Sammanfattning Titel: Hur påverkar virtuella grupper dysfunktionella konflikter och hur påverkas ledarnas konflikthanteringssätt? Författare: Fredrik Celion och Johnny Sjösten Handledare: Thomas Danborg Institution: Managementsektionen vid Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Studiens syfte är att analysera och förstå hur den virtuella gruppen påverkar den dysfunktionella konflikten och för att sedan visa hur ledare konflikthanteringssätt påverkas/förändras av den virtuella gruppens miljö. Metod: Vi har genomfört litteraturstudier samt intervjuer för att kunna uppfylla studiens syfte. Genom att en införskaffa en grund av sekundärdata (litteraturstudien) och kompletera med primärdata (intervjuerna) ges det en möjlighet till att tolka den informationen som framstår. Vi kan sätta det ?tidigare? mot det nya och analysera detta för att nå studiens syfte.

I en allt mer krympande värld, måste organisationer lära sig att snabbt reagera på marknadsförändringar. Medan organisationer blir bättre på att införa nya affärsprocesser, kvarstår problemet med en tungrodd och svårföränderlig IT?miljö. Det hela görs inte bättre av att organisationer blir mer och mer beroende av sin IT?infrastruktur.

För organisationer idag är det viktigt att på ett smidigt sätt kunna analysera och sammanställa data. Detta behov tillgodoses av produkter som benämns som OLAPverktyg. OLAP har blivit mycket populärt och det finns idag många verktyg ute på marknaden ? vi valde i vår undersökning att utvärdera några av dessa verktyg. Syftet med denna studie var att visa på de eventuella brister OLAP-verktyg idag dras med ur användbarhetssynpunkt men samtidigt lyfta fram de positiva aspekter de medför.

Digital långtidslagring är problematisk på grund av att digitala medier har relativt kort fysisk livslängd och ännu kortare teknisk livslängd. Denna uppsats handlar om hur ett antal arkiv i Lund hanterar denna problematik. Syftet med uppsatsen är att ge insyn i hur arkiv i praxis ställer sig till, och hanterar långsiktig digital bevaring. Vårt mål är att uppsatsen skall bidra med både information om praktisk användning av hanteringsstrategier för långsiktig digital bevaring, samt bidra med en bild om hur situationen ser ut för dem undersökta arkiven. Uppsatsen grundas på en kvalitativ undersökning av arkiven där semistrukturerade intervjuer används för att skapa en bild av arkivens situation när det gäller digital långtidslagring samt hur de hanterar problematiken.

Ett av de hetaste ämnen inom dagens IT-industri är SOA ? Service Oriented Architecture ? . Många av de aktiva debatterna handlar om hur SOA bidrar till att öka organisationernas flexibilitet och känslighet för förändring, något som historiskt har varit svårt att uppnå. Men hur många kan påstå sig veta vad SOA egentligen är? Termen har blivit ett så kallat ?buzzword?, dvs.

Syfte: Syftet med denna studie a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r hur ett fo?retags kommunikation pa? Facebook pa?verkar mottagarens kognitiva, affektiva och konativa lojalitet till fo?retaget.Metod: En kvalitativ metod var la?mplig fo?r att fa? en djupare fo?rsta?else vid besvarandet av studiens syfte. Fo?r att kunna studera fo?retagens kommunikation pa? Facebook genomfo?rdes en netnografisk analys av tva? kla?dfo?retags Facebooksidor. Da?refter genomfo?rdes semi-strukturerade intervjuer med personer som fo?ljde de tva? fo?retagen pa? Facebook fo?r att fa? en fo?rsta?else hur deras lojalitet pa?verkas av Facebooksidorna.

Användarinvolverade förfaringssätt i systemutvecklingsprocesser har funnits i några decennier, men de har inte fått fullständig acceptans av alla systemutvecklingsföretag på marknaden. Orsakerna till detta är flera, till exempel bristande kunskap om begreppet eller att företags affärsidé inte stödjer arbetssättet. Det finns en hel del litteratur som förespråkar arbetssättet, men den tar främst upp möjligheter och problem som användare kan ställas inför. Vi anser därför att det finns en avsaknad av systemutvecklares uppfattningar i litteraturen, och vi vill med vårt kandidatarbete belysa hur systemutvecklare ser på tillämpning av användarinvolvering inom systemutveckling. I detta arbete har vi genomfört en undersökning av kvalitativ karaktär där systemutvecklare som ansåg sig arbeta på ett användarinvolverat sätt intervjuades med semistrukturerade frågor som framarbetades ur den insamlade litteraturen.

Syftet med uppsatsen är att fastställa utifrån ett konsultperspektiv vilka kritiska framgångsfaktorer som konsultbolagen har möjlighet att påverka vid en implementering av ett affärssystem. Valet att se KFF ur ett konsultperspektiv baserar sig på en saknad av forskning inom området på det vis att tidigare gjorda studier inte riktat sig mot denna grupp. Genom intervjuer med representanter från konsultbolag har vi fastställt ett antal framgångsfaktorer som är kritiska vid en affärssystemimplementering. Intervjuerna syftade också till att undersöka hur konsultbolagen kan påverka dessa faktorer gentemot kunden för att se vilka framgångsfaktorer som konsulten ansvarar för. Genom studien har vi identiferat ett antal framgångsfaktorer som utifrån ett konsultperspektiv anses vara av kritisk karaktär, nämligen: branschkunskap & branscherfarenhet, mål & ambitionsnivå, väl genomförd förstudie, effektiv styrgrupp, träning & utbildning, avsättning av resurser, stöd från ledningsgrupp, kommunikation, support och avsättning av resurser.

Storleken på informationsmängderna i vad som finns tillgänglig på Internet idag gör att söktjänster närmast är en nödvändighet för informationsökning. Ibland kan det upplevas att det är svårt att hitta begärd information hos söktjänster utan att få fram en mängd oönskade sidor, så att man måste hitta relevant information bland dem och filtrera bort irrelevant information. Ett problem för många söktjänster är hur de ska kunna ta hänsyn till användarnas individuella informationsbehov och därigenom skapa förutsättningar för effektivare sökprocesser. Denna magisteruppsats handlar om användarnas upplevelser av informationssökning på Internet. Syftet med uppsatsen är att undersöka den problematik som finns när man söker information med hjälp av söktjänster på webben, användarnas syn på olika söktjänster och att även få fram förbättringsförslag.

OAIS (Open Archival Information System) är ett uttryck som blir allt vanligare inom digital långtidsbevaring, och är en standard som kan vara till hjälp vid skapande och drivande av digitala arkiv. I denna uppsats har vi undersökt praktisk användning av OAIS i ett samarbe mellan sex arkiv i Lund, som i ett projekt ska implementera ett framtida digitalt arkiv. Vi har följt det inledande arbetet med att skapa en egen modell för ett regionalt digitalt arkiv där man har tagit OAIS-standarden som utgångspunkt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hantering och omfattning av OAIS för att sedan kunna presentera ett resultat som kan vara till användning för framtida projekt inom digital långtidsbevaring som ska använda OAIS. Insamling av empiriska data har huvudsakligen gjorts med hjälp av observationer av arbetet och semistrukturerade intervjuer med projektmedlemmar.

Swedish healthcare are in need of radical changes to meet the requirements from both the government and the patients to create organisational working methods that better support the patients through their healthcare processes. Digitalization of patient data has been going on for decades in order to increase participation and understanding among patients in their care processes. However, availability of information does not ensure understanding. Therefore, resources should be devoted to create conditions to enable participation. The purpose of this study is to explore how visualization of patient data in the patient?s journal can affect the consultation in the encounter between the doctor and the patient.

Kundrelationerna i svenska B2C-företag är inte lika goda som de var för 60 år sedan och de är inte lika goda som företagen skulle önska att de var. Forskningsfrågan och syftet med uppsatsen var därför att förklara vad som påverkar svenska B2C-företags beslut att utnyttja Radio Frequency Identification (RFID) som identifieringsteknik för att personliggöra kundrelationer inom sina lojalitetsprogram. Studien utfördes som en fallstudie då vi undersökte hur två stora svenska B2C-företag, IKEA Family och ICA, arbetade med lojalitetsprogram, identifieringstekniker och hur de ställde sig till alternativa identifieringstekniker gestaltat genom RFID. Studien utfördes med deduktiv ansats genom inledande teoriinsamling och därefter genom intervjuer med en intervjuperson på vardera företag. De slutsatser som sedermera kunde dras var att tillräcklig kunskap saknas kring RFID och dess potential, att det är en ekonomisk fråga och en stor investering för företag som inte brukar vara först att ta till sig ny teknik som dessutom inte är standardiserad samt att det skulle kunna kränka kundernas integritet och därmed ha motsatt effekt till lojalitetsprogrammens syfte..

I en värld full av teknik och information som flödar är det viktigt att ha kontroll över den data som anses vara viktig för organisationen. Skulle informationen hamna i orätta händer kan det innebära förödande konsekvenser för organisationen och i vissa fall även deras kunder. För att undvika detta bör rätt sorts skydd anpassas till den typ av data man avser att skydda men även organisationen som helhet. Aspekter som frekvens och förödelse vid ett hot men även hur viktig datan är, är olika aspekter som måste utvärderas för att kunna anpassa och investera i rätt typ av skydd. Denna studie jämför två svenska IT-relaterade företag i varierande storlekar med avsikten att undersöka om det finns en relation mellan datasäkerhetsmedvetandet och företagens storlek, eller om det finns en annan relation som påverkar graden av säkerhetsmedvetenhet i en organisation.

I takt med den snabba utvecklingen av tjänster på Internet har flera av de ärenden som förr utfördes ansikte mot ansikte hamnat i den virtualiserade världen på Internet. Bankerna har tagit del av denna utveckling och fått de flesta kunder att utföra sina ärenden via deras Internettjänster. Denna möjlighet att utföra sina bankärenden på Internet har inte enbart varit positiv. Phishing är ett problem som dykt upp i samband med den här utvecklingen. Syftet med denna uppsats är att undersöka utifall det finns en medvetenhet hos bankanvändaren gällande Internetbankens säkerhet samt hur användarna hanterar den säkerhetsinformation som banken ger ut.

Information technology (IT) have for several decades been used in university education. An increasing number of classrooms today are built around a concept which uses IT in collaboration with the room itself. However, little is known about the experience of university teachers when working in such classrooms. This study examines the views and opinions of teachers at a Swedish university regarding using and interacting with these classrooms. Furthermore, we identify possible underlying factors that influence these views.