Sök:

Sökresultat:

276 Uppsatser om Affärsmässigt motiverat - Sida 9 av 19

SkadestÄndsansvar inom ishockey

Idrotten fyller en vÀrdefull funktion i vÄrt samhÀlle, den verkar som en inspiration och Àr frÀmjande för den allmÀnna folkhÀlsan. Idrotten har Àven en uppfostrande egenskap för unga i samhÀllet och sysselsÀtter mÄnga mÀnniskor som fÄ andra företeelser kan mÀta sig med. Det Àr dÀrför av vikt att elitidrotten framstÄr som ett föredöme, eftersom dess vÀrderingar genomsyrar hela den svenska breddidrotten. VÄld inom sport, och i synnerhet inom ishockey, Àr vanligt förekommande i dagens samhÀlle. Faktum Àr att det inte existerar nÄgon lagstiftning som reglerar att den idrottsliga verksamheten skulle vara undantagen frÄn de allmÀnna lagreglerna om skadestÄnd och straffansvar.

Kommuners möjlighet att ge nÀringsidkare stöd

Under mitten av 1900-talet gav den ekonomiska tillvÀxten ökande inkomster till kommunerna. NÀr den ekonomiska tillvÀxten stagnerade, samtidigt som efterfrÄgan pÄ kommunens tjÀnster ökade, blev kommunerna tvungna att effektivisera sin verksamhet för att nÄ balans. Effektiviseringar nÄr dock en grÀns och dÄ behövs nya idéer. Ett sÀtt kan dÄ vara att gynna det lokala nÀringslivet. Ett vÀl fungerande nÀringsliv bidrar med arbetstillfÀllen som i sin tur genererar skatteinkomster.Kommuners möjligheter och begrÀnsningar att handla regleras bland annat i kommunallagen.

ESG-rapportering inom svensk bilmarknad. Analys av hur f?retag p? bilmarknaden presenterar ESG-information

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

Att leva med diabetes mellitus typ tv? : En litteratur?versikt

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Hur vÀnder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv?

Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

I romanernas tid : En studie av historiemedvetande, historiebruk och den historiska romanens funktioner i Vilhelm Mobergs romaner Raskens - en soldatfamiljs historia och Rid i natt! Roman frÄn VÀrend 1650

Uppsatsen syfte Àr att göra ett skrivmoment i en högstadieklass dÀr eleverna ska skriva en berÀttelse baserat pÄ fanfiction och deras personliga intressen. Texten innehÄller teoretiska utgÄngspunkter sÄsom skrivprocessteori, receptionsteorier och didaktiska teorier och perspektiv som jag ska kunna anvÀnda till mitt undervisningsmoment. Den innehÄller Àven tre stora undersökningar frÄn tre olika verk. TvÄ av de tre undersökningarna ingÄr i avhandlingar dÀr alla Àr peer reviewed, alltsÄ godkÀnda av nÄgon sorts handledare. Den tredje Àr en bok, Författande fans, som pÄ mÄnga sÀtt Àr central för min uppsats eftersom den behandlar begreppet fanfiction.

Aktiv PPM-Förvaltning : Vilket vÀrde bidrar tjÀnsten med?

Syftet med denna uppsats har varit att granska utbudssidan av ett antal aktiva PPM-förvaltare. Vi har dÀrigenom Àmnat undersöka hur prisstrategierna och synen pÄ förvaltningens olika avgifter stÀlls i förhÄllande till förvÀntad och levererad avkastning. Studien har Àven innefattat en granskning av aktörernas avkastning under Ären 2005-2008 som sedan stÀllts mot Premiesparfondens utveckling. Totalt har fyra intervjuer med olika PPM-förvaltare genomförts och sekundÀrdata har anvÀnts i form av studier och hemsidor. De slutsatser som har framkommit i utredningen Àr följande:Aktiv PPM-förvaltning bidrar till att underlÀtta för personer som saknar kunskap och/eller intresse av att ta beslut gÀllande sina premiepensionspengar.Aktiv PPM-förvaltning Àr förknippat med högre avgifter Àn det passiva valet i form av Premiesparfonden, men att det samtidigt saknar betydelse för förvaltarna dÄ produkten i nulÀget inte anses vara priskÀnslig.VÀrdet med aktiv PPM-förvaltning Àr som allra mest motiverad under sÀmre tider.

Sjuksköterskestudenters uppfattning av möten med palliativa patienter och handledning samt stöd i detta

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Genomsyn i rÀttstillÀmpningen : RÀtt skatt pÄ rÀtt sÀtt?

Problemformulering: Vad Ă€r genomsyn och hur ser utvecklingen och tillĂ€mpningen av genomsyn ut? Vad talar för respektive emot anvĂ€ndningen av olika genomsynsresonemang? Är tillĂ€mpningen av genomsynsprincipen ett lĂ€mpligt sĂ€tt att komma tillrĂ€tta med skatteundvikande förfaranden, eller finns det andra sĂ€tt som framstĂ„r som mer passande och Ă€ndamĂ„lsenliga? Mitt syfte med denna magisteruppsats Ă€r att redogöra för och diskutera vilka omstĂ€ndigheter som kan tĂ€nkas föranleda att genomsyn tillĂ€mpas i svensk skatterĂ€tt. Jag har Ă€ven för avsikt att resonera kring vilka skĂ€l som talar för respektive emot en tillĂ€mpning av genomsynsprincipen. Dessutom kommer jag att kort beskriva alternativa sĂ€tt att komma tillrĂ€tta med icke önskvĂ€rd skatteplanering, samt vad som enligt min mening skulle kunna Ă€ndras vid tillĂ€mpningen av genomsyn om detta skulle framstĂ„ som motiverat. Avslutningsvis Ă€r min ambition att diskutera och ta stĂ€llning till om genomsyn överhuvudtaget kan anses vara förenligt med svenska rĂ€ttsgrundsatser.

Vem ?r jag nu? En litteraturstudie om rollens p?verkan p? sk?despelarens jag

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

Sjuksköterskors och nÀrstÄendes upplevelser av palliativ sedering i livets slutskede

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

NÄgra pedagogers didaktiska val i lÀs- och skrivundervisning : -utifrÄn ett socialinteraktionistiskt perspektiv och med fokus pÄ utveckling av didaktisk kompetens

Ett av skolans viktigaste uppdrag Àr att skapa goda möjligheter för barnens lÀs- och skrivutveckling, dÀrav Àr det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta omrÄde. Syftet med denna uppsats Àr att diskutera nÄgra pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga lÀs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur nÄgra pedagoger motiverar sina didaktiska val betrÀffande undervisningsinnehÄll och arbetsformer samt vad som pÄverkat dessa val. Studien omfattar bÄde kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrÄn det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gÀllande styrdokument.

Att översÀtta till ett enkelt och klart myndighetssprÄk: Hur en tysksprÄkig myndighetstext om EU översÀtts till svenska enligt moderna klarsprÄksregler och Àldre stilideal

Denna uppsats belyser vad som Àr utmÀrkande för en tysk myndighetstext om EU som Àr skriven för Internet och vilka översÀttningsproblem som kan uppstÄ i arbetet med att överföra den tyska kÀlltexten till mÄlsprÄket svenska. Uppsatsens empiriska undersökning tar upp vilka rekommendationer svenska klarsprÄksregler ger om hur framförstÀllda attributiva satsförkortningar, pronominaladverb och relativpronomen ska skrivas pÄ svenska. Hypotesen för uppsatsen Àr att en översÀttning ibland kan bli tydligare och klarare i sitt sprÄk om man ibland avviker frÄn de moderna klarsprÄksreglerna och istÀllet anvÀnder sig av Àldre stilideal. Genom att undersöka hur konstruktionerna har översatts frÄn tyska till svenska förs en diskussion om nÀr klarsprÄksreglerna Àr tillÀmpbara och nÀr det Àr motiverat att avvika frÄn dem för att fÄ en sÄ klar och tydlig översÀttning som möjligt.Examensarbetet pÄ FacköversÀttarutbildningen vid Lunds universitet Àr uppdelat i en översÀttning (10 p.) och en analysdel (10 p.). Denna uppsats Àr examensarbetets analysdel (översÀttningen publiceras ej).

"Gift orm... undrar hur det bröllopet sÄg ut!" : Ett undervisningsexperiment om hur felaktig sa?rskrivning kan fo?rebyggas

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

FÄrens anpassning till vÀrme och kyla

FÄr finns i stora delar av vÀrlden och i helt olika miljöer. För att klara av att leva vÀl under sÄ vitt skilda levnadsförhÄllanden har flera hundra olika raser utvecklats, vilka skiljer sig bland annat vad betrÀffar ull, storlek o fettdeponering. I Sverige ökar produktionen av lamm Äret runt, vilket innebÀr att lamning sker Àven under de kallaste vintermÄnaderna. Detta skulle kunna innebÀra problem dÄ lammen kan ha svÄrt att hÄlla sin kroppstemperatur vilket pÄverkar överlevnaden. Insatser som kan göras för att förbÀttra lammens chanser Àr att utfodra tackan vÀl, klippa tackan nÄgra veckor före lamningen, se till att tackan slickar sitt lamm torrt och försÀkra sig om att lammet har god tillgÄng pÄ mjölk.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->