I dagens skola är det allt vanligare att elever känner sig stressade, vilket bland annat beror på att de har många läxor och prov samt krav på sig att prestera. Syftet med studien är att undersöka om elever i årskurs 5 känner sig stressade inför det nationella provet i matematik och vad det i så fall beror på? Studien har genomförts med hjälp av en enkätundersökning som besvarats av 183 elever. Resultatet av studien redovisas i diagram där det tydligt framgår skillnader, sett ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att en stor del av de tillfrågade eleverna känner i någon grad av stress inför provet, framförallt är det tydligt bland flickorna.

Syftet med denna rapport var att genom fyra intervjuer ta reda på hur lärare i årskurs fem och sex uppfattar relationen mellan läsförståelse- och matematiksvårigheter samt hur de väljer att arbeta inom dessa områden. Vi har även genom enkäter hos dessa lärares elever valt att undersöka hur de uppfattar sin kunskap inom läsförståelse och matematik. Vi har sedan försökt att relatera dessa till varandra. Den teori vi har utgått från i denna rapport är fenomenografi som handlar om hur människor uppfattar sin omvärld. Studien har genomförts på två skolor i två olika kommuner.

Vi tror att ett lektionsupplägg och en färdighetsträning i matematik som intresserar och engagerar eleverna är avgörande för om eleverna tycker matematiken känns rolig och meningsfull. Vi har haft en lektion i år 4 på en skola i södra Sverige. Därefter har vi utfört fyra kvalitativa intervjuer med åtta elever som blev intervjuade i par. Under intervjun fick eleverna spela ett spel som handlade om stapeldiagram och sedan fick de tillsammans göra ett eget diagram som visade vilka fritidsintressen de hade. Avslutningsvis fick eleverna svara på frågor om vad de tyckte om vårt arbetssätt.

Syftet är att ta reda på hur de utvalda företagen utformar presentationen av den frivilliga informationen i sina årsredovisningar för att kommunicera med användarna. Vi har bedrivit en kvalitativ dokumentstudie av fem årsredovisningar. Genom att beskriva vilken frivillig information företagen valt att lyfta fram och hur den har presenterats har vi sökt svar på frågan i vår problemformulering. Resultatet av undersökningen visar att de årsredovisningar vi har undersökt och beskrivit har alla innehållit en hel del frivillig information både om företagets verksamhet och dess omvärld. Kreativ utformning har använts i relativt stor utsträckning för att presentera den frivilliga informationen på ett tilltalande sätt.

Syftet med detta arbete har varit att försöka ta reda på vad 25 lärare i årskurs 1-3 anser om problemlösning. Hur stor del som problemlösning har inom matematik undervisningen för årskurs 1 till 3, ta reda på hur lärarna arbetar med det i skolan samt vilken inställning, positiv eller negativ, de har till att arbeta på detta sätt. Vi har valt att arbeta med en explorativ enkätstudie för att få in svar till vårt arbete. Den var uppdelad i tre olika frågedelar: bakgrundsfakta om lärarna, 2 öppna frågor samt 58 frågor med fasta svarsalternativ. Respondenterna var alla lärare i lågstadiet för årskurs 1-3.

Undersöka vilka olika motivationsfaktorer och belöningar är motiverande för medarbetare samt vilka belöningar är motiverande på kort och långt sikt. Även undersöka hur medarbetare förhåller sig till belöningssystem Metod: Jag har använt kvantitativ metod bestående av enkäter. Data jag samlat in, kodades om till siffror och sedan redogjordes med hjälp av olika typer av diagram och tabeller, vilket blev grunden för min analys. Slutsats: Att ha bra kontakt med sina medarbetare och chefer, att få ta eget ansvar, utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter, att få feedback och beröm samt att få högre lön är de mest motiverande belöningarna. Utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter är mest motiverande på långt sikt medan de övriga nämnda belöningarna är mest motiverande både på kort och långt sikt. Anställda upplever en skillnad hos de båda belöningssystemen, monetärt anses vara orättvist medan icke monetärt anses vara rättvist.

En viktig del av ett företags finansiella planering är att bestämma företagets nivå av skuldsättning. Med denna uppsats vill vi ta reda på hur företags skuldsättningsgrad påverkar en rad olika faktorer som lönsamhet, omsättningstillväxt samt några utvalda nyckeltal. Resultaten redovisas i tabeller och diagram vilket gör att det blir lättöverskådligt.Vi ville studera detta ämnesområde då vi har läst om hur skuldsättningen ska påverka företags prestationer och resultat samt dess värdering. Syftet med denna uppsats är att studera de mest omsatta börsbolagen på Stockholmsbörsen OMX, för att se hur väl dessa företag följer teorin och om det finns något samband att utläsa.I uppsatsen har vi kommit fram till att teorin och empirin följer varandra till en viss del. Då det kommer till sambandet mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet så finns ett samband.

I detta arbete har jag undersökt de olika felorsakerna som kan uppkomma i ett måleri hos en fönstertillverkare, samt vad de kan tänkas bero på. Eftersom detta är ett stort problem hos företaget har jag gjort mitt bästa för att hitta förslag på förbättringar till några av felorsakerna. Jag har bland annat använt mig av Fiskbensdiagram, Paretodiagram och Försöksplanering. De olika felorsakerna som kan uppkomma har klassats diagram för att se hur stor inverkan de har. Det visade sig att de största felorsakerna uppkommer före måleriet, de två allra största är hyvelurslag och årsringsresning.

Abstract på svenska: Bakgrund: Studier har visat att humor är en betydelsefull faktor inom hälso- och sjukvård och att olika former av humor kan skapa en känsla av välbefinnande. I interaktionen mellan patienter och sjuksköterskor har skratt och humor visat sig ge positiva effekter vad det gäller att skapa en avslappnad atmosfär. Syfte: Syftet med studien är att belysa humors betydelse i mötet mellan patienter och sjuksköterskor. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie som baseras på 8 utvalda och granskade artiklar. Resultat: Sex huvudkategorier framkom under artikelanalysen, Humorns betydelse för mötet mellan patienter och sjuksköterskor, Humor som copingstrategi för patienter och sjuksköterskor, Humor som försvarsmekanism, Sjuksköterskors användning av humor i mötet med patienter, Humor som arbetsredskap i komplicerade omvårdnadssituationer samt Vid vilka möten bör humor undvikas.

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur pedagogers inställning är till tvåspråkighet i förskolan och om det finns någon tendens att åldern generellt kan ha att göra med hur pedagogerna förhåller sig till det. Vi ville även undersöka om reglerna för modersmålsundervisning skiljer sig åt i de två kommuner som undersöktes.Resultatet i vår uppsats bygger på enkäter och intervjuer som vi har sammanställt i form av tabeller, diagram och löpande text. Vi valde att skicka ut 129 enkäter och fick tillbaka 86 stycken.De flesta som besvarade enkäten var positivt inställda till tvåspråkighet och de ansåg också att barnen skulle få tala sitt modersmål. De pedagoger som var mest angelägna att framhäva olika kulturer på förskolan var de som hade många invandrarbarn på sin avdelning.Modersmålundervisningen skiljer sig åt när det gäller förskolan. En kommun har modersmålsträning för barn i förskolorna, medan den andra kommunen inte skulle ordna något alls.Det är viktigt att barnen lär sig sitt modersmål grundligt innan de kan lära sig ett nytt språk och att pedagogerna är öppna och engagerade för barnens språk och kultur.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om informationsmängden i ?VD har ordet? kan relateras till årets resultat före skatt och om informationsmängden har förändrats de senaste åren. Studien syftar också till att öka förståelsen för vilka trender som idag återfinns i den offentliga debatten, och vad som förväntas presenteras i årsredovisningarna.Med utgångspunkt i den offentliga debatten om årsredovisningar konstrueras en kodningsmall. Mallen består av ett antal informationskriterier, för varje informationskriterium som uppfylls i ?VD har ordet? ges det undersökta företaget ett poäng.

Syftet med att denna rapport är att bidra till en del av försudien för RIGES-projektet, som är ett EU-finansierat samarbetsprojekt mellan Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors och Örnsköldsviks kommun. Rapporten undersöker hur ett GIS1 samt en bygglovsansöknings-process ska konstrueras ur ett användarvänlighetsperspektiv. Delarna som tas upp omfattar omvärldsbevakning, processutveckling samt informationsmodellering, i enlighet med de komponenter som utgör RIGES-projektets inledande del (Tillväxtverket, 2010). Rapporten undersöker vad Sveriges kommuners GIS och tjänster för bygglovsansökan använder för tekniska lösningar, vilket behandlas i omvärldsbevakningen.Slutsatsen av undersökningen är att det finns en strävan efter mer avancerade kartsystem och webbaserad bygglovsansökan. Hur en webbaserad bygglovsansökan bör se ut behandlas i processutvecklingen.

I denna uppsats kommer vi undersöka hållbara musikfestivaler. Syftet är att få en djupare förståelse om arrangörernas och besökarnas roll inom hållbara musikfestivaler. Vi har inriktat oss på tre musikfestivaler i Sverige, Öland Roots, Urkult och Way Out West för att undersöka hur och varför de arbetar med sådan hållbar utveckling. Det som även kommer att undersökas är besökarnas roll inom hållbarhetsområdet. Genom telefonintervjuer har vi fått en uppfattning om arrangörernas roll inom hållbarhetsarbetet.

Syftet med studien var att ta reda på vad eleverna upplever och känner inne i ett omklädningsrum i samband med idrottslektionen.Frågeställningar- Hur upplever eleverna tiden i omklädningsrummet före och efter en idrottslektion?- Är omklädningsrummet en plats där eleverna känner sig trygga?- Vad finns det för skillnader mellan pojkars och flickors upplevelser i omklädningsrummen?MetodStudien genomfördes på en skola söder om Stockholm. En enkät delades ut till eleverna i en klass i respektive årskurs 7,8 och 9. Resultaten presenterades i form av diagram och pojkar och flickors svar jämfördes.ResultatUndersökningen visar att en stor mängd av eleverna alltid är trygga i omklädningsrummet däremot visar resultatet även att det finns elever som alltid är otrygga vilket är ett allvarligt problem som behöver belysas. I resultatet kan man även se att det finns elever som tycker att det alltid är jobbigt att vara naken i samband med duschandet i omklädningsrummet.SlutsatsJag anser att det är viktigt att forska vidare inom ämnet som jag valt för att belysa problemen som uppstår i omklädningsrummen för lärare och skolor.

Denna uppsats handlar om referatskrivande i gymnasieskolan och syftet har varit att undersöka hur en grupp på 20 elever, som just börjat kursen Svenska 1 på ett yrkesförberedande program, klarar att skriva genren referat efter given instruktion. Eleverna har fått sina instruktioner kring hur ett referat ska skrivas av sin lärare och de har med hjälp av dem och skriftliga instruktioner i läroboken Svenska A, där källtexten Samarbeta för att överleva har hämtats, skrivit varsitt referat som sedan undersökts.Resultatet innefattar hur eleverna har gjort med de typiska drag som nämns i instruktionen: referatannonsering, referatmarkörer, bearbetning av text till egna ord o.s.v. Detta presenteras i huvudsak kvantitativt med hjälp av diagram som sedan kommenteras. Några av dragen har eleverna använt sig av utan problem, så som referatannonsering och referatmarkörer, men av de 20 eleverna har bara 1 med alla de moment som har krävts om man hårdrar det, annars 2 stycken. 9 av eleverna bearbetar sin text så att majoriteten av innehållet är egenformulerad text.Som slutsats ges råd om att eleverna behöver få hjälp och tid att träna sig i att skriva med egna ord och med att se vad de själva gör med texten och hur det bör se ut för att vara tillräckligt omskrivet för att vara refererande text. .