I takt med att samhället utvecklats har även tekniken gått framåt, och digitala verktyg, såsom datorer och läsplattor, blir allt vanligare i klassrummen. En metod som går hand i hand med digitaliseringen är Att skriva sig till läsning-metoden som går ut på att elever i årskurs 1 skriver sig in i läsningen med hjälp av dator, eller läsplatta. Först i årskurs två börjar de skriva med penna. Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ undersökning studera ett urval lärare och deras elevers förhållningssätt till digitala verktyg som stöd i den tidiga läs- och skrivundervisningen. För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat två lärare och deras elever, samt observerat klassrumssituationer där de använde sig av digitala verktyg.

Tekniska verktygs roll i matematikundervisningen på en gymnasieskola av Andreas Hedberg (2011). Examensarbete vid Luleå Tekniska Universitet. Denna studies syfte var att undersöka vilken roll tekniska verktyg har i matematikundervisningen på en gymnasieskola. Undersökningen bestod av en litteraturstudie och en fallstudie med fyra lärare som studieobjekt. Fallstudien genomfördes med en observation och en efterföljande intervju.

Syftet med studien är att undersöka hur modersmålslärarna förhåller sig till digitala medier i undervisningen, samt ta reda på fördelarna med att använda digitala medier som läroverktyg. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie, där två observationer och en intervju med en modersmålslärare används som metod. Detta för att få en förståelse för vilka uppfattningar som finns kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. Resultatet från undersökningen visar att digitala medier är ett pedagogiskt redskap med enorma fördelar. Med hjälp av digitala verktyg skapar läraren positiva lärandesituationer som underlättar inlärningen för eleverna. Dessutom kan digitala verktyg stimulera inlärning och bidra till ökad motivation hos eleverna. Undersökningen visar att det bara finns vinster med att arbeta med digitala medier i undervisningen, då det intresserar och sporrar eleverna till kreativitet och bättre arbeten..

Persson, E. (2014). IKT-verktyg vid lärande och kommunikation. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi Denna undersökning syftar till att undersöka användandet och det upplevda stödet av IKT-verktyg i kommunikation med och undervisning av studenter bland lärare vid Högskolan i Gävle.

Den stigande populariteten av mobila enheter har inte bara lett till en smidigarevardag med snabb tillgang till e-post och sociala medier utan aven blivit ett allt mervanligt instrument anvant vid kriminella handlingar. Detta har medfort ett behov attkunna undersoka dessa enheter pa ett sakert satt utan att riskera att bevis blirkontaminerade. Det har arbetet har undersokt de mobilforensiska verktyg somanvands av Polisen och deras tillvagagangssatt vid utredning. Genom att anvanda ossutav Polisens tillvagagangssatt och deras verktyg sa har vi utfort experiment ochintervjuer for att undersoka om data forandras vid utvinning. Experimenten pavisaratt data forandras vid utvinning med ett givet verktyg medans intervjuerna visarskiftande asikter bland Poliser och utvecklare gallande kontaminering.Resultatet fran experimentet visade oss att verktyget UFED raderat bevisfiler frananvandardatan pa en enhet under utvinning.

Studiens syfte är att studera hur lek används som pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolåren. Uppsatsen behandlar forskares syn på lek och lärande och lek som pedagogiskt verktyg. Den belyser också integrationen förskola-skola, där förskoleklassen ses som en brobyggare mellan de olika pedagogiska förhållningssätten. För att få svar på syftet används både observation och frågeformulär som metod i den empiriska studien. I studien medverkar pedagoger verksamma i förskola, förskoleklass och skolår 1.

I denna undersökning studeras hur digitala verktyg används på två högstadieskolor i årskurs 8 och hur dessa verktyg möjligtvis kan inverka på elevers musikskapande. Undersökningen är av kvalitativ art och grundar sig på deltagande observationer och semistrukturerade fokusgruppsintervjuer i projekt där elever på olika sätt skapar musik med digitala verktyg. Den genomsyras av ett medieekologiskt- och sociokulturellt perspektiv där empiri grundar sig på utsagor och erfarenheter från tio observationstillfällen och sex intervjuer. I undersökningen framkommer det att digitala verktyg används sällan och i begränsad omfattning i musikundervisningen på de två skolorna. Digitala verktyg erbjuder en direktlänk mellan det klingande ljudet och den visuella representationen, något som ligger i linje med tidigare forskning.

Eleverna får redan i tidiga år forska i skolan, men varken arbetssättet eller resultatet överenstämmer med elevernas lust till att forska. Vårt syfte var därför att öka elevernas metoder i arbetssättet forska genom att ge dem verktyg, hur de kan inhämta fakta. Utvecklingsarbetet genomfördes i en årskurs fyra. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever varav 3 valdes till urvalsgrupp. Eleverna har utifrån egen fördjupningsuppgift forskat om medeltiden.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på vilket sätt förskollärare använder dans som ett pedagogiskt verktyg med barn i åldern 1-3år. Jag använde mig av en kvalitativ metod och undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer av fyra förskollärare som var slumpmässigt utvalda. Därefter drogs det paralleller mellan intervjuernas svar och den valda litteraturen.Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att dans var mycket viktigt för barnens utveckling. De använde sig av dans på något sätt i sin verksamhet men det var inte alla som ansåg att de använde dansen som ett pedagogiskt verktyg..

Uppsatsen fokuserar på hur körinstruktörer använder IKT som en strukturerande resurs vid sin undervisning och hur de uppfattar ett datorbaserat utvärderingsverktyg kopplat till ett dataspel i en körsimulator. Syftet med studien har varit att förstå hur externa verktyg (artefakter) används pedagogiskt för att överföra kunskap och om individen kan bli oberoende av dessa verktyg. Studien genomfördes genom intervjuer som kopplades till testkörningar i en körsimulator. Körsimulatorn ingick i en större studie (Spel och trafiksäkerhet) där ett dataspel (serious games) utgjorde testpersonens upplevelse av bilkörning i en virtuell värld. Svaret blev att körinstruktörer har externa verktyg såsom leksaksbilar, penna och papper för att underlätta kommunikationen vid utvärdering av elevernas körning och att användandet av dessa verktyg som metod är likartad med användningen av metoden med körsimulatorns utvärderingsverktyg, samt att individen till sist automatiserar metoden och då blir oberoende av de pedagogiska verktygen och kan använda sina kunskaper när den kör bil..

Lärare använder IKT i olika utsträckning i verksamheten och de har olika kompetens när det gäller hur verktygen ska användas (Skolverket 2009). Kompetens och kunskapssyn är två begrepp som är nära förbundna. Lärarens kunskapssyn påverkar hur verktygen används i verksamheten och kompetensen påverkar om läraren kan använda verktygen på rätt sätt för att skapa möjligheter till lärande. I uppsatsen studeras lärarens kunskapssyn och hur den påverkar undervisningen med IKT.  Frågeställningar:   Hur kommer kunskapssyner till uttryck i lärarens undervisning med IKT? I uppsatsen görs en litteraturstudie av ett urval av studier som tolkats utifrån hur syner på kunskap kommer till uttryck genom lärarens undervisning med IKT.

Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad förståelse för erfarenheter av att använda alternativa verktyg hos elever med dyslexi. Studien som är en kvalitativ undersökning bygger på intervjuer av tre elever. Utifrån deras berättade erfarenheter har berättelser skapats. De har sedan analyserats med utgångspunkt i den sociokulturella teorin och resultatet har avslutningsvis diskuterats i relation till tidigare forskning.Resultatet av studien visar att elever, med hjälp av alternativa verktyg, artefakter, kan klara av det som ligger utanför deras förmåga. Verktygen används när eleverna behöver stöd i sitt lärande när det gäller att läsa och skriva.

Denna rapport ingår tillsammans med en muntlig presentation som examination i kursen Examensarbete i ADB, 20p vid Högskolan i Skövde. Kursen ingår som slutmoment på det systemvetenskapliga programmet.Undersökningen, vilken genomfördes i samarbete med företaget Arthur Andersen, hade som syfte att utvärdera verktyg och metoder för riskanalys av verksamheters informationssäkerhet.Medelst intervjuer av 5 experter inom området, samt med en dokumentstudie, utvärderades problemställningen kvalitativt. Resultatet blev en analys av existerande verktyg och metoder för riskanalys, med avseende på deras olika fördelar och nackdelar, samt deras resultat..

Detta arbete är en undersökning kring begreppet muntligt berättande där jag har utgått från min frågeställning som är: Hur kan jag använda mig av det muntliga berättandet som ett pedagogiskt verktyg? Forskning kring begreppet muntligt berättande som ett pedagogiskt verktyg har jag gjort genom olika litteratur, Internetsidor samt genom tre kvalitativa intervjuer med respondenter som bor i en svart kåkstad i Sydafrika.Det resultat som jag har kommit fram till är att det muntliga berättandet är ett bra verktyg att använda sig av i undervisningen. Genom det muntiga berättandet kan man skapa en mer meningsfull skolgång för elever där vardagliga händelser och fakta blandas för att skapa ett sammanhängande budskap..

BakgrundBakgrunden till idén till denna studie uppkom då vi under våra praktikperioder märkt av vissa negativa attityder kring arbetet med digitala verktyg samt PIM. Vi ville undersöka över användandet och de attityder som finns i förskolans verksamheter kring digitala verktyg ur ett kommunperspektiv.SyfteSyftet med studien är att belysa förskolors tillgång till digitala verktyg och om kompetensutvecklingen inom IKT inverkar på attityderna kring det digitala lärande i förskolan.MetodEn kvantitativ studie med enkät som redskap besvarad av pedagoger verksamma i Borås stads förskoleverksamhet.ResultatResultatet av studien visade att pedagogerna har en positiv attityd kring arbetet med digitala verktyg. Pedagogerna ansåg att PIM-utbildningen varit en bra kompetensutveckling, dock visade det sig att de bara till en viss del använde sig utav den nyförvärvade kunskapen. Pedagogerna lyfte att det i många fall beror på ålderdomliga datorer och brist på internetuppkoppling till iPad/lärplatta. Utifrån resultat kan vi utläsa att användningen av IKT i verksamheten till viss del är en generationsfråga..