Det har skett en kraftig ökning av den stressrelaterade ohälsan under 1990- talet i Sverige och inom Europeiska Unionen. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka behandlingar som används inom sjukgymnastik vid stressrelaterad ohälsa, samt behandlingarnas effekter på upplevd stress och reaktioner på stress. Litteratursökningen utfördes i databaserna AMED, Cinahl, PubMed, PEDro och SweMed+. Artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2000 och januari 2007 på engelska eller de nordiska språken. Sökningen resulterade i 26 artiklar.

 Problem: Dagens höga frekvens av gränsöverskridande handel kräver homogena regelverk inom många olika områden, även inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemsländernas redovisningsprinciper beslutade Europarådet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen från den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprättandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhålla en ökad transparens av information och att öka jämförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlätta för investerare och verka för en välfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillämpa IAS/IFRS istället för de svenska reglerna som blir väldigt tydlig för fastighetsbolagen är att förvaltningsfastigheter ska värderas antingen till verkligt värde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvärde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24.

Syftet med min uppsats är att undersöka de konservativa krafter som verkar i Europeiska Unionen. För att göra det har jag valt att studera hur de argumenterar mot abort. Mina frågeställningar berör de teman jag funnit vara utmärkande i argumentationen: synen på kön, framförallt kvinnan; synen på sexualitet; vad man egentligen menar med rätten till liv, vems rätt man menar; maktförhållandet mellan individ och samhälle samt den mellan religion och vetenskap, vad vår lagstiftning ska grundas på enligt dessa. Materialet består av citat från beslutsfattare och andra som kretsar runt dessa i EU-parlamentet. Jag har använt mig av diskursanalys, en socialkonstruktionistisk metod där fokus ligger på hur vi konstruerar vår verklighet genom hur vi kategoriserar och pratar om den.

Rabies är en virussjukdom som smittar via saliv och orsakar hjärnhinneinflammation hos drabbade individer. Om viruset inte behandlas innan symptom bryter ut leder sjukdomen ofrånkomligen till döden. Rabies orsakar stora problem världen över, men jag har valt att fokusera på Afrika där sjukdomen orsakar cirka 24 000 humana dödsfall varje år. Värst drabbade är fattiga människor på landsbygden. Man räknar med att 99 % av alla humana dödsfall beror på smitta från domesticerade hundar och att 40 % av alla drabbade är barn under 15 år.

The purpose of this thesis is to study the level of democracy within the European Union (EU). To do so the following issues were examined: How the EU works and the efforts it has made to improve levels of democracy; and the degree to which the EU fulfils the criteria set by Robert Dahl in his theory of polyarchy.The study is based on a qualitative text analysis. The focus of the analysis is documents released by the EU that can be connected to democracy, and human and fundamental rights. The theory of polyarchy proposed by Robert Dahl and Joseph Schumpeter?s theory of democracy are the principal theories applied.

This thesis aims at studying the European Union?s actions against applicant states. In this case Turkey has been chosen as a variable, because of its unique applying accession.Turkey is a country which has been applying for a membership of the European Union since 1989 and Turkey is the only state which has been searching for membership for more than twenty years. Turkey has been given a lot of critic of not fulfilling the political criteria of the Copenhagen criteria?s.

Den här politisktfilosofiska texten syftar till att undersöka den normativa problematiken kring migration i den Europeiska Unionen. För att göra det på bästa sätt har två primära frågeställningar ställts. Den första (Vilka normativa värderingar finns det att ta hänsyn till i migrationsfrågan?) är en normativ argumentationsanalys som syftar till att gå på djupet och försöka ringa in alla de premisser som gäller för öppna visavi stängda gränser samt de konsekvenser som kan följa av respektive sakförhållande.Den andra delen av uppsatsen syftar till att reda ut vilka normativa premisser som ligger till grund för de EU-beslut som tas i migrationsfrågor, men huvudsakligt fokus på utomeuropeisk immigration.Slutsatsen i arbetet är dels att migration är en synnerligen komplex fråga där man måste ta hänsyn till en mängd vitt skilda etiska och praktiskpolitiska premisser som ofta står i direkt motsatsförhållande, dels att EU: s migrationspolicys i hög grad styrs av partikulära moraliska värderingar..

Tuberkulos (TB) är en relativt ny sjukdom hos elefanter. Det är främst elefanter på djurparker i Nordamerika samt tama elefanter i Asien som drabbas. Bakterien Mycobacterium tuberculosis är vanligast orsakande agens men även fall orsakade av Mycobacterium bovis finns beskrivna. Typiska symptom är viktnedgång, anorexi, svaghet, hosta och slem från snabeln, men ofta syns inga symptom alls. Post mortem syns lesioner i lungor, bronker och trachea samt inkapslade granulom i lungorna. Det kan vara svårt att diagnosticera TB hos elefanter. För isolering av M.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka effekter östutvidgningen kan ha på den svenska familjeförsäkringen. Arbetet fokuserar på Polens inträde i EU och en eventuell polsk immigration till Sverige. Metod: Undersökningen bygger på migrationsteorier och jämförelser med tidigare utvidgningar av den Europeiska Unionen och pekar på drivkrafter bakom immigration. Slutsatser: Arbetet visar på stora ekonomiska skillnader mellan Sverige och Polen och att det finns avsevärda incitament till immigration. Samtidigt ger tidigare utvidgningar prov på att människor i allmänhet är trogna sin hembygd.

Utsläpp av växthusgaser är idag ett stort globalt miljöproblem. Majoriteten av nationer och fristående forskare är överens om att detta måste förändras, problemet kommer i diskussionen om hur detta ska göras och vem som ska stå för kostnaderna. Den här rapportens syfte är att analysera de mest frekventa grundprinciperna för rättvis fördelning som tas upp i de globala miljöförhandlingarna. Därefter utreds utfallen dessa principer skulle ge upphov till om de applicerades år 2005 på de medlemsländer i Europeiska Unionen som anslöt före år 2004. Vidare avgränsas studien till att enbart behandla tilldelning av utsläppsrätter samt utsläpp av koldioxid.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trädde i kraft år 2005. IAS 39 är en standard för redovisning och värdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument värderas till verkligt värde och värdeförändringar ska påverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats är att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssätt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestående av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rättvisande bild har skapats.

Uppsatsen behandlar demokratibegreppets konstruktion i ett urval artiklar ur Dagens Nyheters EU-debatt. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt studeras hur de olika begreppen demokrati, EU och Europa tillskrivs innebörder i artiklarna och hur de relateras till varandra. Utgångspunkten är socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk och pekar på samband mellan framställningarna av de olika begreppen och förståelserna av de fenomen de beskriver.I analysen presenteras ett antal diskurser som urskiljts som styrande våra föreställningar om de olika begreppen. Dessa handlar om hur EU och Europa framstår som utbytbara och som utgörande en sorts självklar gemenskap, om demokrati och andra värdens önskvärdhet samt om EU som en hjälte med ansvar för demokratin och för Europa. Här problematiseras framställningen och föreställningen av och om demokrati, EU och Europa som självklart åtråvärda begrepp, vars önskvärdhet ? och sammanhörighet ? inte går att ifrågasätta.

År 2005 inleddes förhandlingar med Turkiet gällande medlemskap i Europeiska Unionen, detta efter en synnerligen lång process av anpassningar från den turkiska sidan. I den svenska riksdagen jublades det från höger till vänster då man enligt egen utsago länge varit en förkämpe för Turkiets inkorporering i den europeiska gemenskapen. Slutligen skulle Turkiet, detta stora muslimska land i öst en gång ansett som ett av de största hoten mot Västerlandet bli en del av detsamma; men kan man i realiteten bli det? Ser Västerlandet i allmänhet och Sverige i synnerhet verkligen på Turkiet som på vilket annat land som helst, eller bär orden inom diskursen på djupt rotade föreställningar om landet? Det är detta som studien utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Edward Saids Orientalism och den postkoloniala teoribildningen ämnar behandla; kan man i den svenska politiska diskursen kring Turkiet finna spår av föreställningar hemmahörande i kolonialismen och orientalismen?Turkiet har inte ett lika tydligt kolonialt förflutet som många andra länder; inte heller har Sverige någon djupt gående historia av kolonialism på det direkta viset. Att då applicera teorier tydligt förknippade med och sprungna ur kolonialismen som maktfenomen på dessa länder kan te sig något avigt; denna uppsats menar motsatsen.

Sedan Sverige blev medlem i den Europeiska Unionen 1995 har integrationen inom EU påverkat den svenska förvaltningen allt mer. Syftet med vår uppsats är därför att belysa vilka förändringar som skett inom den svenska myndigheten på grund av EU-medlemskapet över tid och knyta an dessa förändringar till europeiseringsdebatten. För att möjliggöra detta har vi valt att undersöka hur Naturvårdverket och Kemikalieinspektionen påverkats av EU-medlemskapet över tid. Vi gör en tidsjämförelse genom att utgå ifrån två tidigare undersökningar av EU:s påverkan på den svenska myndigheten från 1998 och 2000. De områden vi studerar är påverkan, styrning och samordning samt organisation.