisting Europol with information. Another conclusion is that Europol can be understood through an integration perspective when transactionalism and neofunctionalism are complementing each other..

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Det råder delade meningar om hur den Europeiska unionen kommer att utvecklas i framtiden. Skeptiker menar att den kommer utvecklas i riktning mot en federation och undergräva medlemsstaternas suveränitet, medan andra menar att det europeiska samarbetet främst är en frihandelsförening. Syftet med min uppsats är att undersöka hur det inom EU:s institutioner resoneras kring frågor rörande EU:s framtida integration, samt kring frågor rörande demokrati. Det material jag analyserar är ett urval av EU-dokument, där jag med kvalitativ textanalys, utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av tre stycken integrationsteorier, försöker förstå hur EU:s institutioner ser på unionens framtida integration samt frågor rörande demokrati. Resultatet av undersökningen gav en mångfacetterad bild av hur det resoneras kring dessa frågor på högsta EU-nivå.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Efter finanskrisen år 2008 började kvalitén av den interna styrningen i kreditinstitut att ifrågasättas mer än under tidigare år. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för kreditinstitut sjönk. Efter finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer på området av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfälliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till finanskrisen, bland annat så behövdes proceduren för tillsyn förbättras i kreditinstituten.EBA övertog år 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det på den interna styrningen i kredit- och värdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersätta råden i FFFS 2005:15, som kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan år 2005.Frågeställningen i uppsatsen är hur det befintliga svenska regelverket och kreditinstituten kommer att påverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jämfört med de nuvarande råden i FFFS 2005:1.

Skillnaderna i redovisningspraxis i Europa har varierat så pass att det nästan varit omöjligt att göra jämförelser mellan företag, utan att göra betydande förändringar i den finansiella rapporten. Detta har skapat en internationell process för att harmonisera redovisningspraxis i Europa. I harmoniseringsprocessen förekommer det både drivkrafter och hinder. Exempel på drivkrafter kan vara investerare, multinationella företag och regeringar, medan exempel på hinder kan vara nationalism och språk. Syftet med uppsatsen har varit att få en förståelse hur de svenska normbildarna ser på dessa drivkrafter och hinder som påverkar harmoniseringsprocessen.